Meriter

2 Nordenson, Johan Wilhelm, son till N 1, f 18 febr 1883 i Paris, d 12 mars 1965 i Sthlm, Osc. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 15 maj 01, inskr vid UU 23 sept 02, FK där 15 sept 04, MK vid Kl 11 rnaj 07, FL vid UU 15 sept 08, ML vid Kl 9 sept 11, disp vid UU 30 nov 12, MD där 31 maj 13, amanuens vid oftalmiatr kliniken i Uppsala 1 jan 14–31 dec 15, tf överläk vid Akad sjukhusets i Uppsala ögonavd somrarna 14 o 15, vid Serafimerlasarettets i Sthlm oftalmiatr avd somrarna 16–19, doc i oftalmiatrik vid UU 8 febr 15, vid Kl 21 febr 16, disp vid UU 17 maj 18, FD 31 maj 18, tf prof i oftalmiatrik 1 sept 22–dec 27, prof 9 dec 27–juli 31, allt vid UU, prof i oftalmiatrik vid Kl 22 juli 31-29 (k beslut 6) febr 48, överläk o förest vid Serafimerlasarettets ögonpoliklinik 31–41, ordf i styr för GCI 33–36, i Internat oftalmologrådet 33–50, i Sv oftalmologförb 34–51, överläk vid KS:s ögonklinik 41-48, v dir vid KS 43–44, ordf i fullm för Nobelstiftelsen 48–51. – LVA 40.

G 1) 20 sept 1917 (–24) i Gävle, Staffan, m sjuksköterskan Ellen Maria Andersson, f 10 april 1887 där, d 24 juni 1925 i Malmö (enl db för Osc, Sthlm), dtr till snickaren Carl Erik A o Johanna Wist, samt omg m ML Ivar Kristian Kling; 2) 12 april 1947 i Sthlm, Engelbr, m Mina-Marion Karoline Anna Kling, f 30 dec 1898 i Frankfurt am Main, d 6 juni 1979 i Sthlm, Osc, dtr till ingenjören A K o Amalia Keller.

Biografi

I Uppsala blev A Gullstrand (bd 17) Wilhelm N:s lärare och vän. N.s matematiska begåvning och sinne för optik blommade upp, och han skrev sin medicinska avhandling om formen på linsens ytor i människoögat. Linsen var starkast krökt centralt och planade ut mot periferien. Den främre ytan kunde uttryckas som en parabel och den bakre som en ellips; vid ackommodation var båda ytorna hyperbler. Ögats lins saknar blodkärl och får sin näring genom kammarvattnet. För linsens skapande under fosterstadiet krävs blodkärl, och linsanlaget omges därför tidigt av en kärlkapsel, vilken sedan resorberas innan fostret föds. N följde förloppet hos kalvfoster och redovisade hur kärlkapseln bildas och resorberas. Denna undersökning blev hans avhandling för fil dr-graden.

N använde Gullstrands binoculära ögonspegel för att konstruera en kamera som gav stereoskopiska bilder av ögonbotten; denna blev ett viktigt hjälpmedel, eftersom man vid diagnostik av hjärntumör iakttar om synnervsinträdet buktar fram (staspapill). N bestämde även brytningsindex för synhinnan. Vi ser detaljer med "gula" fläcken på synhinnan; det "gula" visade sig vara ett likfenomen.

N strävade efter att sprida ögonsjukvården över hela landet. 1919 hade Sverige sex sjukhusavdelningar för ögonsjukvård, den nordligaste i Uppsala. N satte som mål att varje landstingsområde borde ha en sjukavdelning med ögonspecialist. För att bli överläkare på lasarett fordrades bl a tre tjänsteår. Under sin tid i Uppsala utbildade N ögonläkare som arbetade två år på kliniken och skrev en avhandling som gav ett tjänsteår. Genom den kraftiga nedskärning av försvaret som inleddes under 1920-talet blev militärläkarbanan allmänt sett ej längre lika attraktiv som tidigare; N såg då till att de nya ögonläkarna samtidigt fick militärläkartjänster som grund för sin försörjning, när de praktiserade som ögonläkare eller var konsulter på lasaretten. På detta sätt blev bl a hela Norrland försörjt med ögonläkare. N reste också personligen till motsträviga landsting för att driva sin sak. När F Ask (bd 2) ville bygga ut ögonkliniken i Lund och ge den hela Skåne och södra Småland som upptagningsområde angrep N honom hårt och lyckades hejda planen ("slaget vid Lund"). Lasarettens huvuduppgift hade varit kirurgi, och läkarna hade viss utbildning för ögonvård. Men vid generationsskiften var de unga kirurgerna vana att få hjälp av ögonspecialister. I slutet av 1940-talet hade N:s mål uppnåtts: minst en ögonläkare i varje landstingsområde. En annan stor fråga var hur pensions- och sjukkasseväsendet skulle byggas upp. Även här kom N med genomtänkta och klart framlagda synpunkter. Som ordförande i Internationella oftalmologrådet kom hans förmåga att brygga över motsättningar väl till pass. Han lyckades 1950 lösa den sedan början av seklet diskuterade frågan om standardisering av synprövning samt om synkrav för dem som är förare i internationell trafik till lands, sjöss och i luften.

