Erik V Nordenson

Född:1847-05-12 – Lovö församling, Stockholms län
Död:1919-02-07 – Oscars församling, Stockholms län

Läkare (ögonläkare)


Band 27 (1990-1991), sida 303.

Meriter

1 Nordenson, Erik Vilhelm, f 2 maj 1847 i Lovö, Sth, d 7 febr 1919 i Sthlm, Osc. Föräldrar: kontraktsprosten TD Erik Jonas N o Karolina Vilhelmina Samuelsson. Inskr vid UU 4 dec 63, med filos ex där 31 jan 67, MK där 16 maj 74, inskr vid LU 25 jan 75, tf prosektor i anatomi vid UU sept 77–juni 78, ML där 31 maj 78, underkirurg vid Serafimerlasarettet 15 sept 78–12 jan 79, directeur adjoint vid Laboratoire d'Ophtalmologie vid Sorbonne, Paris, sept 81–okt 82, studier vid ögonkliniken vid univ i Göttingen maj 83–aug 87, disp vid Kl 29 maj 86, MD vid UU 31 maj 86, prakt ögonläk i Sthlm från 87, doc i oftalmiatrik vid Kl 10 jan 88–23 nov 91, drev Hemmet för ögonsjuka i Sthlm från 95.

G 5 jan 1882 i Paris, m Bertha Harriet Kleman, f 25 sept 1857 i London, d 24 jan 1928 i Sthlm, Osc, dtr till grossh Johan Gustaf Carl Pontus K (bd 21) o Bertha Amalia Hierta.

Biografi

Erik N tänkte sig närmast en bana som kirurg och fördjupade sig i anatomi. I kirurgi ingick ögonläkekonsten, och han blev intresserad av detta ämne genom studier hos ögonläkaren A Bergh (bd 3). Under nio år vistades han mestadels utomlands för studier och uppsökte tidens berömdheter inom medicinen. Vid sidan av huvudämnena ägnade N sig åt syfilidologi och neurologi, både organiska och "nervösa" nervsjukdomar. Han beundrade J M Charcot, och det nya ämnet bakteriologi lärde han hos R Koch i Berlin.

I Paris hade E Javal och norrmannen H Schiötz konstruerat en för kliniskt bruk avsedd apparat för mätning av hornhinnans astigmatism (oftalmometer). Med den undersökte N 226 skolbarn – en av de första massundersökningarna på skolbarns ögon – och fick fram frekvensen av astigmatism. Han hade nu lärt sig ögats optik och bosatte sig i Göttingen för att lära sig den kliniska sidan hos T Leber, en av tidens store. N undersökte mikroskopiskt ögon som opererats bort för näthinneavlossning, erhöll ovanligt tydliga bilder och disputerade 1886 i Sthlm på en avhandling om avloss-ningens mikroskopiska anatomi. Följande år gav han ut en utvidgad upplaga på tyska. Han hade då bearbetat den leberska klinikens stora material om näthinneavlossning och lämnade bidrag till sjukdomens klinik. Den tyska upplagan blev berömd för sitt stora omfång och för den detaljerade genomgången av teorierna om avlossningens orsaker.

N bosatte sig 1887 i Sthlm och öppnade praktik som ögonläkare. Kirurgin hade under detta decennium ökat oerhört i omfattning tack vare först antiseptik och senare aseptik. KI:s två kirurgiprofessorer önskade att oftalmologin skulle bli ett självständigt ämne, och 1888 beslöt riksdagen inrätta en eo professur i ämnet.

Kl hade två docenter i ämnet, N och J Widmark, båda sökte tjänsten, och båda var synnerligen kompetenta. Men endast en kunde få den, och "den stora ofreden" bröt ut på Kl, i läkarkåren och i dagspressen. Namninsamlingar till N:s förmån ledde inte till något resultat. Oscar II utnämnde till sist 1891 Widmark, men ecklesiastikministern G Wennerberg, som ansåg N mest lämpad, vägrade att kontrasignera och avgick (en objektiv och sansad skildring av striden hos Kaijser).

För N var utgången en svår missräkning. Den lindrades av att han 1894 kallades till motsvarande tjänst vid UU. Han avböjde emellertid på grund av att han bestämt sig För att skaffa sig ett ögonsjukhus med poliklinik i Sthlm. Hemmet för ögonsjuka öppnades 1895 med 30 vårdplatser, delvis bekostat av Hedvig Hierta, moster till N:s hustru. Sjukhuset hade högt anseende, och N utbildade där några blivande ögonläkare; han ansågs vara en god lärare.

