Meriter

2 Nordendahl, Kerstin Maria, syster till N 1, f 19 jan 1881 i Borås, d 13 juli 1958 i Sthlm, Ad Fredr. Avgångsex vid Nya elementarlärov för flickor i Gbg 2 juni 99, genomgick sjuksköterskekurs vid Allm o Sahlgrenska sjukhuset där 1 maj 02–1 maj 03, genomgick Sophiahemmets i Sthlm elevskola o var knuten till Sophiahemmet 1 febr 05–1 okt 10, översköterska vid Serafimer-lasarettets i Sthlm gyn klinik 15 juni–15 dec 06 o periodvis 15 mars–30 sept 10, operations- o avd:sköterska vid Jönköpings lasarett 6 april 07–9 sept 08 o 10 okt 10 -1 juli 11, översköterska o operationssköterska vid Sabbatsbergs sjukhus' i Sthlm gyn klinik 1 sept 11–dec 19, ledare för sjukvårdselevernas undervisn vid sjukhuset maj 17–20, medicinalstyr:s tf inspektris över sjuksköterskeväsendet 19 dec 19 (tilltr I jan 20), ord 1 juli 26–42, byråinspektör hos medicinalstyr 1 juli 42 –jan 44, arvodesanställd för utredn:uppdrag där 1 febr–31 dec 44. – Florence Nightingale-medaljen 47. – Ogift.

Biografi

Sjuksköterskeutbildningen i Sverige hade länge varit av skiftande kvalitet när en central styrning kom till stånd genom ett riksdagsbeslut 1919. Sjuksköterskornas kunskaper och arbetsvillkor blev en angelägenhet för medicinalstyrelsen. En tjänst som sjuksköterskeinspektris, den första i sitt slag i Skandinavien, inrättades. Till innehavare av tjänsten utsågs Kerstin N.

N:s egen utbildning knöt henne till Sophiahemmet men de stränga villkor som där tillämpades för de utbildades tjänsteplaceringar fick henne att övergå till Röda korset som även kunde erbjuda en fullgod utbildning. Hon praktiserade i Tyskland men också här skedde efter hand en nyorientering, då hon senare i studiesyfte sökte sig till anglosachsiska länder. N:s yrkeserfarenheter var mångsidiga. Hon tjänstgjorde i landsorten och medverkade vid den sv Röda korsexpeditionen till Grekland sommaren 1913 under krigen på Balkan. I ansvarig ställning var hon verksam vid Sabbatsbergs sjukhus, där hon inspirerades och protegerades av gynekologen Hjalmar Forssner (bd 16), som även rekommenderade henne till den nyinrättade inspektrisbefattningen.

Under en tjugofyraårig tjänstetid i medicinalstyrelsen var N övervägande framgångsrik. I styrelsen föredrog hon vanligen ärendena i lasarettsbyrån men i förekommande fall även i andra byråer. Någon byrå med en sjuksköterska i chefsställning inrättades inte men N, som var envis och utåtriktad, förmådde trots begränsade befogenheter uträtta åtskilligt. De reformer som genomfördes under 1920- och 1930-talen låg i tiden och kunde i allmänhet genomföras utan svårare omvälvningar.

N bibehöll efter utnämningen 1919 goda förbindelser med Sv sjuksköterskeförening, som var en pådrivande kraft. Till det som administrativt kunde förverkligas hörde pensioner åt sjuksköterskor. En undervis-ningsplan 1933 och en arbetsordning för godkända sjuksköterskeskolor 1936 verkade nivåhöjande på utbildningen. Tre år senare inrättades en statlig sjuksköterskeskola. Syftet var att under oberoende former pröva nya metoder i undervisningen, ett mål som inte helt kunde förverkligas.

