Carl A H Norlander

Född:1846-07-11 – Annerstads församling, Kronobergs län
Död:1916-11-10 – Malmö stad, Skåne län (enl db för Lund)

Arméofficer, Gymnastiklärare


Band 27 (1990-1991), sida 534.

Meriter

1 Norlander, Carl Anders Henrik, f 11 juli 1846 i Annerstad, Kron, d 10 nov 1916 i Malmö (enl db för Lund). Föräldrar: fabrikören Samuel N o Julia Mortana Helena Hyltén-Cavallius. Inskr vid UU 7 sept 63, kadett vid Karlberg 18 jan 6410 nov 65, underlöjtn vid Norra skånska infanterireg 14 nov 65, ex i pedagogisk, militärisk o medicinsk gymnastik från GCI aprilmaj 70, tf bitr gymnastiklär vid h elementarlärov i Lund o Lunds folkskollärarsem sept 70jan 80, gymnastiklär vid Lunds privata elementarskola vt 72vt 80, inneh av sjukgymnastinstit i Lund 7286, tf fäktmästare o gymnastiklär vid LU 15 mars3 maj 73 o vt 74 o 10 okt 8231 maj 83, ord 18 maj 83, ex från arméns skjutskola 14 sept 73, löjtn vid Norra skånska infanterireg 20 febr 74, gymnastiklär vid h a l i Lund 12 juni 8030 sept 83, vid Lunds folkskollärarsem 26 juni 80, kapten vid Norra skånska infanterireg 6 aug 81, gymnastiklär vid Lunds fullst lärov för flickor vt 8602, förest för sjukgymnastiska avd vid badorten Heiligendamm vid Rostock somrarna 86 o 87, major vid Södra skånska infanterireg 15 april 98, överstelöjtn där 7 mars 024 aug 04, överste i armén 25 aug 05, folkskolegymnastikinsp i Lunds stift från 06.

G 17 april 1876 i Lund m Julia Ernestine v Porat, f 1 april 1855 i Asarum, Blek, d 6 juni 1936 i Sthlm, Osc, dtr till översten Axel Isak v P o Nathalia Christina Fredrika Meyer.

Biografi

Carl N genomgick Karlberg och tillhörde den första kadettomgången efter krigsakademins omorganisation till krigsskola. Han tjänstgjorde därefter som officer, i första hand vid Norra skånska infanteriregementet, till 1904, då han med överstelöjtnants grad lämnade den aktiva tjänsten. I flera artiklar pläderade han för allmän värnplikt och fick från första början genom trupptjänsten praktiska exempel på gymnastikens betydelse som utbildningsmedel för alla. Det tidigt väckta gymnastikintresset stärktes i högsta grad, då han 186870 genomgick fullständig kurs vid GCI. Omedelbart därefter kombinerade han som många kolleger militärtjänsten med anställningar som gymnastiklärare. N inriktade sig alltmer på den civilpedagogiska gärningen som gymnastiklärare, och det är övervägande denna verksamhet som gjort honom känd.

Med Lund som fast punkt verkade N som gymnastiklärare i närmare ett halvsekel. Han engagerade sig på samtliga aktuella huvudområden: universitetet, läroverket och folkundervisningen. Sina största insatser gjorde han på sistnämnda område som lärare vid folkskollärarseminariet, som inspektör av folkskolegymnastiken i Skåne och som ledare av repetitionskurser för folkskollärare. Outtröttligt predikade han värdet av fysisk fostran för till en början ofta oförstående företrädare för landsbygdens folkskolor. I skrift och på lärarmöten kompletterade han sin oavbrutna propagandaoffensiv. Med tiden blev han mycket välkänd och uppskattad i vida folkskolekretsar och lyckades i sin del av landet väcka ett gymnastikintresse som hade få eller inga motsvarigheter på andra håll.

