Meriter

Nordenbjelke, Lars, före adl Bogman eller Bogeman, f 7 mars 1745 i Gbg, Amiralitetsförs, d 9 maj 1814 i Sthlm, Skeppsh. Föräldrar: kaptenen Lars Bogman o Anna Mariana Chapman. Elev i skeppsbyggeri hos F H af Chapman (bd 8) i Stralsund 62, underskeppsbyggmästare 9 febr 70, underskeppsbyggmästare vid arméns flotta 7 juni 73, skeppsbyggmästare vid galärflottan o arméns flotta 29 sept 76, tf överskeppsbyggmästare vid örlogsflottan i Karlskrona 88, ord vid arméns flotta i Sthlm sensommaren 90, överstelöjtn vid flottornas konstruktionsstat 27 nov 93, överstelöjtn o sekundchef där 10 febr 00, överste o sekundchef där 4 maj 05, adl 29 juni 09. – Led av K målar- o bildhuggarakad 02, LKrVA 10, LVA 10.

G m Anna Margareta (Annette) Ståhl, f 28 juli (Skeppsh, Sthlm) eller 29 juni (Biografica, RHA) 1762, d 10 juni 1829 på Svenneby, Örtomta, Ög (Svea hovrätt), dtr till possessionaten Mathias S o Anna Margareta Stenfelt (Sheldon).

Biografi

N kom som femtonåring till Gamla varvet vid Gbg för att utbilda sig till skeppstimmerman. Redan två år senare vistades han i Stralsund som elev till en av skeppsbyggnadskonstens förgrundsgestalter, F H af Chapman (bd 8), som var N:s morbror. 1763–64 deltog N i fartygsbyggen under af Chapmans ledning på Sveaborg för finska eskadern av arméns flotta, då det bl a byggdes skärgårdsfregatter av de av af Chapman konstruerade typerna pojama, turuma och hemmema.

Under 1760-talets senare del biträdde N sin morbror med att göra gravyrerna till dennes banbrytande verk Architectura navalis mercatoria (1768), innehållande ett sextiotal gravyrer. Det kan förmodas att detta arbete var en starkt bidragande orsak till att N senare kallades till ledamot av Målar- och bildhuggarakademin.

1769–72 tjänstgjorde N vid det privatägda Djurgårdsvarvet i Sthlm, där nybyggnad av ett femtiotal fartyg för arméns flotta skedde på entreprenad. Där hade N också under af Chapmans överinseende "ansvarsbefattning" vid byggandet av en ostindiefarare och två andra stora handelsskepp. Under resten av 1770-talet verkade N i ledande ställning dels vid galärflottan i Sthlm, dels vid arméns flottas stockholmseskader. Han anförtroddes också att förrätta skogsbesiktningar och besiktningar av fartygsbyggen vid Vänern. Även sedan N befordrats till skeppsbyggmästare vid galärflottan och arméns flotta med tjänstgöring i Sthlm kommenderades han till Karlskrona för att delta i linjeskeppet Prins Fredrik Adolfs provsegling 1776. Denna af Chapmans första praktiska linjeskeppskonstruktion fick en modifierad efterföljare i Wasa. Sedan ytterligare några ändringar beslutats byggdes i Karlskrona 1782–85 tio linjeskepp och tio fregatter efter af Chapmans konstruktion. Dessa fartyg kom att utgöra kärnan i den sv örlogsflottan under 1788–90 års ryska krig. N biträdde af Chapman vid genomförandet av det stora flottbyggnadsprogrammet. Vid örlogsflottans utrustande i Karlskrona inför avsegl ingen till 1788 års operationer verkade N som tf överskeppsbyggmästare.

Det finns tecken som tyder på att N med tiden intog en alltmer betydande roll i af Chapmans verksamhet. N uppger att han kommenderats från Sthlm till örlogsflottan i Karlskrona för att under morbroderns ledning "konstruera linjeskepp och fregatter i sin fulla storlek" (Statskontorets...). Han säger sig vidare ha haft i uppdrag att göra ritningar till fem sorters linjeskepp och även gjort mallarna till ett av dessa. Skeppen, som projekterades under 1790-talet, blev dock aldrig byggda.