N vinnlade sig om sina engelska kontakter och introducerade en ny sorts sjukvårdslärare. Efter förebilder hos den internationella sjuksköterskeföreningen upprättades moderna kursplaner. Den förebyggande hälsovården hörde till N:s hjärteangelägenheter. En amerikansk studieresa på 1930-talet gav ytterligare impulser i riktning mot en förebyggande vård som kunde tillgodoses i sv utbildning. Vid sidan av tjänsten i medicinalstyrelsen var hon länge, med biträde av en sjuksköterska, huvudansvarig för distriktssköterskeskolan.

Under hänvisning till läget på arbetsmarknaden intog N tidvis en restriktiv hållning till sjukvårdsutbildningens dimensionering och ådrog sig därigenom en viss kritik. Ibland dröjde hon med att förverkliga de impulser som samarbetet med sjuksköterskorna i föreningslivet hade givit henne, och en viss otålighet kunde förmärkas bland yrkesföreträdare; dröjsmålen torde ha varit taktiskt betingade.

N:s far var skolman, något som inte var utan betydelse för hennes yrkesinriktning. Hon bodde i Adolf Fredriks församling i Sthlm och efter sin pensionering omsatte hon där, inspirerad av den socialt inriktade kyrkoherden Tord Ström, en möderneärvd kyrklig orientering i ett driftigt församlingsarbete.

Författare

Åke Lilliestam

Arkivuppgifter

N:s handl:ar (14 vol, föredragsms, korr, pressklipp, anteckn:ar, foton m m) i Sv sjuksköterskefören:s arkiv, i TAM-arkiv, Bromma, Sth.^[1]

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några synpunkter angående sjuksköterskeutbildningen. Föredrag vid repetitionskursen i Göteborg sept. 1927 (Svensk sjuk-skötersketidning, [årg 20,] 1928, Sthlm, s 10–17). – Kort sammandrag av ... föredrag [inl till diskussion om sjuksköterskebehovet vid S.S.F:s fullmäktiges möte 11 maj 1934] (Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor, årg. 1, 1934, Sthlm, s 191–193). – Rödakorsuppgifter i samband med den förebyggande barnavården (Svenska Röda korset, årg 31, 1939, Sthlm, 4:o, s 378 f). – Distriktsvården (Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundets kalender 1939, Sthlm [1939], s 242–244; omtr ibid, 1944, s 299–301). – Distriktssköterskan och upplysningskurserna (Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor, 7, 1940, s 553 f). – Om distriktsvården av idag (Hertha, årg 28, 1941, Sthlm, s 240 t). – Sjuksköterskeväsendet i Sveri- ge (Kvinnor i fosterländsk gärning, Sthlm 1943, 4:o, s 121–127). – Behovet av sjuksköterskor. Föredr vid S.S.F:s husmoderssektions möte d 27 nov 1944 (Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor, 12, 1945, s 11–15). – Utdrag ur egna berättelser i Svensk sjukskötersketidning 1922–32 med titeln Meddelanden rörande sjuksköterskeväsendet.

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildep:s konseljakter 30 juni 1920, nr 29, o socialdeprs d:o 28 jan 1944, nr 35; Med:styr:s arkiv, Sjuksköterskeavd, E IV: 1 (Inspektrisens ... inspektionsber), E V:1–29 (Inspektrisens ... korresp), allt i RA. Med:styr:s arkiv, Sjuksköterskeavd, E 111:1 (Inspektrisens verksamhetsber), Socialstyns arkiv, Sthlm.

C Arborelius, K N, en biogr [1978]; E Bohm, Okänd, godkänd, legitimerad. Sv sjuksköterske-fören:s första femti år (1961); K Elfverson, K N 1881–1958 (1958; även i Tidskr för Sveriges sjuksköterskor 1958, bih); G Höjer, K N in me-moriam (SvD 17 juli 1958); A Janzon, En skola skapas o försvinner (Statens sjuksköterskeskola 1939–1969, 1971); SMoK; D Tollin, Minnesglimtar från Adolf Fredrik (Adolf Fredriks kyrkoblad 1975, nr 3).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kerstin M Nordendahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8210, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8210
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kerstin M Nordendahl, urn:sbl:8210, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2024-04-19.