Som fäktmästare och gymnastiklärare vid universitetet hade N det svårare att lyckas. Visserligen började det bra; den 1879 stiftade Lunds universitets förening för gymnastik och fäktning var med N i spetsen aktiv, hade visst internationellt utbyte och bedrev sannolikt välbesökta övningar till vardags. Men snart sjönk intresset, delvis som ett utslag av N:s ovilja att tillgodose inslag av frihet och attraktiva moderniteter. När den lundensiska studentidrotten började samla sig till en ändamålsenlig organisering, förhöll sig N tämligen passiv. Den 1912 stiftade Lunds universitets förening för gymnastik och idrott (LUGI) tillkom med huvudsakligen olympisk och i övrigt tävlings-idrottslig inspiration.

N:s goda insatser för folkundervisningen och svårigheter med det moderna idrottslivet hade djupa ideologiska rötter. Under studieåren vid GCI påverkades han starkt av H Ling (bd 23) och dennes främste elev L M Törngren. N förblev livet ut en svuren anhängare av deras med hänvisning till P H Ling (bd 23) utvecklade grundsyn på den fysiska fostran och deras därifrån utformade system för pedagogisk gymnastik. Denna riktning inom kroppskulturen, lingianismen, dominerade inom den offentliga undervisningen åtminstone fram till 1900-talets mitt och var präglad av ett antal dogmatiskt omfattade grundsatser. Hit hörde de fysiologiska värdenas prononcerade primat, vakthållning kring det lingska arvet, övertygelsen att det sv gymnastiksystemet var det överlägsna universalmedlet inom all fysisk fostran och strävan att sprida detta medel till alla. N blev den kanske mest stridbare förkämpen för den lingianska ideologin. I tal, tidningsartiklar och småskrifter slog han fast både grundsatserna och mer konkreta principer: noggrannhet i rörelseformen, liksidighet (symmetri/harmoniidealet), enkelhet, försiktighet vid stegring av svårighetsgraden etc.

Som andra lingianer hade N ett levande intresse för kroppsövningarnas medicinska aspekter. Det manifesterades i hans fall bl a i det sjukgymnastiska institut han drev i Lund ett tiotal år.

Genom sin lingianska grunduppfattning och stridbara läggning kom N i fullständig konflikt med den anglosaxiskt influerade idrottsrörelsen, som i Sverige började ta form under 1800-talets slut. Han framstår jämte vapenbrodern Törngren som "sportens" mest konsekventa och betydelsefulla kritiker. Han varnade på sikt förgäves för kosmopolitiska tendenser, fysiska skadeverkningar, moraliska vådor ("det individu- ellt egoistiska avlandet"), ensidighet, specialisering, offentlighetsmani, elitism, rekordtänkande etc: "På den sportmässiga förkonstlade vägen skall man aldrig nå vårt folk". I inspektionsberättelser och genom andra kanaler varnade N för tävlingsidrotten i skolan. Härigenom bidrog han till att i synnerhet skolidrotten men även idrottsrörelsen (idrotten som folkrörelse) länge utvecklades trögt.

Det sv gymnastiksystemet spred sig tillsammans med "lingsk" sjukgymnastik till en rad andra länder. N:s bidrag i spridningsprocessen kom framför allt Danmark till godo. I mitten av 1880-talet etablerades kontakt mellan honom och danska folkhögskolekretsar. I de senare sökte man i profilerande syfte ett alternativ till stadsborgerlighetens livsformer. På kroppskulturens område blev främst genom N:s förmedling linggymnastiken (sannolikt i praktiken åtskilligt uppblandad med andra ingredienser) ett sådant alternativ. Berömd i dansk gymnastikhistoria är den s k Norlander-tylvten, dvs ett dussin danska pedagoger som i Lund 1886 fick inhämta den lingianska lärans elementa. Tillsammans med S Högström (bd 19) bidrog N härigenom till en långvarig gymnastisk systemstrid i Danmark, kring sekelskiftet ändad med seger för linggymnastiken. N medverkade till ling-gymnastikens utbredning även till Belgien och andra länder. Han tog på hemmaplan emot utländska gymnaster som ville se praktiska prov på det sv systemet.

