A Börje Norén

Född:1919-06-10 – Stöde församling, Västernorrlands län
Död:1983-03-29 – Gottsunda församling, Uppsala län

Botanist, Mikrobiolog


Band 27 (1990-1991), sida 513.

Meriter

Norén, Axel Börje, f 10 juni 1919 i Stöde, Vnl, d 29 mars 1983 i Uppsala, Gottsunda. Föräldrar: socialvårdschefen Axel Henrik Vilhelm N o Sara Katarina Eklund. Studentex vid h a l i Västerås 7 juni 38, inskr vid UU 8 sept 38, tjänstg vid Statens bakteriologiska lab 15 okt 41–26 sept 42, anst vid ab Lauxein-Cascos forskn:lab 15 sept 44–31 mars 46, FK vid UU 31 jan 45, FM 15 dec 48, FL 28 maj 52, disp 18 maj 55, FD 31 maj 55, doc i botanik 26 sept 55, eo doc 1 juli 56–30 juni 57, allt vid UU, lektor i geografi o biologi vid hal i Halmstad 1 juli 56–65, forskare vid Univ of Wisconsin, Madison, USA, juni 59–sept 60, extra univ:lektor o examinator i mikrobiologi vid LU 1 juli 60–30 juni 68, doc i mikrobiologi 18 okt 60, förest vid mikrobiologiska avd 17 jan 61–31 dec 66, allt vid LU, led av 1963 års universitets- o högskolekomm maj 63–mars 65, sekr i univ:kanslersämb:s biologiutredn 65, lektor vid Katedralskolan i Linköping 1 juli 65, bitr prof i ekologisk mikrobiologi vid Statens naturvetensk forskn:råd (NFR) 1 juli 68, led av NFR:s ekologikomm 70–74, förest för avd för mikrobiologisk ekologi vid LU 21 febr 72, led av Statens naturvårdsverks komm för marin miljö 72–74, prof i mikrobiologi vid Lantbrukshögsk (från 77 Sveriges lantbruksuniv) från 22 maj 75, ordf i sv fören Oikos 75–77.

G 19 aug 1945 i Jönköping, Kristina, m FM Thyra Maria Halwarson, f 8 aug 1919 i Arvika, dtr till köpmannen Claes Vilhelm H o Dagmar Bergh.

Biografi

Huvuddelen av Börje N:s vetenskapliga arbeten omfattar studier av myxobakterier. Studierna inleddes hos Elias Melin (bd 25) i Uppsala. Myxobakterien har stavformad cell, som med glidande rörelser, utan egna rörelseorgan, förflyttar sig över fasta ytor såsom förmultnande trä och annat växtavfall i jord. Den livnär sig på andra bakterier, vilka den löser upp för att tillgodogöra sig innehållet. Under lämpliga betingelser sammansluter sig en svärm av celler och utvecklar fruktkroppar i vilka vilsporer bildas. Fruktkropparna kan iakttagas under lupp som färgade kulor på en stjälk. Myxobakteriernas förmåga att leva på rov av andra bakterier gör dem ekologiskt mycket intressanta, vilket N tidigt insåg.

N började med att utarbeta lämpliga metoder för att isolera och renodla myxobak-terier från jord och att odla dem i renkultur på laboratoriet. Han kunde där studera deras morfologi, systematik och fysiologiska egenskaper. Därefter studerades bakteriernas praktiskt betydelsefulla egenskaper att döda och lösa upp andra bakterier under olika miljöbetingelser (såsom näringstillgång, tillgång på syre och omgivningens pH). Sedan resultaten presenterats i gradualavhandlingen Studies in myxobacteria with special reference to growth conditions and bacteriolytic activity (1955) fortsatte N att studera myxobakteriernas antagonistiska verkan, och han kunde hänföra mekanismen till lipider (fettsyrainnehållande ämnen) bildade av myxobakterierna. En förstärkt, synergistisk, effekt gav denna och den cellupplösande, lytiska aktiviteten.