N var lång till växten, hade ett ståtligt yttre och var en representativ världsman. Studenterna imponerades av hans eleganta föreläsningar, koncisa och formfulländade men alltför abstrakta för auditoriet. Han behöll livet ut den stavning han lärt i skolan, och han införde sv ord för medicinska termer, men dessa var svårare att förstå än de vedertagna. Man fick inte säga "glasögon" utan det språkligt korrekta "ögonglas". Han ville avskaffa differentierade betyg för medicinarna och använde en stämpel "Med beröm godkänd" i tentamensböckerna. Med sitt formella och kyliga intellekt och genom en viss blyghet drogs N inte till det vardagliga arbetet med patienter.

Livet igenom hyste N stor beundran för Gullstrand. Han ansåg att denne – liksom han själv – inom vetenskapen sysslat med ting som stod ovan även ögonläkarnas horisont. N skrev 1930 en nekrolog över sin lärare och ägnade sin ålderdom åt en utförlig levnadsteckning, som nådde en internationell publik.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

Brev från N i KB (bla till E Heckscher), LUB, RA o i KLsbibl.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Die Nerven und Gcfässe der paarigen Klossen von Gadus callarias L. [Rubr.] Upps 1909. 22 s, 1 pl. ([VA,] Arkiv för zoologi, bd 6, n:o 6.) – Hygienens metod att beräkna existensminimum ([E H Thörnberg o N,] Till frågan om svenska folkets levnadsvillkor [Sthlm 1910, sep ur Social tidskrift s å,] s 39–43). – Om beräknandet af näringsämnenas pris ur näringsmedlens (Hygienisk tidskrift, bd 4, 1911, Sthlm, s 22–27). – Allvar Gullstrand (Populär naturvetenskaplig revy, årg 1, 1911, Sthlm 19[11–]12, s 285-288; sign J. W. N.). – Uber die Form der Linsenflächen im menschlichen Auge. Akad Abh [Uppsala]. Sthlm 1912. 69 s. (Nordiskt medicinskt arkiv, 1913, afd 2 (Inre medicin), h 1, n:r 2[=1].) – Uber die Form der hinteren Hornhautfläche im menschlichen Auge. Sthlm 1914. 16 s. (Ibid, 1914, 2:1-4 [Festskrift tillägnad J. G. Edgren ...], 12.) – La dacryoadénite palpébrale aigue (Archivcs d'ophtalmologie, T 34, Paris 1914–15, s 759–765). – Till kännedom om linsytornas form vid akkomodation i det mänskliga ögat (Svenska läkaresällskapets handlingar, bd 42 [h 3. Utg som festskrift till professor dr Erik Muller ...]. Sthlm 1916, 4:o, s 1126-38). - Byggnaden och försvinnandet av linsens kärlkapscl hos Bos taurus I.. Akad avh ... [Upsala]. Sthlm 1918. 4:o. 32 s. [Ur Svenska läkaresällskapets handlingar s å.] – Die Stellung der Seitenwände der Augen-höhle bcim Menschen in verschiedenen Lebens-altern (Acta chirurgica Scandinavica, vol. 52, 1919/1920, Sthlm, s 45-54). - Die Wasser-stoffzahl des Kammerwassers bei Foten in verschiedenen Lebensaltetn. [Rubr.] [Upps 1921.] 5 s. ([Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 26, 1920-1921, h 5-6. Festskrift tillägnad J. Aug. Hammar ... Upps 1921,] XXV.) – Kap. 1. Ögats undersökning (M K Löwegren, Om ögonsjukdomarne och deras behandling ... [även norsk titel], 3. fullst omarb uppl utg av F Ask ..., Sthlm 1923, 4:o, s 1–44). – Kap. 3. Refraktions-och ackommodationsanomalier (ibid, s 94–122). – The spectacle magnifier of Gullstrand (Acta oto-laryngologica, vol. 5, 1923, Sthlm, s 405–407). – Lasarettskommitténs av 1920 betänkande och förslag till en allmän sjukhusstadga (Forum, tidskr för politik, litt o allm frågor, årg 10, 1923, Sthlm, s 283-290). – The principles of the organisation of the public medical relief service in Sweden. Lecture delivered bcfore the Chi-rurgical Club of Great Britain (Acta chirurgica Scandinavica, 56, 1923, s 392–401). – Om ordnandet av sjukvården vid en offentligt understödd sjukkasseverksamhet. [Rubr.] Upps 1925. 8 s. [Ur UNT s å.] – IX. Ophthalmometrie (Handbuch der gesamten Augenheilkunde, begriindet von A. Graefe und T Saemisch, 3. neubearb Aufl, [1.] Die Untersuchungsmethoden, Bd 3 Berlin 1925, s 184–270). – Augenkamera zum statio-nären Ophthalmoskop von Gullstrand (Bericht iiber die fiinfundvierzigste Zusammenkunft der Deutschen ophthalmologischen Gesellschaft in Heidelberg 1925, Munchen 1925, s 278). - Det medicinska befordringsväsendet. Föredrag (Förhandlingar vid nittonde allmänna svenska läkar-mötet i Malmö 4 och 5 sept. 1926, Sthlm 1927, s 123–128). – Aussprache zu den Vorträgen ... (Bericht iiber die siebenundvierzigste Zusammenkunft der Deutschen ophthalmologischen Gesellschaft in Heidelberg 1928, Munchen 1929, s 418 f). – Farbenaufnahmen des toten Augenhinter-grundes (ibid, s 458 f). – Report on a uniform notation of the meridians of astigmatism. [Jämte: Rapport sur 1'unification de la notation ... / Bericht ueber die Einheitliche Bezeichnung der Achsenlage bei Astigmatismus / Ponencia sobre la unificaciön ...] [Leiden 1930.] 