Meriter

Nordström, Hugo Fredrik, f 7 april 1888 i Sthlm, Ad Fredr, d 2 maj 1971 i Gbg, Johanneb. Föräldrar: snickarmästaren Adam Andersson o Ida Fredrika N. Studentex vid h reallärov på Östermalm 18 maj 07, ord elev vid KTH 13 sept 07, utex från fackskolan för maskinbyggn: konst o mek teknologi 10 juni 10, tillfällig elev i elektroteknik 30 okt–dec 10, i bergsmekanik 7 nov 10–vt 11, assistent i teor mekanik 4 sept 11–vt 17, allt vid KTH, privatassistent åt prof Carl Heuman (bd 18) 11–13 o 14–15, inskr vid StH 17 sept 12, FK där 13 dec 13, speciallär i hydromekanik vid KTH 25 maj (tilltr ht) 14-40, FL vid StH 30 maj 17, ingenjör vid Bergsunds mek verkstads ab i Sthlm 17–20, doc i hydromekanik vid KTH 2 maj 18–40, red för Tekn tidskr:s avd för mekanik 1 juli 18–40, konsulterande ingenjör bla åt marinförvaltn i Sthlm i frågor rörande skeppsteori, speciellt fartygsmotstånd o propellrar, samt stabilitet 20–40, led av styr för K motorbåtsklubben 23–26 o 35–37, förest för KTH:s verkstad 1 jan 25–40, för fackavd för skeppsbyggnad vid KTH 13 sept 26–15 april 30, tf på del av professuren i skeppsbyggn:lära ht 26–40, disp 27 maj 31, tekn dr 29 maj 31, allt vid KTH, led av internationella motorbåtsunionen 33–37, tf chef för statens skeppsprovn:anstalt (SSPA) i Gbg 31 aug (tilltr 1 okt) 40, överdir o chef där 15 juni 44–dec 54, prof:s namn 8 nov 40, led av styr för Gbgs sjöfartsmuseum 43–56, av avd:råden för avd:na för flyg- o skeppsteknik vid KTH o skeppsbyggnad vid Chalmers tekn högskola 48–55, av sv nationalkomm för mekanik 50–56, president för The International Towing Tank Conference (ITTC) 51–54, av UNESCO utsedd expert vid Central Water and Power Research Station i Poona, Indien, 55– 56. – LIVA 34.

G 22 juni 1929 i Sthlm, Engelbr, m Anna Elvira Rosqvist, f 31 maj 1898 i Gbg, Gamlestad, dtr till inspektören Nils Bengtsson R o Alma Elida Johansson.

Biografi

Under en lång följd av år var Hugo N huvudlärare vid KTH både i den klassiska, matematiskt-analytiska och i den tillämpade skeppstekniska hydromekaniken. Många ledande tekniker inom sv marinen och inom sv varvsindustri och rederinäring under 1940–70-talen var N:s elever där. Storhetstiden för de sv varven och rederierna inföll just under denna tid. N, eller "H F", som han kallades av studenterna, var respekterad av sina elever. Hans föreläsningar var alltid välbesökta.

1921 anlades ett mindre skeppsprovningslaboratorium vid KTH. Tillhörande skeppsprovningsränna fick följande dimensioner: längd 60 m, bredd 3 m och vattendjup 1,35 m. Mätvagnen hade en högsta hastighet av 3,85 m/sek. Anläggningen var under nära 20 år den enda i sitt slag i Skandinavien. Den var speciellt avsedd för undervisning av högskolans studerande men utnyttjades under N:s ledning för såväl experimentell forskning och metodforskning som i viss utsträckning även för kommersiella undersökningar.