Det visade sig senare att myxobakterier inte enbart kunde påverka andra bakterier – de var också antagonistiskt verksamma mot svampar. En mycket intressant observation var myxobakteriernas medverkan vid den sedan länge kända mykostatiska effekten, som ofta kan påvisas i jord men som inte kunnat förklaras tillfredsställande. Denna kan vara riktad mot vissa arter av svampar, t ex någon växtpatogen art. N intresserade sig särskilt för denna effekts inverkan på växtpatogena Fusariumarter. Genom mykostas kan deras sporer hindras att gro och ge upphov till ny tillväxt av svampen.

När det gäller såväl de lytiska och antibiotiska effekterna på bakterier som de antagonistiska effekterna på svampar har N gjort mycket betydande och bestående insatser. Som den framstående ekolog han var fann han det naturligt att söka tillämpa sina kunskaper och sin erfarenhet.

N insåg att de mekanismer myxobakterier utnyttjade för sina livsprocesser och i konkurrens med andra mikroorganismer i olika marksystem borde kunna utnyttjas för att begränsa patogena organismers angrepp på odlade växter. Så förorsakar t ex Fusarium-svampar mycket svåra angrepp på stråsäd som i sin tur leder till stora skördeförluster. Det omfattande arbete han lade ned på att väcka intresse för de praktiska tillämpningarna av denna form av biologisk kontroll av växtpatogener gav inte det gensvar han hade hoppats på. I början av 1970-talet var man ännu inte mogen att ta till vara hans tankegångar och planer i detta avseende.

Under 1970-talet utvecklade N också, tillsammans med medarbetare i Lund, en metod att studera mikrobiell aktivitet i jord baserad på den värmeutveckling som alltid åtföljer biologiska processer. Härför erfordrades ett mycket känsligt instrument för mätning av mycket små energimängder (mikrowatt). N och hans medarbetare lyckades utveckla tekniken så att mikrobiell aktivitet kunde följas kontinuerligt under flera månader utan att provet stördes. Genom att variera tillsatser till jorden före experimentet kunde delprocesser följas mikrokalorimetriskt. Metoden har tillämpats bl a för att påvisa effekter av försurning på den mikrobiella aktiviteten i jord och för att undersöka möjligheter att återställa skadad jord till normala mikrobiella värden.

I anslutning till arbetena över växtpatogena Fusariumarter och möjligheterna att bekämpa dessa tillämpade N mikrokalorimätningar vid studiet av svampsporers groning. Det visade sig att själva groningen var svår att skilja från andra metaboliska processer i sporen. N har här visat på ett viktigt forskningsområde, betydelsefullt för att öka förståelsen av bekämpningsmedels verkningsmekanismer.

N:s tidigare omvittnade intresse för ekologiska samband och för mikroorganismernas betydelse för ekosystemens funktion gjorde honom väl skickad att medverka vid ledningen av de ekologiska storprojekt som bedrevs i Sverige under 1970- och 1980-talen. Han var ledare för de mikrobiologiska delarna av projektet Barrskogslandskapets ekologi och en av initiativtagarna till det likaledes integrerade projektet Åkermarkens ekologi som framför allt var inriktat på kvävets mikrobiella omsättningar. Härvid lyckades N övertyga många utanför mikrobiologernas krets om att man måste förstå den mikrobiella verksamheten i mark och vatten för att begripa hur terrestra och akvatiska ekosystem är uppbyggda och fungerar. Även N:s medverkan i Naturvetenskapliga forskningsrådets och Naturvårdsverkets utredningar om den ekologiska forskningens framtid skall ses i ljuset av hans intresse för de ekologiska sambanden.