15 s. (Tills med M. Marquez; XIII Concilium ophthalmologicum 1929, Hollandia, [Amsterdam – Den Haag, Tom. 4.] Reports, Rapports, Referate, Relazioni, Rela-ciones [4].) – Sur le röle du corps vitré dans la genése du glaucome primaire (Bruxelles-medical, revue hebdomadaire .... Année 10, 1929–30, Bruxelles, 4:o, s 337-342). - Allvar Gullstrand t (Klinische Monatsblätter fiir Augenheilkunde, Bd 85, Stuttgart 1930, s 559–567). – Frågan om synfläckens färg i det levande människoögat. Upps 1931. 21 s. (Inbjudning till medicine dok-torspromotionen vid Kungl. universitetet i Uppsala lördagen den 30 maj 1931 ... av promotor J W N, Bifogad skrift; även UUÅ 1931, Program 2.) – Tal vid medicine doktorspromotionen vid Kungl. universitetet i Uppsala lördagen den 30 maj 1931 i samband med högtidlighållandet av 250-årsminnet av den första medicine doktorspromotionen vid universitetet. [Omsl.] Upps 1931. 7 s. [Promotionsföreläsn, Minnestal samt Utnämning o promotion.] – Om ögonvårdens ordnande i Gefleborgs län. [Rubr.] Gefle 1931. 6 s. [Ur Gefle Dagblad.] – Statens sjukvårdskommittés promemoria om ögonsjukvården (Förhandlingar vid Svenska läkaresällskapets sammankomster år 1931, Sthlm 1931, s 75-92; svar på interpellation s 98 f). – Ett ögonläkekonstens bidrag till kirurgiens nydaning. Föreläsn vid medicine doktorspromotionen i Uppsala d. 30. 5. 1931 (Hygienisk revy, årg 20, 1931, Lund, 4:o, s 86–88). – Sjukhuskommissionens platsberäkningar (Sunt förnuft, årg 11, 1931, Sthlm, 4:o, s 118–120). – Uber Messungen am Augenhintergrunde (Zeitschrift fur ophthalmologische Optik mit Ein-schluss der lnstrumentenkun.de, Bd 19, 1931, Berlin, s 1–3). – Gunnar Gibson (Sunt förnuft, 14, 1934, s 231 f). – Till frågan om den slutna kroppssjukvårdens ekonomi (ibid, s 245 i). – Ueber den Brechungsindex der Netzhaut (Acta ophthalmologica, vol 12, 1934, Khvn, s 171–175). – Zur Frage nach dem Akkomodationsvorgang (Klinische Monatsblätter fur Augenheilkun-de, 93, 1934, s 591-594). – Till frågan om kostnadsfri sjukhusvård (Harald Nordenson [inre titel: En samling uppsatser tillägnade H N ...], Sthlm 1946, s 282–286). – Omögonglas. Utgav Special-optikernas riksförbund. Sthlm 1948. 31 s. – [Hyllning] (Otto Järte sjuttio år ..., Sthlm 1951, s 57 f)- – Gymnastiska centralinstitutets omorganisation. [Rubr.] Upps 1952. (4) s. – Om fysisk fostran. Sex artiklar publ under åren 1952-1959 (Pedagogisk tidskrift, årg 96, 1960, Upps, s 63–79). – Allvar Gullstrand (1862–1930) (Documenta ophthalmologio, vol. 16, 's Gravenhage 1962, s 283–332). – Tre år i GCI:s ledning (Tidskrift i gymnastik, årg 90, 1963, Sthlm, s 146-153). – Spökslottet (PHT, årg 64, 1966, Sthlm 1967-68, s 54-66). – Medv i Nordisk familjebok, 3. ... uppl, Sthlm; bidrag i bl a: (Allmänna) Svenska läkartidningen 1910-11, 1920, 1922–28, 1930–32, 1939-40, 1942, 1945, 1951–54, 1956-57, 1960, 1964, Sthlm, Nordiskt medicinskt arkiv 1913–14, 1916, Sthlm, Upsala läkareförenings förhandlingar 1914/15, 1920/21, 1923/24, 1925/26-1927/28, 1929/30-1930/31, Upps, Hygiea 1915–16, 1918, 1920-26, 1930, 1932, Sthlm, Svenska läkaresällskapets handlingar 1916, 1918, 1920, 1922–23, 1962, Sthlm, 4:o, The British journal of ophthalmology 1917, 1943, 1948, 1951, London, Skandinavisches Archiv fur Phy-siologie 1918–20, Leipzig, Albrecht von Graefe's Archiv fur Ophthalmologie 1921, 1937, 1956, Berlin, Meddelanden från Medicinska föreningen 1922/23, 1926/27, forts: Medicinska föreningens tidskrift 1934, 1939–40, Sthlm, 4:o, Acta ophthalmologica 1923, 1926, 1930, 1933-34, 1938, Khvn, Socialmedicinsk tidskrift 1924, 1928-30, 1948–49, 1959, Sthlm, 4:o, Sveriges landstings tidskrift 1925–26, 1928, Sthlm, 4:o, Nordisk medicin 1939, 1941–43, 1945, 1954, 1957, Hfors, 4:o; se SLH, F 4:3, Sthlm 1933, s 566–568, o 4:5, 1935, s 681; vidare GHT 7 o 19/3 1929, Östersunds posten 30/9 1931, SvD 1/11 1954 o 29/5 1955.

