Meriter

2 Norlind, Johan Henrik Tobias, bror till N 1, f 6 maj 1879 i Vellinge, Malm, d 13 aug 1947 i Sthlm, Engelbr. Mogenhetsex vid Lunds privata elementarskola 22 maj 97, inskr vid LU ht 97, studier vid musikkonservatoriet o univ i Leipzig 98, vid univ i München 98-99, vid univ i Berlin 99–00, biblioteksstudier i Paris mars–maj 99, i London maj–juli 99, inskr vid UU ht 00–vt 01, sekr i sv sektionen av Internationale Musikgesellschaft 02–14, FK vid LU 28 maj 03, bitr lär vid Lunnevads folkhögsk i Sjögestad, Ög, 03–04, vid Tärna folkhögsk, Vm, sommaren 04, andre lär vid Hemse folkhögsk, Gotl, 04–05, vid Högalids folkhögsk i Dörby, Kalm, 05–07, vik förest där sommaren 06, förest för Sydöstra Skånes folkhögsk i Tomelilla, Krist, 1 sept 07, FL vid LU 14 sept 08, disp 19 maj 09, FD 28 maj 09, doc i litt- o musikhist 22 juni 09-18, allt vid LU, förest för Oxie o Skytts häraders folkhögsk i Östra Grevie, Malm, 26 juli 13–18, lär i musikens hist o estetik vid Musikkonservatoriet i Sthlm 30 okt 18–45, rektor för Sthlms borgarskolas folkhögsk:linje (från 26 Sthlms folkhögsk) 19–31, förest för Musikhist museet i Sthlm från 19, ordf för Sv samf för musikforskn o red för STM 19–25 o 43–44, led av folkminneskomm okt 21–mars 23, ordf i Sv musikpedagog sällsk 25–29, prof:s namn 5 maj 39. – LMA 19, MA:s förtjänstmedalj För tonkonstens främjande 45.

G 9 dec 1904 i Lund m Anna Elina Lindh, f 16 maj 1873 i Kristianstad, d 14 aug 1951 i Sthlm, Gust Vasa, dtr till lärov: kollegan Carl Otto L o Alma Theresia Werrenrath.

Biografi

Efter studentexamen i Lund skrev Tobias N in sig vid stadens universitet där han under ett halvt år huvudsakligen bedrev praktiska och teoretiska musikstudier i anslutning till Akademiska kapellets verksamhet under A Bergs (bd 3) ledning. För att fullfölja dessa studier, i synnerhet i pianospelning, begav han sig vid påsktiden 1898 till Leipzig. På hösten bytte han enligt dåtida tysk sed studieort och tillbringade vinterterminen i München. Den kontakt han där fick med musikforskaren, sedermera professorn A Sandberger blev av avgörande betydelse inte bara för N:s eget liv utan för hela den sv musikvetenskapen vars grundläggare N kom att bli. Den skolning N fick hos Sandberger tycks snarast ha legat på forskarnivå. N måste alltså redan som gymnasist ha skaffat sig avsevärda kunskaper inom musikhistorien. Under Sandbergers ledning studerade N 1500- och 1600-talens instrumentalmusik under ett knappt halvår varefter han reste till Paris och London för egna forskningar i biblioteken där. Resultaten av dessa studier redovisas kortfattat i N:s första publicerade artikel, Suiten före Bach (1899). I utvidgad form trycktes den på tyska några år senare. Med sina revolutionerande nya rön bidrog den till att göra N till ett internationellt respekterat namn.

I samband med studierna i München tycks N ha givit upp planerna på att bli utövande musiker. På hösten 1899 sökte han sig till Berlins universitet där en rad framstående musikforskare då verkade, bl a O Fleischer, M Friedländer, C Stumpf och J Wolf. Av dessa mottog N inspirerande intryck under två terminers studier. Särskilt områdena äldre kyrkomusik och folkmusik blev här centrala för honom, vilket avspeglas i åtskilliga av hans senare arbeten. För framtiden betydelsefullt var också att N redan från början drogs in i det internationella musiksällskap som bildades under Fleischers ledning i Berlin 1899. N kom under de följande åren att lämna flera viktiga musikvetenskapliga bidrag till sällskapets publikationer och valdes så småningom in i flera av dess specialkommittéer. Han blev efter återkomsten till Lund sekreterare i sällskapets sv sektion.

