Elisabeth Nordin (Anrep-)

Född:1857-04-21 – Skultuna församling, Västmanlands län
Död:1947-08-10 – Säve församling, Västra Götalands län (enl db för Lerum, Älvsb.)

Dövskolelärare, Telegrafist, Blindpedagog


Band 27 (1990-1991), sida 385.

Meriter

2 Nordin, Elisabeth Anrep-, f 21 april 1857 i Skultuna, Vm, d 10 aug 1947 i Säve, Göt (enl db för Lerum, Älvsb). Föräldrar: överdir:assistenten vid järnvägsstyr Frans Gustaf Anrep o grev Julia Ulrika Elisabet Mörner. Telegrafistex i Sthlm hösten 75, extra telegrafist där, elev vid Manilla dövstumlärarsem där 1 dec 75, dövstumlärarex 13 juni 77, vik lär vid dövstumskolan i Lund ht 77, lär vid dövstumskolan i Härnösand vt 78, första lär vid statens anstalt för överåriga dövstumma i Vadstena ht 78, vid statens anstalt för överåriga dövstumma i Skara 1 febr 79, grundade skolhemmet i Skara för blinda dövstumma okt 86, förest där 10 okt 86, förest för den till Vänersborg flyttade verksamheten jan 92 (från 01 kallat Drottning Sofias stiftelse), led av Vänersborgs stadsfullm 1014, av komm:er ang statens övertagande av vården av blinda med komplicerat lyte nov 11jan 13 o okt 13april 14, tf rektor för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte 1 jan 22, rektor där 131 okt 22. Iqml 11.

G 5 jan 1879 i Sthlm m inspektören för dövstumundervisn Per Fredrik Stanislaus N (N 1).

Biografi

Vid tio års ålder förlorade N sin mor och åtta år senare sin far och styvmor. Hennes farbror Gabriel Anrep (bd 1) blev då i praktiken N:s förmyndare. Kort före sin död hade fadern uppmanat henne att utbilda sig till telegrafist. Samtidigt som N genomgick en kurs i telegrafi var hon simlärare vid Manilla dövstumskola. Där uppmärksammades hennes fallenhet att få kontakt med eleverna, och hon uppmuntrades att utbilda sig till dövstumlärare. På seminariet träffade hon sin blivande make Fredrik N. 1877 blev hon den första kvinna i Sverige som avlade dövstumlärarexamen.

N tjänstgjorde kortare perioder som lärare vid olika dövstumskolor innan hon 1879 anställdes vid skolan för överåriga dövstumma i Skara, där hennes make blivit föreståndare. Genom drottning Sofias förmedling kom hon 1882 i kontakt med ett blint och dövstumt barn. Någon erfarenhet av undervisning av denna kategori av handikappade fanns inte i landet. Efter viss tvekan åtog sig N att försöka uppfostra och så långt som möjligt utbilda barnet. Hon fick således ägna sig åt ett helt nytt område inom undervisningen. För att skaffa sig ytterligare erfarenheter företog N våren 1886 en studieresa till USA. Hon besökte bl a blindinstitutet i Boston, där man med gott resultat undervisat en blind och dövstum flicka. Under hemresan studerade hon också kinder-gartenundervisning i Tyskland.

Med understöd av bl a drottningen och genom anslag från riksdagen kunde N i okt 1886 grunda ett skolhem i Skara för blinda dövstumma, för vilket hon blev föreståndare. Institutionen, som började sin verksamhet med fyra elever, var den första i sitt slag i landet. Sedan Fredrik N blivit chef för dövstumskolan i Vänersborg flyttades skolhemmet 1892 dit och fick så småningom namnet Drottning Sofias stiftelse. Under 1890-talet tog anstalten in även sådana som var vad man då betecknade som blinda sinnesslöa, dvs stumheten hade psykiska orsaker. Till en början vägrades hon av formella skäl att ta emot denna kategori av blinda. Sedan skolan från 1902 fått en särskild avdelning, vilken drevs med hjälp av enskilt insamlade medel, godtogs deras närvaro, och 1903 beviljades även anslag för denna verksamhet. Omständigheterna hade nära nog tvingat henne att ta emot dessa elever, och med stor uppfinningsrikedom lyckades hon finna nya undervisningsmetoder, som åstadkom en utifrån elevernas förutsättningar positiv intellektuell utveckling.

Bristen på arbetshem för dem som genomgått skolan blev tidigt påtaglig. N lade därför ned stor energi bl a genom en serie föredrag på att skapa ett sådant. Ett resultat av hennes arbete blev att Föreningen för vård av vuxna blinda, som äro dövstumma eller sinnesslöa, bildades med uppgift att underhålla ett arbetshem, och i okt 1905 kunde hon öppna ett mindre sådant knutet till skolan.

N hade likaledes fått upp ögonen för det stora behovet av en fristad för de blinda sinnesslöa som inte var mottagliga för fostran och undervisning i gängse mening men så mycket mer i behov av vård. Sommaren

1906 hade hon lyckats få tillräckligt med medel så att ett vårdhem (asyl) för denna kategori kunde öppnas. Detta skulle inte enbart fungera som en upptagnings- och vårdanstalt utan även tjäna prövnings- och undersökningsändamål och möjliggöra eventuella omflyttningar mellan avdelningarna. I och med tillkomsten av denna avdelning hade anstaltens yttre organisation fått fast form: skolhem, arbetshem och asyl.

