Biografi

Nordin (af Nordin), släkt, enligt en genealogi från slutet av 1600-talet (NordM) härstammande från en i Norrköping född Nils Månsson, vars påstådda (Fryxell) gemensamma ursprung med adliga ätten Bröms ej kunnat verifieras och troligen endast är en namnkombination. Han skall ha varit gift med en dotter till den i ätten Svinhufvud i Västergötland ingifte fogden i Kopparbergslagen Mats Jöransson (d tidigast 1630). Härmed stämmer, att Nils Månssons i den nämnda genealogin uppgivne son sedermera löjtnanten Carl Nilsson Bröms (d 1709), enligt 1672 års rulla var född vid Kopparberget. Denne skall enligt genealogin ha deltagit i Karl X Gustavs polska krig, försvaret av Wismar 1675 och brännandet av Röros kopparverk i Norge 1678.

Löjtnanten Bröms var far till ovan nämnda genealogis författare, länsmannen i Ragunda, Jämtl, Måns Carlsson N (1662–1745), vilken i sin ungdom liksom fadern deltagit i försvaret av Wismar och brännandet av Röros. En av dennes döttrar blev farfars mor till Olof Gustaf Nordenström (jfr s 318). Sonen fänrik Daniel N (1698–1771), som 1751 dömdes sin tjänst förlustig för insubordination, blev morfar till riksarkivsekreteraren kanslirådet Olof Sundel. Andra söner var komminister Salomon N (f 1705 eller 1708; d 1772) i Alsen, Jämtl, och kh teol dr Carl Magnus N (1712–73) i Bygdeå, Vb. Av kyrkoherdens döttrar blev en morfars mor till herdaminnesutgivaren Leonard Bygdén (bd 6).

Carl Magnus N:s son lagmannen Johan Magnus N (N 1) adlades 1788 med namnet af N och blev 1790 landshövding och 1800 friherre. Han blev i sitt första äktenskap – med en dotter till justitieborgmästaren i Sthlm Johan in De Betou (bd 19, s 774) – far till statsrådet och presidenten Carl Johan af N (N 3) och i sitt andra äktenskap – med en dotterdotter till riksrådet Carl Funck (bd 16) – svärfar till statsrådet och generaltulldirektören Carl Henrik Gyllenhaal (bd 17). Med N 3 utdog den friherrliga släktgrenen på manssidan 1850.

N 1 :s yngre bror biskop (N 2) barn adlades och adopterades 1807 på sin farbrors adliga namn och nummer. Sonen Gustaf af N (1799–1867) var chargé d'affaires i Washington 1838–45 och minister i S:t Petersburg 1845–56, blev överste i generalstaben 1845 och fick generalmajors n h o v 1848. Genom sitt äktenskap med en rik rysk furstinna 1846 kunde han efter kusinen N 3:s konkurs köpa dennes bruk Forsbacka i Valbo, Gävl, 1848, vilket dock endast blev en penningplacering. Bruket lät han sin förvaltare August Lundeberg (bd 24, s 241) sköta. 1865 blev af N känd som en av representationsreformens motståndare. I RA (E 4745–4748) finns 757 brev från åren 1830–67 från honom till Ludvig Manderström (bd 25), av vilka 40 från 1853–56 publicerats av Hallendorff 1918. Några depescher och telegram från af N från åren 1855–56 har publicerats av Hallendorff 1930. Hans dotterson den s k Askegreven Gustaf Lewenhaupts (bd 22, s 605) sterbhusdelägare deponerade i UUB den s k Askesamlingen, som innehåller en mycket omfattande samling N:ska arkivalier.

N 2:s släktgren utdog på manssidan med Gustaf af N:s äldre bror lektorn i historia vid Härnösands gymnasium Carl Jacob af N (1797–1874).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Fredrik Fryxells ms Wärmelands Slägte-Bok, KB; Genealogica et Biographica om Nordins-slägten, NordM; O C Alströms ms Biogr anteckmar om norrländska slägter L 23, Jämtlands bibi, Östersund; Elgenstierna; SMoK; Örnberg, 12 (1898), s 124 f.