N insåg att en av de viktigaste grunderna för vetenskapliga framsteg bestod i god undervisning och utbildning på alla nivåer. Hans egen insats som lärare var också ovanligt bred och gedigen. Efter att ha genomgått praktisk lärarkurs (provar) undervisade han främst i biologi vid bl a folkskoleseminariet i Gävle och ett högre allmänt läroverk. Som lärare vid UU och LU undervisade han i växtfysiologi med anatomi och i mikrobiologi på alla nivåer. Särskilt betydelsefulla var hans pedagogiska insatser i grund- och forskarutbildningen i mikrobiologi och ekologisk mikrobiologi vid LU.

Ett led i N:s strävan att förbättra undervisningen i biologi var hans arbete som en av två huvudredaktörer för det stora verket Biologi i elva delar, avsett för den grundläggande universitetsutbildningen. I detta skrev han själv avsnitten Cellen och Mikrobiologi.

Under sin tid vid Sveriges lantbruksuniversitet var N mycket aktiv vid planering och igångsättning av storprojektet Åkermarkens ekologi. Han initierade också ett forskningssamarbete mellan Lantbruksuniversitetet och LU rörande rotzonens mikrobiologi med deltagande av institutionerna för ekologisk mikrobiologi, växtpatologi och växtförädling. Att dessa projekt kunde komma till stånd berodde i hög grad på N:s förmåga att samordna verksamheter och att övertyga deltagare från olika discipliner om att samarbete var nödvändigt i modern forskning för att skapa helhetsbilder av komplicerade sammanhang. Vidare lade N ned mycket energi på att bereda väg för en vidgad verksamhet inom såväl den klassiska som den moderna biotekniken vid Lantbruksuniversitetet. Han var också en varm förespråkare för det nödvändiga behovet av undervisning inom detta nya forskningsområde. Tyvärr fick han inte se detta önskemål förverkligat.