N blev något av lingiansk enmansinstitution i Sydsverige med stort inflytande särskilt i skolvärlden men även i den allmänna opinionsbildningen. Hans kompromisslösa hållning bidrog till att befästa linggymnastikens ställning som den jämte tysk Turnen och engelsk sport ledande kroppskulturella riktningen men motverkade förnyelse. Kritiken av idrottsrörelsen byggde delvis på felbedömningar, delvis på konstruktiva principer av ständig aktualitet.

Författare

Jan Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till N i Lars Mauritz Törngrens arkiv, RA. – Brev från N i GUB, KB (bla till G O Hyltén-Cavallius), LUB, RA (bla många till L M Törngren) o i DRA (till Ernst Trier o Harald Holm).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hvilka fördelar kunna vi vänta oss af allmänna värnpligtens fullständiga genomförande i vårt land i enlighet med 1875 års förslag till ny härordning? Några ord till menige man i försvarsfrågan. Lund 1878. 42 s. [Anon.] (Även: Medföljer Helsingborgs tidning ... [omsl].) Om infanteriets marscher. Föredr, hållet under Norra skånska infanteriregementets befälsmöte 1897 (KrVA, Tidskrift, 1878, Sthlm, s 449465, 481492). Gymnastik-tabeller med användande af ensamt "bommen" såsom redskap afsedda för Sveriges folkskolor o folkhögskolor. Lund 1881. 68 s. Förslag till anordnande af militär-öfningar i folkskolorna. Af Föreningen för befrämjande af skolungdomens vapenöfningar pris-belönt täflingsskr. Sthlm 1882. 16 s. Manuel de gymnastique rationelle suédoise å 1'usage des éco-les primaires, des écoles moyennes, des athénées, des écoles normales, de 1'armée et de la marine, publié d'aprés les meilleures sources. Bruxelles 1883. VIII, 245 s, 2 tab, 1 pl. (Tills med E Martin.) Kort redeg0relse for den svenske gymnastik. Uddrag og studier af P. H. Lings og hans efterfolgeres (Hj. Ling, Nyblaeus, Hartelius, Törngren m. fl.) arbejder og skrifter. Kolding 1885. 48 s, 2 pl. Infanteriets underbefälsskola och korpralskola å Karlsborg (KrVA, Tidskr, 1889, s 99109; anon). Rationela gymnastik-öfningar och sund idrott inom landets olika uppfostringsanstalter (Pedagogisk tidskrift, årg 29, 1893, Upsala, s 111-139; även sep, 31 s). Redogörelse för gymnastiköfningarnas ordnande under beväringsrekrytmötet vid Norra skånska infanteriregementet å Ljungby hed år 1893 (KrVA, Tidskr, 1894, s 17-26, 5 tab; undert C. N.). De allmännast förekommande rörelsetyperna i Lingska gymnastiksystemet. De egentliga grundrörelserna eller rörelseslägterna. Lund 1898. Pa-tentfol. 1 bl. [Plansch med figurer o rörelsebe-nämn.] [2. tillök uppl:] ... gymnastiksystemet, uppställda i släktordningar. Lund 1909. [Enl uppg övers till fr, ryska o turkiska.] Kroppsöfningars nödvändighet och uppgift. Flygblad till Sveriges ungdom. [Rubr.] Lund 1900. 4:o. 1 bl. [Undert: Norlander.] Vårt folks kroppsliga rykt och ans. Dess uppfostran till kraft, helsa o försvarsduglighet särskildt i fråga om kroppsöf-ningar. Ett ord för dagen tillegnadt vår ungdoms uppfostrare i allm o Sveriges folkskolelärare, folkskoleinspektörer o skolråd i synnerhet. Malmö 1902. 18 s. [Ur Skånska dagbl s å.] Rationell gymnastik och idrott enligt Lings system. Sthlm 1903. 76 s. (Hälsovännens flygskrifter n:o 42 [omsl].) [Enl uppg rysk övers.] Ordnade kroppsöfningars betydelse för den värnpliktiga ungdomen. Sthlm 1904. 