Utgivit: M. K. Löwegren, Om refraktionstill-stånden hos ögat och bestämmandet av ögonglas. 3. översedda o omarb uppl Lund 1921. 166 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 22 juli 1931, nr 6, RA.

G v Bahr, Den fysiolog optikens utveckl i Sverige (Nord medicinhist årsb 1982); H Bergstrand, Sv läkaresällsk 150 år (1958); H Ehlers, J W N (Acta ophthalraologica, 43, 1965, s 215 f); K O Granström, Sv ögonläkarefören 1908–1958 (Sv läkaresällsk:s handhar, 78:1, 1958); Inbjudn till prof:installation ... [18 febr 1928] vid UU (1928); KLshist 1910–1960, 1–2 (1960); F Lennmalm, Sv läkaresällsk:s hist 1808-1908 (1908); G Nilson, Sv läkarcsällsk:s hist, 2:1, 1908–1938 (1947); B Odqvist, Studien uber den Akkommo-dationsmechanismus im Menschenauge (1938; även i Sv läkaresällsk:s handl:ar, 63, 1937); SLH 4:3 (1933); SMoK; Sv läkare (1959); L Öberg, Sektionen för oftalmologi (Sv läkaresällsk:s handl:ar, 92:6. Sv läkaresällsk 175 år, 1983).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Wilhelm Nordenson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8264, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8264
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Wilhelm Nordenson, urn:sbl:8264, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-18.