Med mycket begränsade ekonomiska och personella resurser genomförde N 1921–40 betydelsefull experimentell forskning i KTH:s skeppsprovningsanläggning. De viktigaste undersökningsresultaten publicerade han 1923-38 i Tekn tidskr. I Skepps-byggnadslaboratoriet för släpförsök vid KTH (Tekn tidskr 1923) beskrev N laboratoriet och dess instrumentutrustning. Han redovisade även försöksmetodiken baserad på engelsmannen William Froudes ansatser. I ett annat exempel på publicerade försöksresultat från denna tid, Några resultat från KTH:s skeppsbyggnadslaboratorium (Tekn tidskr 1929), redogjorde N för mätning av motstånd på cylindriska kroppar med oändlig längd. Han använde därvid en egen enkel men genial försöksmetodik. Resultaten visade mycket god överensstämmelse med liknande försök utförda i luft av Ludwig Prandtl vid Kaiser Wilhelm Institut fur Strömungsforschung i Göttingen.

N:s skrifter var alltid pedagogiskt utformade, vilket bl a framgår av arbeten där han behandlat flytande kroppars svängningsrörelse och jämviktsläge, propellerproblemet vid bogserbåtar och isbrytare och friktionsmotståndet (jfr Tr arb nedan). 1936 publicerade han i Tekn tidskr resultat från systematiska undersökningar av motståndet hos mindre fartyg. Dessa resultat blev mycket uppmärksammade och har i hög grad influerat utvecklingen när det gäller mindre fartyg, t ex motorbåtar. N:s doktorsavhandling, A study on the interaction between the engine, the screw propeller, and the ship (1931), ger en mycket allsidig och genomträngande teoretisk analys av samverkan mellan framdrivningsmaskin, fartygspropeller och fartyg.

I strömmande vätskor, t ex vid vattenturbiners skövlar eller vid propellerblad kan under vissa omständigheter uppträda hålrumsbildningar, kaviteter. 1937 hölls i Sthlm i IVA:s regi en konferens om det sk kavitationsproblemet. N deltog i denna med arbetet Kavitation vid fartygspropellrar. Det torde ha varit första gången detta problem utförligt och vetenskapligt behandlades på svenska.

I samband med expansionen inom sv varvsindustri och rederinäring samt med hänsyn till marinens behov stod det klart att en större skeppsprovningsränna var nödvändig. Efter diverse förslag och utredningar beslöt också statsmakterna att vid Chalmers tekniska högskola i Gbg anlägga en skeppsprovningsanstalt som en från högskolan fristående institution under handelsdepartementet. Statens skeppsprovningsanstalt (SSPA) stod färdig hösten 1940. Götaverkschefen Hugo Hammar (bd 18) var den som ivrigast drev frågan om byggandet av SSPA. Det var också han som föreslog N som chef för den nya anläggningen.

Från en ringa start med endast 16 personer anställda utvecklades SSPA snabbt under N:s ledning. Anstalten hade 1954 en personalstyrka på ca 50 personer, som därefter ökade till ca 175 personer som mest; bl a anställdes forskare med rent teoretisk inriktning. Till följd av den snabba expansionen inom sv varvsindustri togs SSPA:s resurser i stor utsträckning i anspråk för kommersiella uppdrag. Varvens och rederiernas behov av fart- och effektprognoser för sina nybyggnadsprojekt var mycket stort.

N hade stor arbetsbörda dels i sin egenskap av teknisk vetenskaplig expert, dels som ansvarig för anstaltens uppbyggnad, administrativt och ekonomiskt. Han lade under uppbyggnadsskedet grunden för dess omfattande expansion under 1960- och 70-talen, inte minst ifråga om experimentella resurser.

N skapade publikationsserien Meddelanden från statens skeppsprovningsanstalt. Där publicerades på engelska anstaltens egna forskningsresultat. Publikationerna, av vilka 34 utgåvor tillkom under N:s chefstid, nådde även den internationella marknaden. N stod själv som författare till många av dessa Meddelanden. Bl a vidarebehandla-de han där propellerfrågan från doktorsavhandlingen, nu med experimentella verifikationer (Meddelande 9). 1951 tog han åter upp problemen med små snabba fartyg i en bearbetning och utvidgning av sina tidigare arbeten vid KTH.