Samtidigt som N etablerade sig som musikforskare, bl a med en på egna arkivstudier grundad Svensk musikhistoria (1901) – han var då 22 år –, inriktade han sig på en sv universitetsexamen. Efter studier i Uppsala, bl a för H Schück, och Lund blev han 1903 fil kand. Hans huvudämne var estetik med litteratur- och konsthistoria.

N sökte sig nu till folkhögskolan. Där fick han under nära 30 år sin huvudsakliga försörjning. Han grundade och blev föreståndare för två skånska folkhögskolor, i Tomelilla och Östra Grevie. N undervisade i en rad olika ämnen, även sådana som hörde till skolornas lantbruksundervisning. I Östra Grevie fick han utlopp för sitt brinnande botaniska intresse genom anläggningen av skolans stora trädgård där han särskilt vårdade sig om stenpartiernas växter. Han framträdde också flitigt som föreläsare i folkbildningens tjänst runtom i bygderna.

N:s enorma flit räckte även till för ett ihärdigt och omfattande forskningsarbete, särskilt under skolornas sommaruppehåll. Detta arbete ägde dock för det mesta rum på avstånd från universitetsmiljön som han endast under kortare perioder hade möjlighet att uppsöka. Han skaffade sig i stället ett betydande eget bibliotek. Sina iakttagelser i arkiv och litteratur skrev han ned på systematiskt ordnade lappar som redan 1905 hade vuxit till ett antal av över 20 000 enligt vad han uppgav i ett brev till prof E Wrangel i Lund. Wrangel hade fått se en opublicerad uppsats av N om Vadstena klosterritual och uppmanade honom att bygga ut den till en licentiatavhandling. Så skedde – den trycktes i Samlaren – och 1908 fick N ut sin lic-examen. Redan följande år disputerade han på en utvidgad sv version av en tidigare i Tyskland utgiven artikel om repertoaren i sångsamlingen Piae Cantiones vars första upplaga utkom 1582. I sin avhandling Latinska skolsånger i Sverige och Finland tog N upp inte bara text- och melodiproblem utan också olika frågor rörande sångernas användning under århundradena. Därvid kom han också in på deras användning i folklig tradition.

Vid sidan av musikhistorien – som i de båda avhandlingarna avgränsats till vissa delar av den textburna vokalmusikens historia – hade N alltmer kommit att intressera sig för en annan ny forskningsgren, folkdiktsforskningen, vartill han fått starka impulser genom sitt folkhögskolearbete. Det var därför naturligt för N att efter disputationen söka docentur under den dubbla ämnesbeteckningen litteratur- och musikhistoria. Detta beviljades och därmed hade musikhistorien för första gången fått hemortsrätt vid ett sv universitet, dock endast som en del av området för en oavlönad docentur inom det fram till 1918 odelade storämnet estetik med litteratur- och konsthistoria.

I nio år bedrev N sin docentundervisning på lördagar då han var fri från sina folkhögskoleplikter. Han föreläste inom båda sina ämnen utan ersättning frånsett de två gånger då han gav avgiftsbelagda kurser i musikhistoria. Han ledde seminarierna i folkdiktsforskning under några år varefter C G v Sydow övertog ledningen av detta områdes fortsatta utveckling till självständigt ämne (senare kallat etnologi). På liknande sätt lyckades N få ämnet musikhistoria med musikteori etablerat med egen fastställd kursplan och med sig själv som förordnad examinator. De musikteoretiska avsnitten skulle dock tenteras för N:s förre lärare, universitetets director musices A Berg.

N:s vetenskapliga produktion under 1910-talet var mest inriktad på folklore, där han framlade några omfångsrika arbeten. Han gjorde också en bestående insats för hela landets musikkultur med sitt tvåbandi-ga Allmänt musiklexikon (1912–16), ett enmansverk i vilket många egna forskningsresultat inarbetats.