23 s. (Fälthögskolans småskrifter, 5.) Våra värnpliktige studerandes hälsotillstånd (Pedagogisk tidskr, 41, 1905, s 337343; även sep, 7 s). Huru bör den gymnastiska undervisningen vid våra seminarier ordnas, för att de fordringar, som sv folkets fysiska uppfostran kräfver, må kunna förverkligas? (Förhandlingar vid sjunde svenska seminarieläraremötet i Landskrona d 3 o 4 aug 1905, Landskrona 1906, s 132138). Den svenska gymnastiken. (Referat) (Lunds stifts trettioandra allmänna folkskolläraremöte i Malmö d 4, 5 o 6 juli 1906, Berättelse Malmö 1906, s 191202). Lings första gymnastikredskap (Tidskriften Svenska gymnastiken i in- och utlandet, årg 4, 1908, Wörishofen, s 920, 127159). Även sep: Per Henrik Lings första gymnastik- och fäktsal med dithörande redskap. Studie. Lund (tr Wörishofen) 1908. 45 s. Gymnastikredskap i folkskolan (Svensk läraretidning, årg 27, 1908, Sthlm, 4:o, s 826831). Gymnastik, lek och idrott i folkskolan och deras rätta övande ... Föredr (Lunds stifts 34:e folkskolläraremöte i Hälsingborg 1909. Mötesberättelse, Hälsingborg 1909, s 5274). Även sep: ... Föredr vid Lunds ... 34dc allm folkskolläraremöte ... 1909. Helsingborg 1909. 25 s. [Anföranden om kroppsuppfostran] (Förhandlingar vid nionde svenska seminarielärarmö-tet i Växjö 18-21 juni 1912, Växjö 1912, s 227-231). De nödvändigaste villkoren och medlen för en god folkskolegymnastik. Erfarenheter o rön under en femårig gymnastikinspektörsverk-samhet inom Lunds stift (Lunds stifts 25:e folkskolläraremöte i Kristianstad 1911. Mötesberättelse ..., Christianstad 1912, s 78-82). Professor L. M. Törngren (Svensk läraretidn, 31, 1912, s 415 f; undert C. N.). Anordning utomhus av gymnastikredskap (ibid, s 585 f). Ling i Lund -gymnasiarken (LUÅ, N. F., afd 1, bd 9 [1913], nr 6. Till Per Henrik Lings minne, skrift vid hundraårsfesterna till firande af Lings gymnastiska lifs-gärning..., Lund ... 1913, s i61; även sep: Till Per Henrik Lings minne). Skånska bondefanorna 1710 och 1914. En orienterande studie (A Quennerstedt o C N, Bondetåget från Skåne 1914, Lund 1914, s 1130). Bidrag i Tidskrift i gymnastik, bd 2, 1883-88, 3, 1889-92, 4, 189499, 6, 190509, 7, 191014, Sthlm, o enl uppg i danska, fr, belgiska, eng o ryska tidn o tidskr.

Översatt: Fr. v. Wechmar, Nutidens stridssätt. Ett bidr till taktikens utveckling ... Sthlm 1877. 39 s. ([Omsl:] Militärlitteratur-föreningens förlag, 32.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslersämb:s för rikets univ arkiv, LU, handhar 1883, RA.

Folkskolans vän 16 juli 1902; Gbgs aftonblad 31 dec 1909 (intervju med N); O Holmberg, Den sv gymnastikens utveckl (1939); Hulthander; O Korsgaard, Kampen om kroppen. Dansk idraets historie gennem 200 år (1982); J Lindroth, Idrottens väg till folkrörelse (1974); dens, C N, lingianismen o idrottsrörelsen 18831912 (Individ o hist, 1989); LUM 1913 (1913); G Moberg, Sv gymnastikens märkesmän (1920); N F:s sportlex, 5 (1943); E Trangbaek, Mellem leg o disciplin. Gymnastikken i Danmark i 1800-tallet (1987); M de Vroede, The introduction of Swedish gymnastics in Belgium: some factors of the innovation process (8th international congress for the history of physical education, Congress report (1979). Nekr över N i Tidskr i gymnastik.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl A H Norlander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8372, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8372
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl A H Norlander, urn:sbl:8372, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se