Biografi

Nordenankar, släkt, enligt uppgift (Setterdahl) härstammande från en ryttare Lars Korp i Korparyd, Virserum i Småland. Denne har dock ej kunnat återfinnas i KrA:s rullor. Han skall ha varit far till kontraktsprosten magister Petrus Corvinus (1655–1710) i Virserum, vilken anses vara identisk med den "Petrus Laurentij fil eqvitis in Wierssrum" som 1664 inskrevs i Växjö skola. Hans son kh magister Daniel Corvin (1687–1731) i Hagebyhöga, Ög, var far till sedermera v amiralen och amiralitetsrådet Johan Corvin, som 1763 (sköldebrevet antedaterat till 1756) adlades med namnet N (se nedan). Dennes yngre bröder Alexander Corvin (1725– 1801) och Daniel Corvin (1730–1820) adlades och adopterades på hans adliga ätt 1772. Den senare, som blivit sårad vid ett preussiskt utfall från Swinemünde 1759, befordrades till överste i artilleriet 1791 och fick avsked 1794, innehade efter den barnlöse brodern Johans död det av denne 1802 stiftade fideikommisset Fliseryd i Fliseryd, Kalm.

Alexander N, som blivit preussisk fånge vid Anklams kapitulation 1759 och fick överstes avsked 1786, anlade 1775 på sitt säteri Bankeberg i Fliseryd, Kalm, ett handpappersbruk, som nedlades först på 1880-talet. Han blev far till Gustaf Peter N (1771–1839). Denne befordrades från löjtnant till kapten vid amiralitetet redan 1788 – en och en halv månad innan han fyllde 17 år – på grund av sin tapperhet i sjöslaget vid Hogland, blev major 1793 och var befälhavare på de skepp som 1797 överförde Gustav IV Adolfs gemål Fredrika av Baden till Sverige och 1807 sedermera konung Ludvig XVIII av Frankrike från Königsberg till Karlskrona och senare från Gbg till England. Efter att ha blivit överstelöjtnant 1807 tog han avsked 1811. N betalade 25 000 rdr bko som ackord till J G de la Grange (bd 11) för att bli dennes efterträdare som landshövding i Kalmar län 1822. För att kunna betala räntorna på de skulder han ådragit sig för att kunna betala ackordet måste han låna pengar av sina underlydande. Dessa utnyttjade situationen och tog sig varjehanda friheter och försummade sina plikter, så att hans "många goda egenskaper och kunskaper" inte kunde göra honom till "en skicklig och utmärkt landshövding" (Ulfsparre; jfr Hilldoff o bd 5, s 744). Klagomål häröver ledde till att N 1839 av konungen anmodades att begära ett års tjänstledighet och sedan omedelbart taga avsked. Kort därpå dog N. Han var far till översten Johan Fredrik N (1816–74) och morfar till direktör Henrik Palme.

Gustaf Peter N:s äldre bror Johan Fredric N (1769–1821) deltog också han i finska kriget 1788–90, var sedan med i kriget i Pommern 1807 och tillhörde 1809 armén vid norska gränsen men deltog ej i G Adlersparres (bd 1) marsch mot Sthlm (jfr bd 7, s 133). Han fick överstes avsked 1810 och tillträdde året före sin död fideikommisset Fliseryd efter farbrodern Daniel. I äktenskap med en dotter till översten Carl Gustaf Löwenhielm (bd 24, s 591) var han far till Fredric Wilhelm N (1800–58), som fick överstelöjtnants avsked 1850. Wilhelm N var ledamot av bankoutskottet vid riksdagarna 1834–35, 1840–41 och 1844–45, deltog i bildandet av Örebro privat-bank 1836, Smålands privatbank 1837 och Mälarprovinsernas enskilda bank 1847 samt publicerade 1848 broschyren Om enskilda banker i Sverige. Hans brorson Carl Gustaf August Walfrid N (1870–1938) sålde 1919 efter tillstånd av K M:t fideikommisset, som därigenom förvandlades till fideikommisskapital. Carl N:s bror överstelöjtnanten och ordföranden i Eksjö drätselkammare Fredrik (Figge) Wilhelm Johan Emil N (1872–1941), som efter honom innehade fideikommisskapitalet, var far till stadsläkaren i Falköping Carl Fredrik Richard Fredriksson N (1898–1946), som kort före sin död blev laborator vid Statens institut för folkhälsan och efter faderns död innehade fideikommisskapitalet. Bror till Richard N var kommunalborgmästaren i Gränna Fredrik Wilhelm Bertil Fredriksson N (1900–84).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: B 8:1 (N Rudelius' genealog saml), LSB; Elgenstierna; J A Rehbinder, Matr öfver Swea rikes ridderskap o adel ifrån 1755 till närwarande tid (1781); dens, Matr öfwer dem af Swea rikes ridderskap o adel som ifrån 1782 till närwarande tid blifwit introducerade samt adopterade o i riddare-classen flyttade (1794).

Petrus Corvinus: Malm:s mtl 1684:1, f 345v, RA; Linköpings hm, 4:2 (1925), s 91; Lunds hm, 2:4 (1952), s 318 f; LUM 1667–1732 (1984); Setter-dahl; [A Westén,] Sv k hof-clericiets hist, 1:2 (1801); Växjö skolas matr för åren 1651–1751 (1921), s 13.