N var en central gestalt inom Sv läkaresällskapet, där han troget deltog i tisdagsmötena, vid vilka han var en flitig talare. Han vårdade pedantiskt sällskapets inre och yttre angelägenheter och hade bestämda konservativa åsikter i bl a två brännande frågor: reglementeringen av prostituerade samt vaccinationen mot smittkoppor. Framsynt föreslog han en statlig bakteriolog för smittskydd. Han var en stridens man som kunde slå hårt, men han kämpade öppet och med ärligt uppsåt.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från N i KB, LUB (bla till C M Furst), RA (bla till S Hedin), SSA o i KI:s bibi.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Abnormt ursprung och förlopp af nervus laryngeus superior (Nordiskt medicinskt arkiv, bd 1, 1869, no 11. Kortare meddelanden [rubr], Sthlm 1869, s 12 f). – Till kännedomen om de finska folkstammarnes raskarakterer. Bidrag, saml. [Rubr.] [Sthlm 1876.] 20 s, (17) s pl o tab. (Tills med C Loven o G Retzius; Tidskrift för antropologi och kulturhistoria, bd 1 (1875–76), n:r 9.) Overs: Matériaux pour servir å la connais-sance des caractéres ethniques des races finno-ises. Réunis ... communiqués par G Retzius (Congrés international d'anthropologie et d'archéologie préhistoriques, Compte rendu de la 7e session, Stockholm, 1874, vol 2, Sthlm 1876, s 741–771, 6 s tab, 1 vikt pl; även sep, u å, 25 s, 15 s pl o tab, 1 vikt pl). – Physique: Faculté de médecine de Paris. Cours de m. Gavarret. Astig-matisme et ophtalmométrie [redige] (Revue scien-tifique de la France et de 1'étranger, Ser 3, T 3, Paris 1882, 4:o, s 74-80). – Recherches ophtal-mométriques sur l'astigmatisme de la cornée chez les écoliers de 7 ä 20 ans (Annales d'oculistique, Année 46 = T 89 (12:9), Bruxelles 1883, s 110-138; även sep, 31 s). – Vorläufige Mittheilung iiber die pathologisch-anatomischen Veränder-ungen bei Netzhautablösung (Klinische Monats-blätter fiir Augenheilkunde, Jahrg23, 1885, Aus-serordentliches Beilageheft: Bericht iiber die siebenzehnte Versammlung der Ophthalmologi-schen Gesellschaft. Heidelberg 1885, Stuttgart 1885, s 58–67; även sep, 10 s). – Till kännedomen om spontan näthinneaflossning. Sthlm 1886. 4:o. 112 s, 13 pl med textbl. Även: [Akad] Afh. Övers (utvidgad): Die Netzhautablösung. Unter-suchungen iiber deren pathologische Anatomie und Pathogenese. Wiesbaden 1887. 4:o. V, 255 s, 27 pl med textbl. – Ein Fall von cavernösem Aderhautsarcom mit Knochenschale bei einem elfjahrigen Mädchen (Albrecht von Graefe's Archiv fur Ophthalmologie, Jahrg/Bd 31, 1885, Berlin, Abt 4, s 59-72, 1 pl). – Besvärsskrift till Kongl. majestät (Handlingar rörande tillsättandet af e. o. professuren i oftalmologi ... [se nedan under Utgivit], Sthlm 1890, s 45-83; övers: Öf-fentliche Aktenstiicke in der Frage von der Be-setzung der ausserordentlichen Professur der Ophthalmologie am Karolinischen Institute zu Stockholm, Sthlm 1892, s 47–86). – Inledning. Sthlm 1890. 16 s. (Fortsatta handlingar rörande tillsättandet ... [se nedan] [:1]; övers i d:o, s 105–122.) – Underdåniga slutpåminnelser till Kgl. majestät [24/9] (ibid, [7,] Sthlm 1890, s 189-237; övers i d:o, s 411–465). – Slutliga påminnelser [4/11] (Docenten Dr E. Nordensons slutliga påminnelser jämte några därtill fogade anmärkningar, utg af J E Widmark, Sthlm 1890, s 3–7; övers i d:o, s 515–519). – ErwiederungN] ... auf Dr. Johan Widmarks Eingabe ... (Öffentliche Aktenstiicke 1892, s 537–542). – Die Gesuchsdokumente des D:r Erik Nordenson (ibid, s 595–614; tidigare sep med omsl 1891, 18 s). – Yttranden ... vid diskussionen i Svenska läkaresällskapet d. 16 dec. 1916. [Omsl.] Sthlm 1916. 21 s. [Ur Hygiea s å.] (Tills med E. Lindhagen o Isr. Holmgren.) – Bidrag i Hygiea 1887–1918 (med Förhandlingar vid Svenska läkaresällskapets sammankomster år 1891–1918), i sht 1891, 1893, 1907, 1911–12, 1915–16, Sthlm; se dess register för 1871-1920, Sthlm 1882, 1899, 1912 o 1925. Utgivit: Handlingar rörande tillsättandet af e. o. professuren i oftalmologi vid Karolinska institutet. Sthlm 1890. 102 s. – Fortsatta handlingar ... institutet. Sthlm 1890. 16, 6, 6, 15, 27, 13, 268 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 23 okt 1891, nr 34, RA.

F Berg, Oftalmologin i Sverige under 1800-talet (Lychnos-bibl, 21, 1965); H Bergstrand, Sv läkaresällsk 150 år (1958); S E Henschen, E N (Hygiea, vol 81, 1919, s 161–173); R Kaijser, Gunnar Wennerberg, kung Oscar o professorsstriden vid Kl 1890–91 (Lychnos 1969–70); C Koller, Briefe an E N, ed G Liljestrand (Sudhoffs Archiv fur Geschichte der Medizin und der Naturwissenschaften, Bd 49, 1965, s 280-306); F Lennmalm, Sv läkaresällsk:s hist 1808–1908 (1908); G Nilsson, Sv läkaresällsk:s hist, 2:1, 1908-1938 (1947); G Retzius, Biogr anteckn:ar o minnen, 2 (1948); SLH 3:2–3 (1895–1901) o 4:3 (1933).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik V Nordenson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8260, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2020-12-02.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8260
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik V Nordenson, urn:sbl:8260, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2020-12-02.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se