N initierade en mycket omfattande systematisk undersökning av snabba lastfartyg. Fartygens s k huvuddimensioner, längd, bredd, djupgående och fyllighet, varierades på ett systematiskt sätt hos modellerna. Försöksresultaten för de olika alternativen kunde sedan på projektstadiet ligga till grund för en minimering av brännoljeförbrukningen vid given last och hastighet (jfr SSPA, Meddelanden 10, 14 o 16).

N hyste stort intresse för internationellt samarbete, och SSPA mottog under hans tid utländska gästforskare, bl a från Indien. 1933 ägde en konferens rum i Holland avsedd för chefer för skeppsprovningslabora- torier. Ändamålet var att diskutera metoder och metodforskningsfrågor; N deltog som delegat från Sverige. Flera sådana konferenser hölls fram till andra världskrigets utbrott. 1948 återupptogs verksamheten, och därefter har möten hållits vart tredje år, bl a i Gbg 1954 och 1984. Från 1948 spelade N en ledande roll inom denna konferens, The International Towing Tank Conference (ITTC). Hans erfarenhet inom fältet och hans administrativa förmåga togs i anspråk vid organiseringen av det moderna ITTC, där han också var president under några år.

N:s vetenskapliga gärning utmärkes av genialitet, uppslagsrikedom och fantasi. Hans analyser var alltid omsorgsfullt genomarbetade och matematiskt stringenta. Han var en pliktmänniska, vilket präglade hela hans ämbetsmannabana. N framstår som pionjär och föregångsman inom modern skeppsbyggnadsteknisk forskning.

