C F Otto Nordstedt

Född:1838-01-20 – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län
Död:1924-02-06 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Botanist


Band 27 (1990-1991), sida 438.

Meriter

Nordstedt, Carl Fredrik Otto, f 20 jan 1838 i Jönköping, d 6 febr 1924 i Lund. Föräldrar: fältläkaren MD Carl Peter Ulrik N o frih Beata Sophia Palmstierna. Elev vid Jönköpings h lärdomsskola 4656, inskr vid LU 13 sept 56, med fil ex där 31 jan 61, underläk vid Allm garnisonssjukh i Sthlm 1 okt 6231 mars 63, amanuens vid botan inst vid LU ht 73ht 75 o 1 okt 7831 dec 21, konservator där 1 jan 8031 aug 09, bibliotekarie där från 15 mars 01, prof:s namn 20 nov 03. LFS 71, fil hedersdr vid LU 30 maj 81, LVA 87, hedersled av Lunds botan fören 95 o av flera uti lärda sällsk, VA:s Wahlbergska GM 21. Ogift.

Biografi

Otto N fick sin första botaniska skolning i hemmet i Jönköping. Fadern hade disputerat för Linnélärjungen C P Thunberg i Uppsala på en farmakologisk avhandling om ett växtsläkte. N tillhörde den linneanska släkten genom att hans farfar var gift med en dotter till Carl v Linnés bror Samuel Linnaeus (bd 23, s 700). N behöll ett levande intresse för linnéforskningen, som han berikade med åtskilliga bidrag, särskilt till T M Fries' (bd 16) biografi över Linné (1903).

N:s universitetsstudier inriktades främst på läkarbanan. Efter "medikofilen" och ett kortare förordnande som underläkare i Sthlm tog emellertid hans naturvetenskapliga intressen överhand. Han hade en betydande privatförmögenhet och kunde ägna sig åt ett liv som "Über studiosus" utan bekymmer för den vanliga akademiska karriären.

Den botaniska miljön i Lund var stimulerande, och J Agardh (bd 1) var en ledande algforskare. Intryck från honom gjorde att N blev intresserad av sötvattensalgernas systematik, det område där han senare gjorde sina viktigaste insatser. Hos N och hans jämnårige vän L J Wahlstedt, också han sötvattensalgolog, föddes tanken att bilda en förening för botaniskt intresserade studenter. Den kom till stånd 1858. Till ordförande valdes F Areschoug (bd 2), men N ansvarade under många år för de väsentliga delarna av verksamheten. Föredrag, diskussioner och exkursioner stod på programmet. Föreningen är den äldsta naturvetenskapliga ämnesföreningen i Sverige. Den har i hög grad främjat den botaniska forskningen i Lund, samtidigt som den varit en förmedlande länk mellan fackbotanister och en botaniskt intresserad allmänhet.

N delade länge sin tid mellan forskarverk-samheten i Lund och fädernegården Grimstorp i Sandhem i Västergötland. Där tillbringade han stora delar av somrarna sysselsatt med botaniska insamlingar inte minst av sötvattensalger. N:s första skrifter behandlar skandinaviska alger, främst characéer (kransalger). Snart fick han anseende som en skicklig forskare och erhöll material för bearbetning från olika delar av världen.

Den tyske botanisten Alexander Braun (d 1877) efterlämnade i manuskript en stor världsmonografi över characéer. N fick i uppdrag att komplettera och utgiva detta arbete. Det utkom 1882 med den blygsamma titeln Fragmente einer Monographie der Characeen (211 s). I mer än ett halvsekel var det standardverket över denna vittutbredda växtgrupp. I fortsättningen ägnade N en stor del av sitt intresse åt desmidi-acéerna, en grupp encelliga (mikroskopiska) släkten av ordningen konjugater (okalger). Han utgav revisioner av material från alla världsdelar med beskrivningar av ett stort antal nya arter. I det sammanfattande verket Index Desmidiacearum (1896, suppl 1908) samlade han uppgifter om de släkten, arter, varieteter och former som beskrivits. Dessa båda arbeten (sammanlagt 459 s) var de största N utgav. De visar inte minst hans överblick över den världsomfattande litteraturen. För kännedomen om desmidiacéerna är N:s verk fortfarande grundläggande.

N stod i livlig kontakt med samtidens botanister, främst algforskarna, och han reste ofta i skilda delar av Europa. Han deltog flitigt i skandinaviska naturforskarmöten och i botaniska kongresser. Vid den viktiga kongressen i Wien 1905 valdes N till medlem av nomenklaturkommittén. De svåra frågorna om växternas vetenskapliga namn fångade hans intresse, och hans sakkunskap blev i många fall av vikt för de beslut som fattades.

Ett stort antal växter, främst alger, bär artnamnet Nordstedtii. En italiensk forskare har givit ett släkte inom grönalgerna namnet Nordstedtia. Även om N främst blev känd som algolog, utgav han åtskilliga skrifter om de högre växternas systematik. Han beskrev flera nya varieteter och former av fanerogamer.