Carl Nilsson Bräms: Rullor 1672, vol 14 a, o 1678, vol 10, KrA; Lewenhaupt; H Wichman, Befolkning o bebyggelse (Jämtlands o Härjedalens hist, 4, 1962), s 71.

Måns Carlsson N: P V Enslröm, Mitt i Sverige (1936), s 130; Å Tågefeldt, Håkan Jonsson Frisk o hans samtid (Jämten 1954), s 82.

Släkten Nordenslröm: Sv släktkal, 15 (1962).

Daniel N: Justitierevisionens prot 1751:2, f 291v–292, Biographica, RA; Biografica, Gene-ralmönsterrullor; Jämtlands dragonreg, vol 714-720, Rullor efter 1724; Jämtlands dragonreg, vol 112, KrA; Alströms ovan anf ms, Jämtlands bibi, Östersund; Härnösands hm, 4 (1926), s60.

Salomon N: Härnösands hm. Carl Magnus N: Biographica, RA; J A Hammargren, Karl Gustaf Nordin, 1 (1923), s 2-15; Här- nösands hm; Ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957).

Bygdens Nordin-härstamning: Örnberg, 6 (1890), s453.

Adoptionen: C F Rothlieb, Matr öfwer dem af Swea-rikes ridderskap o adel som ifrån år 1807 till närwarande tid blifwit introducerade o adopterade (1818).

Gustaf af N: A Attman, Adertonhundratalet (Fagerstabrukens hist, 2, 1958), s 103, 212, 214, 218 f, 365, 371 f, 383, 639, 666, 668 ff, 672, 674 f, 677 o 682; T Berg, Ludvig Manderströms efterlämnade papper (Donum Boethianum, 1950), s 32, 34 o 41; S Bergh, SkS under första århundradet af dess tillvaro (HH 25. Bihang, 1917); B v Beskows oj E Rydqvists brewäxl, 3 o 6 (SAH 61 o 66, 1951–58); Carlander; S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); S Eriksson, Sv diplomati o tidningspress under Krimkriget (1939); C Hallendorff, Förhandharna om de skandinaviska rikenas neutralitetsförklaring under Krimkriget (Hist studier tillägn Harald Hjar-ne, 1908), s 597, 611 o 617 f; dens, Oscar I, Napoleon o Nikolaus (1918); dens, Oskar I o Karl XV (Sveriges hist till våra dagar, 12, 1923; personregi del 15, 1945); dens, Konung Oscar I:s politik under Krimkriget (1930), s 103–107, 109–113, 133 f o 173 f; B Hildebrand, Matr över led:er av ... VHAA 1753–1953 (1954); Å Holmberg, Skandinavismen i Sverige vid 1800-talets mitt (1946); A Jansson, 1844–72 (Den sv utrikespolitikens hist, 3: 3, 1961); A Lewenhaupt, Sv sjuttiotal (2. uppl, 1937); dens, En färd till minnenas värld (3. uppl, 1936); K Löfström, Serafimeror-denslängd 1748-1938 (1939); C F Palmstierna, Sverige, Ryssland o England 1833–55 (1932); dens, Nils Fredrik Palmstierna (PHT 1933); N Runeby, Den gamla världen o den nya (1969); C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstads-lifvet, 3 (1903), s 215 o 357; W Swalin, Bidrag till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); A Söderhjelm o C F Palmstierna, Oscar I (1944); Tigerstedt, a a; G Utterström, 1815–70 (Fagerstabrukens hist, 5, 1959), s 232, 308 o 618 f.

Carl Jacob af N: Bergh, a a; A J Bruzelius, Filosofie doktorer 1824 promoverade i Upsala. Biogr anteckn.ar (1875); L Dahlgren, Norrländska släktprofiler, 1-2 (1911); C H Ekstrand, Upsala academies matr 1832 (1832); Marklin, 2:1 (1856).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nordin (af Nordin), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8290, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8290
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nordin (af Nordin), släkt, urn:sbl:8290, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.