N:s efterträdare vid flottornas konstruktionskår har framhållit N:s aktiva roll i arbetena för af Chapman: Han användes i beräkningsarbeten och vid ritningsframställningar både i det praktiska fartygsbyggandet och i de teoretiska arbetena (Sheldon). Det är alltså högst sannolikt att N:s främsta insatser som skeppsbyggare döljer sig i de ritningar och beräkningar som ingår i af Chapmans vetenskapliga och praktiska produktion. Det finns dock ett ej obetydligt antal ritningar och promemorior, som har N:s underskrift. Äldsta påträffade av honom signerade ritning tillkom 1767 och är en konstruktionsritning till en segelbåt. I övrigt föreligger av N underskrivna ritningar till bl a slupar, jollar, jakter, chefs- och rekognoseringsfartyg samt öppna kanonslupar. I arkivmaterialet ingår också bl a en av N upprättad promemoria för en hemmema (1789), innehållande en utförlig beskrivning av erforderligt material till en sådan farkost, och liknande handlingar till en postjakt att användas mellan Gotland och Öland (1801; i Marinens ritn:ar o Icke in-ordn..., KrA ).

Under kriget mellan Sverige och Ryssland 1808–09 utarbetade N ritningar, promemoria och föreskrifter inför byggandet i Västervik, Norrköping och Gävle av skärgårdsfregatter av typen hemmema (1808). N upprättade också 1810 ritningar till en skärgårdsfregatt av typ pojama, avsedd att kunna passera Trollhätte slussar. Konstruktionen medgav att masterna kunde fällas.

N synes ha haft höga krav på ordning och reda, vilket bl a framgår av att han arbetade med projekt till reglementen för virkes- och fartygsbesiktningar. Konstruktionskårens villkor var också föremål för hans omsorger genom framställningar till K M:t. N:s förmåga till självständiga ställningstaganden framgår bl a av hans agerande i en utredning 1811 angående planerna på ett skeppsvarv i Söderköping. Han avvisade där tanken på att bygga en docka för vinteruppläggning av arméns flottas fartyg. Erfarenheterna från Sveaborg hade visat på fuktbildning och dålig luftväxling i dockan. N förordade i stället uppläggning på land och övertäckning av fartygen så att tillräcklig luftcirkulation skulle kunna ske. N var på det hela taget kritisk mot varvsprojektet såsom alltför ogenomtänkt och illa förberett. Han påpekade bl a att markförhållandena krävde pålningsarbeten, rustverksbyggen och stenbeklädnad. Han kritiserade också att den tänkta eskaderns storlek och fartygstyper inte fastställts (M 1744).

N säges ha varit rättrådig, oegennyttig och ha haft ett glatt och behagligt sätt men underskattat sin egen kapacitet (Sheldon). Jämte bl a L af Klinteberg (bd 21) var N en av af Chapmans mer betydande medhjälpare.

Författare

Lennart Rosell

Arkivuppgifter

Adelsbrev o andra handhar efter N samt ritn:ar av honom o af Chapman på Svenneby säteri, Ör-tomta, Linköping.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Filosofiska sällskapets pröfvade och antagne fundament-epistlar. Sthlm 1807. 4:o. (26) s, Varnings-epistel (1) s. [Anon verser.] – Åminnelse-tal öfver löjtnanten vid Flottornas constructions-corps Gust. Adolf Nycopp ... Den 12 nov. 1811 (Tal, hållne i Kongl. KrigsVetten-skapsakademien, åren 1811, 1812, 1813 och 1815, Sthlm 1816, s 15–28).

Källor och litteratur

Källor o litt: Svea hovrätts huvudarkiv E IXb:238, nr 72; Statskontorets skriv:er till K M:t, vol 163, 1814 sept-dec; M 1744 (Admin handl: ar rör flottan, Avd A:l. Örlogsflottan ...) o M 1824 (Flottan. Ansökn:ar o meritfört:ar, B:2); Biographica; allt i RA. Förvaltn av sjöärendena, B I (registr 1800–14) o F I (diarier, handhar, exp: er 1805–13); Flottans arkiv, nya nummerser avd II, röda nr 1000 b (handhar ang N 1805 o 1811); Marinens ritn:ar; Meritförteckn:ar, flottan (N, 1798); Icke inordnade accessioner, 1968, nr 56; allt i KrA. Skeppsholms förs:s arkiv A 11:4, s 124, SSA. Chapmanarkivet, Statens sjöhist museum. Biografica, RHA.

KrVAH åren 1811–15 (1817), s 255 ff; F Neu-meyer, Amiral Fredrik Henrik af Chapmans Architectura navalis mercatoria (TiS 1943); F Sheldon, Åminnelse-tal öfver ... L N ... 13 nov 1815 (Tal, hållne i KrVA, åren 1811 ... o 1815, 1816); Öfversten o secund-chefen ... L N:s biographie (VAH för år 1817, 1817).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Nordenbjelke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8202, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Rosell), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8202
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Nordenbjelke, urn:sbl:8202, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Rosell), hämtad 2024-04-25.