Ett stort problem blev på ett tidigt stadium lokalfrågan. Anstalten var inrymd i flera förhyrda byggnader, varav vissa inte var särskilt lämpliga. Några statliga anslag till nybyggnader kunde inte erhållas, varför N tidigt initierade insamlingar för att få medel till ändamålsenliga lokaler. Sedan grosshandlare A Röhss i Gbg donerat en betydande summa kunde 1908 en av fyra planerade nybyggnader invigas. Antalet elever och skyddslingar var då ca 100. Då det visade sig omöjligt att på enskild väg få medel till övriga lokaler begärde anstaltens ledning 1911 att denna skulle övertas av staten och att nya byggnader skulle uppföras. N blev sakkunnig i de två kommittéer som tillsattes för att utreda frågan och som föreslog ett förstatligande och en omlokalise-ring av verksamheten. Riksdagen biföll förslaget, som också utmynnade i att anstalten inte endast skulle omhänderta blinda dövstumma och sinnesslöa utan även blinda med annat lyte. Verksamheten föreslogs flyttad till Lund. P g a världsläget och arbetskonflikter dröjde det till 1922 innan den nya institutionen kunde tas i bruk. N hade aktivt medverkat vid utformningen av lokalerna och hade som anstaltens första rektor ansvarat för flyttningen från Vänersborg. I Lund fanns plats för ca 200 elever av olika kategorier.

N uppnådde redan i sin undervisning av blinda dövstumma resultat som samtiden fann förvånande. När hon sedan även tog emot blinda sinnesslöa insåg hon snart att deras utveckling främst främjades av praktiskt arbete. N underströk också den betydelse som musik och ordnad lek och gymnastik hade för dessa elever. De riktlinjer för anstaltens verksamhet som hon tidigt utarbetade blev bestående under lång tid.

N hörde till banbrytarna inom handikappundervisning och handikappvård. Hennes arbete grundades på en djup medkänsla med och ett starkt engagemang för de utsatta. N:s pedagogiska förmåga stod i paritet med hennes organisatoriska skicklighet, och hennes arbete väckte uppmärksamhet även internationellt. Den av N grundade anstalten var länge den enda i sitt slag i världen och mottog studiebesök från flera länder.

Författare

Lars-Olof Skoglund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Rester av N:s arkiv i Ernst o Gertrud Fischers familjearkiv, RA. Korrespondens mellan N o hennes make i Skara SB. Brev från N i RA (bl a till C G Hammarskjöld).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Redogörelse för Skolhemmets i Skara för blinda döfstumma verksamhet från oktober 1886 till och med december 1888. Skara 1888. 27 s. Värnlösa och förkomna. Ett inlägg vid "Mötet för värnlösa och förkomna" i Stockholm den 24-25 sept. 1908. Sthlm 1908. 8 s. Några drag ur de blinda dövstummas själsliv (Psyke, årg 4, 1909, Upps ... 19[09-]10, s 75-100; omtr i nedan a a 1911, s 187215). Königin Sofia Stiftung, Erziehungsanstalt fiir Taubblinde und Schwachsinnigblinde zu Wenersborg, Schweden. Uberblick iiber die Entstehung und Wirk-samkeit der Anstalt. Gbg 1910. 44 s, 6 pl. [Texten i utvidgat omtr i följande arb, s 217277.] Anstaltens uppkomst och utveckling (Drottning Sofias stiftelse, Vänersborg: Berättelse över anstaltens verksamhet unders dess tjugufemte arbetsår 19101911 jämte Återblick på den förflutna 25-års-perioden av anstaltens verksamhet, Gbg 1911, s 554). Bör staten till uppfostran och vård omhändertaga de blinda dövstumma och de blinda sinnesslöa? Betänkande avgivet av särskilt tillkallade sakkunniga för beredande av frågan om statens övertagande av Drottning Sofias stiftelse. Sthlm 1913. 4:o. 175 s, 1 karta. [Föret; tills med K. S. Husberg m fl.] Berättelse öfver Skolhemmets för blinda döfstumma, (Drottning Sofias stiftelse,) verksamhet höstterminen 1891 -vårterminen 1892 (... 1893/94, 18941896, 1896/97 ... 1905/06), Venersborg & Gbg 18931906, forts: Drottning Sofias stiftelse (Skolhemmet för blinda döfstumma), Vänersborg: Berättelse över anstaltens verksamhet ... 19061907 (1921/22), Gbg 190622 (delvis anon; 1910: 2. uppl 1911, 1911: se ovan s å).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 11 aug 1911, nr 9 o 20 okt 1922, nr 41, RA.

G Hasselberg, Vänersborgs hist, 2 (1944); Str [sign], Fru E A-N in memoriam (Nord tidskr för dövstumskolan, 1947); Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte. Redogör ... 192324 (1924); d:o 18861936. Kortfattad historik ... 193536 (1936).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elisabeth Nordin (Anrep-), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8293, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8293
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elisabeth Nordin (Anrep-), urn:sbl:8293, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se