Författare

Hans Edstrand

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De mekaniska grunderna för Froude's modellmetod. Sthlm 1917. 13 s. [Ur TT s å.] – Randvärdesproblemet vid parabeln och hyperbeln inom potentialteorien (KTH, Skrifter utgivna med anledning av inflyttningen i de år 1917 färdiga nybyggnaderna. Historik o beskrivn ... jämte avh o uppsatser av högskolans lärare, Sthlm 1918, 4:o, s 392-413; även sep, 23 s). -Allmän hydromekanik. Sthlm 1920. 172 s. 4:o. [Handskr i litogr övertryck med tr titelbl.] (Tekno-logernas handelsförenings publikationer n:r 36 = [KTH:s studentkårs] Kompendier, n:r 16.) – Skeppsbyggnadslaboratoriet för släpförsök vid K. tekniska högskolan. [Rubr.] Sthlm 1922. 4:o. 7 s. [Senare i TT 1923.] (Meddelande från skeppsbyggnadslaboratoriet vid K. tekniska högskolan n:o 1 [omsl].) – De senare årens utveckling av Kungl. tekniska högskolans skeppsbyggnadslabo-ratorium och några resultat därifrån. [Rubr.] Sthlm 1925. 4:o. 16 s. [Ur TT 1924.] (Ibid 2.r-Om ändring av en flytande kropps jämviktsläge (KTH, Skrifter utgivna med anledning av Kungl. tekniska högskolans 100-årsjubileum 1927, Sthlm 1927, 4:o, s 422–442). Även: Sthlm 1928. 23 s. (IVAH, nr 75.) – Några resultat från K. tekniska högskolans skeppsbyggnadslaboratorium. [Rubr.] [Sthlm, tr] Norrköping 1929. 4:o. 20 s. [Ur TT 1929.] (Meddelande ... 3.) – A study on the interaction between the engine, the screw propeller, and the ship. [Akad avh.] Sthlm 1931. 91 s, 2 pl-bl. (IVAH, 115.) – Technical education. Scope and basis of advanced training (The Times trade & engineering, a monthly review of indust-rial progress, no. 890 [april 1938, i vol. 42], London 1938, fol, [Sweden section,] s XXXVIII). – Kavitation vid fartygspropellrar (IVA, Meddelande nr 112. Kavitationsproblemet, föredr o diskussionsinlägg vid en ... d 24 o 25 sept 1937 anordnad konferens, Sthlm 1938, s 61-109). - Controllable pitch propeller (Journal of the American Society of naval engineers, vol 52, Washington 1940, s 98-118, 1 pl). – Principer, allm beskrivn (Meddelande från Statens skeppsprovningsanstalt (Publications of the Swedish state shipbuilding experimental tank), nr 1. Statens skeppsprovningsanstalt, Gbg 1942, s 15–30). - Uppgifter, organisation (ibid, s 85–89). – Försök med fiskebåtsmodeller. Gbg 1943. 32 s. (Ibid, 2.) -Propellers with adjustable blades. Results of model experiments. Gbg 1945. 34 s. (Ibid, 4.) – Modellförsök med en färja. Gbg 1947. 14 s. (Tills med E. Freimanis; ibid, 7.) – Screw propeller characteristics. Gbg 1948. 20 s. (Ibid, 9.) - Some systematic tests with models of fast cargo vessels. Gbg 1948. 35 s. (Ibid, 10.) – Sjöfart och friktion (Herbert Jacobsson 1878 30/11 1948. Festskr, utg av Sjöfartsmuseet i Göteborg, Gbg 1948, 4:o, s 101–116). – Further tests with models of fast cargo vessels. Influence of longitudinal position of centre of buoyancy. Gbg 1949. 18 s. (Meddelande från Statens 14.) – Systematic tests with models of cargo vessels with 5pp = 0.575. Gbg 1950. 27 s. (Ibid, 16.) - Propulsion problems connected with ferries. Gbg 1951. 51 s. Tills med H Edstrand; ibid, 17.) – Model tests with turbu-lence producing devices. Gbg 1951. 101 s. (D:o; ibid, 18.) – Some tests with models of small vessels. Gbg 1951. 41 s, 1 tab. (Ibid, 19.) -Model tests with icebreakers. Gbg 1952. 56 s, 1 pl-bl. (Tills med H Edstrand o H Lindgren; ibid, 20.) – Full scale tests with the "Wrangel" and comparativc model tests. Gbg 1953. 91 s. (Ibid, 27.) – On propeller scale effects. Gbg 1954. 26 s. (Tills med H Edstrand o H Lindgren; ibid, 28.) – On the influence of form upon skin friction resis-tance. Gbg 1954. 28 s. (D:o; ibid, 31.) – Statens skeppsprovningsanstalt (The Swedish ... tanks) in Göteborg. A short account... On the occasion of the seventh international conference on ship hyd-rodynamics in Scandinavia 1954. Gbg 1954. 35 s. (Ibid, 32.) - Bidrag i Teknisk tidskrift (TT), avd för Skeppsbyggnadskonst (och flygteknik), 1916-17, 1923–24, 1926, 1929–30, 1933, 1936, 1938, 1941, Sthlm, 4:o.

Redigerat Teknisk tidskrift. Arg 48–51, 1918–21. Avd Mekanik. Sthlm. 4:o.

Utgivit Seventh international conference on ship hydrodynamics. Scandinavia, 20–31 August, 1954. International committee reports, discussions and conclusions. Gbg [1955]. 333 s, 1 diagrambl. (Tills med H Edstrand; Meddelande från Statens skeppsprovningsanstalt..., 34; Scandinavian towing tank conference, publ. no. 1.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Konseljakter för ED 8 nov 1940, nr 19, o för handelsdep 31 aug 1940, nr 1, RA.

T Althin, Minnesord över bortgångna led:er av IVA... 1965–76 ([1976]; hos IVA); SvTeknF; Väd 1971. – Nekr:er över N i DN o SvD 8 maj 1971.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hugo F Nordström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8329, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Edstrand), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8329
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hugo F Nordström, urn:sbl:8329, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Edstrand), hämtad 2024-04-19.