N:s utpräglade noggrannhet gjorde honom till en utmärkt museiman. Han var under många år amanuens vid botaniska institutionen, och vid 1870-talets slut inrättades för honom en tjänst som konservator för de botaniska samlingarna, vilken han innehade till sin pensionering. När Agardhs stora bibliotek donerades till institutionen 1901, blev N bibliotekarie där. Universitetet promoverade honom till hedersdoktor, och han fick professors namn.

N övertog 1871 tidskriften Botaniska notiser, som i några år varit nedlagd. Den hade 183946 utgivits i Lund av A E Lindblom (bd 23), därefter sporadiskt i Sthlm och Uppsala. Den var Nordens äldsta botaniska tidskrift och en av de två äldsta i världen. N utgav den regelbundet med sex häften om året under mer än ett halvt sekel, tills den 1922 övertogs av Lunds botaniska förening. Den innehöll i början smärre, mest på svenska skrivna uppsatser med lokalt innehåll, men senare ingick även större artiklar på tyska och engelska. Litteraturöversikter och recensioner spelade en stor roll. N anmälde särskilt algologiska skrifter, ofta med personligt färgade kommentarer. Genom att byta med Notiserna erhöll N ett stort antal utländska tidskrifter och annan litteratur, som han ställde till studenternas förfogande. Ekonomin var ofta dålig, men när tidskriften hotades av nedläggning tillsköt N egna medel. Efter 1922 utvecklades Botaniska notiser till en ledande internationell tidskrift; den uppgick 1980 i Nordic Journal of Botany.

Vid 82 års ålder utgav N sitt sista botaniska arbete, Prima loca plantarum Suecicarum. Där redovisas på ett hundratal sidor en förteckning över när och varifrån uppgifter om alla sv växtarter (jämte hybrider och andra former) för första gången publicerats i litteraturen. Listan upptar 2 587 namn. Det är betecknande för N:s grundliga beläsenhet att han så långt möjligt granskat även förlinneanska författare.

N var under mer än sex decennier en förgrundsgestalt vid botaniska institutionen i Lund. I sitt testamente skänkte han dit sina herbarier, sitt rika bibliotek och en stor samling botanistporträtt. En betydande donationsfond med hans namn har främjat institutionens och botaniska föreningens verksamhet.

Författare

Ove Almborn



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s arkiv (biogr anteckn:ar, brev m m) i LUB. Brev från N i LUB (bl a till S Berggren, A Falck, B Jönsson o många till S Murbeck) o i UUB (bl a till E Fries, C Hartman o många till W Arnell, G W F Carlson samt T Fries).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se bibliogr i nedan a a av O Gertz 1924; jfr LUM, Lund 1913, s 148 f. Dessutom: V[eronica] scutellata ... var. glandulosa Nordst. (C. J. Hartman, Handbok i Skandinaviens flora ..., 10. uppl, utg ... af C Hartman, d 1, Sthlm 1870, s 64). - V. Chamcedrys ... v. hirsuta Nordst. (d:o, 11. helt o hållet omarb uppl, utg..., d 1*, 1879, s 110). S[agina] maritima ... v. ciliata Nordst. (ibid, s 246 f). B[ulbochaete] varians Wittr. P antiqua Nordst. n. var. mscrpt (VAH, Bihang, bd 22, afd 3, n:o 9. O. Borge, Australische Siisswasserchlorophyceen, Sthlm 1896, s4oTab. l.fig. 1).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 20 nov 1903, nr 51, RA.

O Almborn, Three centuries of botany at the University of Lund (Botan notiser, 1980); C Christensen, Den danske Botaniks historie, 2. Bibliogr (1925); O Gertz, O N, en minnesteckn (Botan notiser 1924; omtr i Linnéstudier 1935); dens, O N (Revue algologique, vol 2, 1925); dens, O N (Berichte der deutschen botanischen Gesellschaft, vol 43, 1925, tr 1926); dens, Till Skåneflo-rans äldre litteraturhist (Botan notiser 1933); dens, O N o de botan sällsk:en i Lund (ibid 1938); O J Hasslow, Några studentminnen från Lunds Botan fören (ibid 1933); dens, O N o characéerna (ibid 1938); N Hintze, O N:s donation (ibid 1938); H Hjelmqvist, Botan forskn i Lund under ett sekel (ibid, 1958); Krok; E Ljungström, Lunds Botan fören för omkr 50 år sedan (ibid 1933); LUM 1913 (1913); H G Simmons, Några personliga minnen från samvaro o samarbete med O N (Botan notiser 1938); F Stafleu o R Cowan, O N (Taxonomic literature, 2 uppl, vol 3, 1971); G Weimarck, Botan notiser 18391980 and deve-lopments in botany reflected in its contents (Botan notiser, vol 133, 1980).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C F Otto Nordstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8322, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ove Almborn), hämtad 2019-11-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8322
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C F Otto Nordstedt, urn:sbl:8322, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ove Almborn), hämtad 2019-11-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se