O Anshelm Nordborg

Född:1875-08-09 – Holms församling (Y-län), Västernorrlands län
Död:1942-08-28 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län

Riksdagsledamot, Sjökapten, Skeppsredare, Redarföreningsdirektör


Band 27 (1990-1991), sida 170.

Meriter

Nordborg, Oscar Anshelm, f 9 aug 1875 i Holm, Vnl, d 28 aug 1942 i Gbg, Domk. Föräldrar: handlanden Olof Anton N o Maria Olsson. Sjöman 9197, elev vid navigationsskolan i Sthlm 98, sjökaptensex där 99, andre styrman i Ångfartygsab Sölve 9900, styrman o befälhavare i Ångfartygsab Kattegat o Förnyade ångfartygsab Götha 00nov 12, led av centralstyr för Sveriges fartygsbefäls fören 0714, Sveriges redarefören:s stuveriinsp i Gbgs hamn 12nov 14, VD i fören 1 dec 1440, i Gbgs stufveriab 1533, led av styr där 1741, av styr för Nautiska fören i Gbg 1640, av styr för Sv sällsk för räddn af skeppsbrutne där 1741, av styr för Arbetsgivarnes ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag frånn 17, av skeppstjänstkommitterade nov 17febr 23, extra led av rikskommissionen för ekon försvarsberedskap 19, sakk vid utredn ang verkningarna av 1919 års sjöarbetstidslag oktnov 25, led av statsisbrytarnämnden 26, av 1928 års lotsförfattn:sakk mars 28mars 30, sakk i 1926 års besparingssakk juli 28febr 29, led av FK från 29 (ordf i FK:s andra tillf utsk 3335 o 37-41, led av bankoutsk från 41), av isbrytarsakk april 29febr 30, av 1930 års navigationsskolesakk juli 30febr 31, biträdde utredn ang sv sjöfartsnäringen sept 35febr 36, led av överstyr för fören Sveriges flotta 35—39, av styr för Sjöbefälets pensionskassa från 37, adjung led av 1938 års sjömanslagsutredn mars 38april 39, av 1941 års isbrytarutredn från juni 41, av komm ang förbättrad pensionering av sjöfolk okt 41april 42, vid flera tillfällen sakk inom kommerskoll vid utredn av frågor ang sv sjöfartsnäringen, sv ombud vid internat arbets- o sjöfartskonferenser.

Biografi

G 9 okt 1912 i Gbg, Kristine Tyska, m Johanna Jeanette Kristina Bräutigam, f 27 maj 1885 där, ibid, d 15 nov 1968 där, Domk, dtr till konditorn Emil August B o Johanna Beata Petersson.

Anshelm N gick till sjöss vid 16 års ålder då ännu råseglarna användes för trävaruskeppningarna från Norrland. I sex år seglade N på världshaven med svenska, norska, engelska och amerikanska fartyg innan han började studera vid navigationsskolan i Sthlm. Efter sjökaptensexamen där tjänstgjorde N som andre styrman och befälhavare i olika ångfartygsaktiebolag i Gbg. Hans fartyg som befälhavare var S/S Alexander Keiller, som gick på Rotterdamtraden. N var under sin sjötid aktiv medlem av Sveriges fartygsbefälsförening och han tillhörde styrelsen för västra kretsen och en tid även centralstyrelsen. N ägnade sig där särskilt åt att söka få till stånd ett avtal om befälets löner och få bort handeln med befälhavareplatser.

N hade varit befälhavare i ungefär ett år då han blev Sveriges redareförenings stuveriinspektör i Gbgs hamn. Redareföreningen hade bildats (1906) närmast med anledning av de mycket besvärliga stuveriförhållanden som rådde vid sekelskiftet. Det kom ofta till uppträden och N fick sitt elddop som arbetsgivarrepresentant under de två år han verkade för att få en bättre arbetssituation i hamnen. Han lyckades väl och i dec 1914 blev han direktör för redareföreningen.

Första världskriget hade pågått några månader när N tillträdde sin nya tjänst och han såg sig ställd inför problem, som han tidigare knappast räknat med. Han fick ägna sig åt viktiga sjöfartsfrågor i en tid då samarbetet med statsmakterna och andra länders redare var obetydligt. Samtidigt uppstod en svår konflikt med befälsorganisationerna och N:s ställning var besvärlig då kollektivavtal inte existerade för fartygspersonalen. N hade tidigare varit med om att förhandla fram tarifflöner för styrmännen och bemött redarnas argument. Nu satt han åter vid förhandlingsbordet men på arbetsgivarsidan mot sina forna kamrater. Konflikten kunde så småningom lösas genom ett av N utarbetat förslag och han fortsatte på den inslagna avtalsvägen med övriga personalkategorier.