Författare

Hans Ljunggren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Myxobacteria in soils (Nature, a weekly journal of science, vol 167, London 1951, 4:o, s 225–227; även sep, 8:o, (4) s). – Methods of growth-determination of myxobacteria (Proceedings of the seventh international botanical congress Stockholm, July 12–20 1950 Sthlm 1953, 4:o, s 423). – Studies on myxobacteria, III. Organic factors ... (Botaniska notiser, vol. 108, 1955, Lund, 4:o, s 81-134 [samtliga nr se följ arb]). – Studies on myxobacteria, with special reference to growth conditions and bacteriolytic activity. Inaugural diss. Upps 1955. 19 s. [Sammanfattning till följande särtryck (ur tidskr resp år):] [1–7.] 1952–55. 1. Further notes on the distribution of myxobacteria in Swedish soils. [Rubr.] Sthlm [omsl] 1952. S 446-453. [Ur Svensk botanisk tidskrift.] 2. Myxobacteria in soils. [Rubr.] [London] 1951. (4) s. [Undert; ur Nature.] 3–6. Studies on myxobacteria, I, III, II, IV [omsl], 1952–55. I. Growth conditions. [Rubr.] Sthlm [omsl] 1952. S 324-365. [Ur Sv botanisk tidskr.] III. Organic factors in nutrition. [Rubr.] Lund 1955. S 81-134. [Ur Botaniska notiser.] II. Bacteriolytic activity. [Rubr.] Sthlm [omsl] 1953. S 309-332. [Ur Sv botanisk tidskr.] IV. Lytic activity on different eubacteria. [Rubr.] Sthlm [omsl] 1955. S 282–294. 7. On the production of antibiotics by myxobacteria. [Rubr.] Sthlm [omsl] 1953. S 402–410. – Lytic activity on autoclaved and on intact eubacte-rial cells by a preparation U2D, obtained from a metabolic solution of Myxococcus virescens (Botaniska notiser, 113, 1960, s 320-336). – Anti-biotic activity of myxobacteria in relation to their bacteriolytic capacity (Journal of bacteriology, vol 84, 1962, Baltimore, 4:o, s 157-162; tills med K B Raper). – The occurrence of the cellulose--decomposing myxobacterium Sorangium cellulo-sum, in Scandinavian soils [abstract] (American journal of botany, vol 54, 1967, Baltimore, Md, 4:o, s 648; tills med J. E. Peterson). – Cellen (Biologi ... under red av E Dahl o B N, vol 1, Sthlm 1970, 4:o, s 11–86). – Mikrobiologi (ibid, s 283 – 515). – Antimicrobial effects of simple lipids and its relation to surface film behaviour -1 (Biochemical pharmacology, vol 21, [London] 1972, s 947-962, 1 pl; tills med Kåre Larsson o G Odham). – Microcalorimetry in the study of the activity of microorganisms (Bulletins from the Ecological research committee, 17. Modern me-thods in the study of microbial ecology. Proceedings of a symposium held at the Agricultural college, Uppsala, Sweden, June 19–23, 1972, Sthlm 1973, s 189–197; tills med U. Mortenseno 1. Wadsö; [2. uppl] s å, 3. repr ed 1976). – Antagonistic effects of Myxococcus xanthus on fungi: 2. Isolation and characterization of inhibitory li-pid factors (Lipids, [ed:] American oil chemists' society, vol 8, 1973, [Chicago,] s 573-583; tills med G Odham). – Antimicrobial effects of simple lipids and the effect of pH and positive ions (Antimicrobial agents and chemotherapy, vol 8, 1975, Washington, D. C, s 733–736; tills med K Larsson o G Odham). – Antimicrobial effects of simple lipids with different branches at the methyl end group (ibid, s 742–750; d:o). – Intake system using glass ampoules for gas chromatographic analysis of volatile compounds of biological origin (Acta pathologica et microbiologica Scandinavica, Supplement no. 259 (Section B). Proceedings of a Swedish society for microbiology symposium held in Lund, Sweden, Oct 1, 1976. Applications of gas and high-pressure liquid chromatography in microbiology ..., Khvn 1977, 4:o, s 29-35; tills med G Odham). – Mikrobiella aspekter på energiekonomin inom jord- och skogsbruket. Sthlm 1978. 44 s. (The-rapport nr 2; tills med U Granhall, H Ljunggren o Lennart Torstensson.) – Biological and chemical aspects of the aquatic lipid surface microlayer (Progress in the chemistry of fats and other lipids, vol 16. New concepts in lipid research, in honour of Stina and Einar Stenhagen, Oxford ... New York 1978, s 31 -44; tills med G Odham, B Norkrans, A Södergren & H Löfgren). – Bidrag i: Svensk botanisk tidskrift, 1950, 1952–53, 1955, 1960, Sthlm, Physiologia plantarum, vol 17, 1964, 20, 1967, 27, 1972, Khvn, o Oikos, acta oecologica Scandinavica, vol 33, 1979, 34, 1980, Khvn.

Redigerat: Biologi... utg av Almqvist & Wiksell. 1, 3–8, 10. Sthlm 1967-73. 4:o. (Tills med E Dahl.) [Allt som utk.] 1. B Norén, Cellen, A Muntzing, Genetik, B N, Mikrobiologi. 1970. 531 s, 1 löst diagrambl. 3. N Fries, Fysiologisk botanik. 1973. 438 s. 4. E Dahl, Evertebratzoologi. 1972. 421 s. 5. R Olsson, Kordatzoologi. 1971. 293 s. 6. P E Lindahl m fl, Zoofysiologi. 1967. 419 s. 7. C H Lindroth, Entomologi. 1967. 235 s. 8. E Fabricius, Jämförande etologi. 1973. 237 s. 10. H Sjörs, Ekologisk botanik. 1971. 296 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslerns för rikets univ arkiv, avgjorda ärenden 18 okt 1960, RA.

H Ljunggren, B N till minne (DN 7 april 1983); LUM 1967–68 (1968); UUM 1951–1960 (1975). – Nekr:er över N i DN o SvD 6 april



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Börje Norén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8351, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Ljunggren), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8351
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Börje Norén, urn:sbl:8351, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Ljunggren), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se