Daniel Corvin: Linköpings hm, 2 (1919), s 346; Oden.

Sköldebrevets datering: Krigsexp:s arkiv A I a a: 63, f 328 f, o B I a: 49: 24 mars 1756, Sköldebrev-saml, RA; Sköldebrevsaml, RHA; Riksdags-tidn:ar 1760-62, s 496.

Daniel N: Allm verks skr till K M:t, vol 685: 31 maj 1794, RA; Sköldebrevsaml, RHA; E Hilldoff, Kalm:s södra k hushållningssällskap 1811–1911 (1911), s 208; 1SP; U Johanson, Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé o flotta 1755 (1976); C Tersmedens memoarer, 6 (1919), s 159 f; M Tärn-fors, Historik över Fliseryds socken (1979); E Åkerhielm, Småländska fideikommiss (1904), s 214 o 218; dens, Sv gods o gårdar, 1 (2. uppl, 1930), s 224.

Alexander N: Biographica, Allm verks skr till K M:t, vol 679: 1 mars 1786, M 1017, RA; Sköldebrevsaml, RHA; P Dahlgren o H Richter, Sveriges sjökarta (1944); Fortifik, 4:1 (1930); N Hammarskjöld, Ätten Hammarskjöld (1915); M Hofrén, Herrgårdar o boställen (1937); Johanson, a a; E Nordenskjöld, På amiralens tid (1933); Oden; Tärnfors, a a.

Gustaf Peter N: M 1833, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Christinelunds familje- o gårdsarkiv, vol 213, VLA; P G Berggren, Kalmar stad o dess hist (2. uppl, 1936); S Björklund, Oppositionen vid 1823 års riksdag (1964); H Börjeson, Biogr anteckn.ar om örlogsflottans officerare 1700-1799 (1942); H E Charlottas dagbok, 8 (1939); Gbgs eskader o örlogsstation 1523-1870 (1949); R Hillbom, Karlskrona 300 år [,1] (1979); Hilldoff, a a, s 63–70 o 210; L L v Horn, Biogr anteckn:ar, 2 (1937); T T:son Höjer, Carl XIV Johan. Konungatiden (1960); [K Kock,] Smålands bank 1837-1937 (1937), s 26 f o 37; [G E Lund-stedt,] Gustaf Peter N (KrVAH 1839, 1840, s 77 f); Sveriges krig åren 1808 o 1809,4:1 (1905), bil, s 35, o 9:1 (1922), bil, s 19; D Toijer, Brinkman o Adlersparre (1962); Tärnfors, a a; G Ulfsparre, Från Karl XIV Johans dagar (1907).

Johan Fredrik N: W Stenhammar o R Stenbock, K andra livgrenadjärreg (1941).

Johan Fredric N: S Carlsson, Gustaf IV Adolfs fall (1944); C G Edelstam, Några brefbiljetter från år 1809 (PHT 1910); K Göta artillerireg, 1–2 (1954-62); Sveriges krig åren 1808 o 1809, 6:1 (1915), s 92, o 7:1 (1919), s 203 ff; E Thyselius, Förteckn öfver komitébetänkanden afgifna under åren 1809–94 (1896); Tärnfors, a a; Åkerhielm, a a 1904, s 221, o 1930, s 224.

Fredric Wilhelm N: Ericsbergsarkivets autograf-saml, RA; A Attman, Adertonhundratalet (Fa-gerstabrukens hist, 2, 1958), s 49; C A G Braunerhjelm, K lifreg:s till häst hist, 5:2 (1922); Hist-geogro stat lexikon för Sverige, 5 (1864), s 159; G Hornwall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840–41 (1951); [K Kock,] a a, s 27 f, 32, 37, 42 o 78 f; A Larsson, Förteckn öfver Värmlands nations medlemmar från 1595 till 1877 (E H Lind, Värmlands nations hist, 1877); C W Liljecrona, Bakom riksdagens kulisser (1917); SMoK; C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 2 (1903), s 243; [C Stål,] Fredric Wilhelm N (KrVAH 1859, 1859, s 22 ff).

Carl Gustaf August Walfrid N: Justitiedep:s konseljakter 7 aug 1936, nr 3, RA; Carl Norden-anckardöd (SvD 16 maj 1938); N Segerstråle, Sv fideikommiss (1981); Tärnfors, a a; Åkerhielm, a a 1904, s 213 o 221, o 1930, s 224 f.

Fredrik Wilhelm Johan Emil N: Fredrik N död (SvD 19 febr 1941); F Rudelius, Kalmar reg:s personhist 1623-1927, 2 (1955); SPG; Tärnfors, a a.

Carl Fredrik Richard Fredriksson N: G Fischer, Richard N in memoriam (SvD 19 jan 1946); Läkare dödad vid Stuvsta (SvD 16 jan 1946); SLH 4:3 (1933); Tärnfors, a a.

Fredrik Wilhelm Bertil Fredriksson N: Bertil N (DN 7 jan 1985); T Grennfelt, 1863–1970 (Gränna-Visingsö hist, 1980); Sveriges styresmän 1937 (1938); Sv juristmatr (1964); Väv. Götaland (1965).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nordenankar, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8195, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8195
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nordenankar, släkt, urn:sbl:8195, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-16.