Efter första världskriget krävde sjömännen löneförhandlingar. Krigsslutet ändrade deras löner i betydande utsträckning och de gjorde anspråk på en fullständig omreglering. Sjömansunionen utlyste strejk i jan 1919 och därmed började den första arbetskonflikten av större omfattning. Det blev hårda tag vid förhandlingsbordet. Avtalet som nåddes var märkligt då det var internationellt påverkat och innebar att hela lönesystemet till sjöss lades om. Inkomsterna gjordes beroende av fartygsstorleken, arbetstiden blev för första gången reglerad och lönen fixerad. Sjöfolkets pensioner var också en viktig fråga för N. Sedan den 1937 fått sin lösning satt N några år i styrelsen för den nybildade Sjöbefälets pensionskassa. Problemet med manskapets pension kvarstod dock ytterligare några år. En stor insats gjorde N genom att medverka till att ekonomiskt svaga stuveriföretag sammanfördes till större enheter och att nya bildades. Han var också ordförande och styrelseledamot i ett stort antal stuveribolag från Malmö i söder till Piteå i norr.

1915 tog redareföreningen initiativ till ett skandinaviskt redarsamarbete för ett gemensamt uppträdande mot de krigförande staterna i frågor rörande sjöfarten. N hade utarbetat förslaget, kanske som ett svar på sjöfolksorganisationernas samarbete. En organiserad redarsamverkan kom dock inte till stånd förrän efter kriget. Under 1920-talet fick redareföreningen arbeta med den omfattande krislagstiftning som följde i krigets spår. Konjunkturnedgången och depressionstiden, med arbetsgivarkrav på lönereduceringar och åtföljande strejker i hamnar och på sjön, ställde stora krav på föreningen och dess direktör.

Redareföreningens ökade samarbete med de sv myndigheterna resulterade i att företrädare för den fick delta i officiella sv delegationer och kongresser. N var representant för arbetsgivarna i de av Nationernas förbund ofta anordnade och långvariga konferenserna vid International Labour Organization (ILO) och Joint Maritime Commission (JMC) i Geneve under 1920-och 1930-talen. I internationella sammanhang arbetade N bl a även i kommittéer utsedda av The International Shipping Federation i London, vars omfattande arbete för sjöfartens rationalisering kom sv sjöfart tillgodo.

Från 1929 tillhörde N som representant för högern FK där han bl a bevakade sjöfartsnäringens intressen. Kombinationen riksdagsman och direktör för redareföreningen gjorde att han fick flera uppdrag i lagstiftnings- och utredningskommittéer. Under andra världskriget tillsatte föreningen efter önskemål från statsmakterna den s k sjöfartskommittén 1939 i vilken N ingick. Kommittén spelade en viktig roll för Sveriges försörjning genom sin medverkan vid tillkomsten av sjöfartsavtalen med de krigförande och inte minst lejdtrafiköverenskommelsen.

N började sin offentliga verksamhet under ett världskrig och avslutade den under ett andra. Under de 25 år han var direktör för redareföreningen ökade dess betydelse för sjöfartsnäringen. N:s motpart vid många förhandlingar, Sjöfolksförbundets ordförande, såg i N "en värdig motståndare vid förhandlingsbordet, en motståndare som man lärde sig högakta .... Han var i allt en personlighet som ingav respekt och aktning" (Lundgren). N har också beskrivits som "en vital och energisk man, stridbar som få och hänsynslös som ingen" (Minnesskr...). N:s stora hobby var sommarfastigheten på Amundön, där han avled efter en kort tids sjukdom.

Författare

Jan Olsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tiyckla arbeten: Modärn signalering. Morse signalering o semaforering, enl internationella sig-nalbokcns o "British Signal ManualV bestämmelser. Gbg 1912. 173 s, XVI s annonser. Sjöfarten sedd ur nationell synpunkt. Föredr, hållet ... inför Moderata kvinnoförbundet i Göteborg d 27 okt 1937. Gbg 1937. 30 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Gbgs stufveriab:s styr:prot, Gbg. Mcritfört för N, dat 2 juli 1937; O A N 60 år; F Schéel, Utdrag ur A N:s levnadsjournal; allt i kopior, Sjöfartsmuseets arkiv, Gbg.

Gbgs Morgonpost 8 aug 1935; H Hjcm, Sv sjöfolk. Fackligt värv under 25 år, 19141939 (1939); C Lindley, Memoarer (1987); S Lundgren, nekr över N (Sjömannen 1942, nr 9); Min-nesskr utg med anledn av Sv sjömansunionens 10-årsjubileum 15 sept 1924 (1924); Nautisk tidskr 1908-12, 1914, nr 10, 1918 o 1941, nr 1; SMoK; Sveriges fartygsbefälsfören 19071932 (1932); Sveriges flotta 1941, nr 2; Sveriges redarefören. Minnesskr 19061956 (1956); Sveriges rederier (1938); Sveriges styresmän 1937 (1938); Sv sjöfartstidn 1940, nr 52 o 1956, nr 47; Väd

1941. Nekr:er över N i GHT o Gbgs Morgonpost 29 aug 1942 samt i Maskinbefälsförb:s tidskr

1942, nr 9, Nautisk tidskr 1942, nr 9, Sv sjöfartstidn 1942, nr 36 o i Sveriges flotta 1942, nr 9. Meddel av dir Stig Nordborg, Hovas.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Anshelm Nordborg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8193, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Olsson), hämtad 2019-02-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8193
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Anshelm Nordborg, urn:sbl:8193, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Olsson), hämtad 2019-02-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se