1917 uppstod en kris i N:s relation till styrelsen för Östra Grevie folkhögskola, tydligen bottnande i missnöje med att N delade sin tid mellan skolan och universitetet. Han begärde avsked och flyttade till Lund i förhoppning om att snart stå i tur för ett docentstipendium. I sept 1918 var han också mycket nära att få ett sådant, men dekanus' utslagsröst lades till förmån för en annan. N hade några månader tidigare sökt den dubbla tjänst vid MA som blivit ledig genom K Valentins död. På hävdvunnet sätt hade denne förenat tjänsterna som akademins sekreterare och som dess lärare i musikhistoria vid konservatoriet. Båda tjänsterna söktes också av O Morales (bd 25). Akademin beslöt splittra tjänsterna och tillsatte Morales som sekreterare medan N fick lärarbefattningen. Denna måste dock kombineras med annan inkomstbringande syssla. Härvid räckte det inte med att N 1919 även blev föreståndare för Musikhistoriska museet. Sitt huvudsakliga levebröd kom han att få som rektor för Sthlms borgarskolas folkhögskolelinje (Sthlms folkhögskola).

1919 grundade N Sv samfundet för musikforskning, en reorganisation av den förutvarande sv sektionen av det då upplösta internationella musiksällskapet. N blev samfundets ordförande, och han engagerade sig livligt i dess verksamhet vars kärna var utgivandet av Svensk tidskrift för musikforskning. Precis som det internationella musiksällskapet hade gjort ville N som komplement till den vetenskapliga tidskriften utge en mer aktualitetsbetonad månadstidskrift. Den fick namnet Ur nutidens musikliv och utkom i sex årgångar. Den upphörde i samband med att N 1925 lämnade ordförandeposten i samfundet.

Enligt tidens sed fick N avstå från docenttiteln då han flyttade från Lund. Det torde ha varit mycket bittert för honom att han inte lyckades få ingång vare sig vid StH, där han erbjöd sig att gratis undervisa i musikhistoria, eller vid UU, där han hörde sig för om en docentur i folkdiktning. Han fortsatte ändå att ge universitetsundervisning genom att låta intresserade studenter följa undervisningen vid konservatoriet. Sedan undervisningsplanen från Lund införts såväl i Sthlm som Uppsala kunde N också examinera studenter från båda hållen, låt vara att tillstånd varje gång måste begäras av K M:t. Efter några år hade två av N:s elever fått docenturer vid de båda lärosätena, G Jeanson (bd 20) i Sthlm och C-A Moberg (bd 25) i Uppsala.

I sitt musikhistoriska författarskap inledde N i slutet av 1910-talet en ny fas, där biografier – bl a om Jenny Lind, om Geijer som tonsättare och om Beethoven – och populärvetenskapliga framställningar dominerade. Vid tiden för sin 50-årsdag råkade han emellertid in i en kris som fick honom att för en tid lämna allt musikvetenskapligt författande. Som ett slags terapi återupptog han sina botaniska studier och blev redaktör för och huvudsaklig författare av ett (oavslutat) trädgårdslexikon.

1931 lämnade N ledningen för Sthlms folkhögskola och utökade i stället sin verksamhet vid Musikhistoriska museet. Under hans tid fick det anseende som ett av de bästa musikmuseerna i världen. Samlingarna växte oavbrutet – trots tidvis svåra lokalproblem – och ordnades efter ett av N utarbetat system. Regelbundet anordnades musikhistoriska konserter. Museet startade även en egen skriftserie. Att däri upptogs inte endast arbeten om musikinstrument utan också om sv musikhistoria var en naturlig följd av att N vid museet systematiskt byggt upp ett arkiv med bla avskrifter av handlingar och bilder som täckte de flesta sidorna av sv musikliv genom tiderna. 1944 började N att utge en stor sv musikhistoria som i fyra band nådde fram till 1720. Där avbröts arbetet av en sjukdom som hastigt ledde till N:s död.

N framstår som en ofattbart mångsidig och flitig arbetsmänniska. Till hans rika tryckta produktion kommer hans organisatoriska verksamhet – han drev bl a ett eget bokförlag, Klio-förlaget – och slutligen den pedagogiska gärningen. Av flera brevuttalanden framgår att han ibland fick uppleva rekyler av sin överaktivitet i form av svartsyn på sitt arbete och handlingsförlamning. N ter sig annars ofta som en energisk ensamvarg, inte utan medvetande om den egna betydelsen, något som lätt medförde konflikter med omgivningen. Sådana konflikter färgade också hans eftermäle under lång tid. Dock har hans insatser som folklorist lyfts fram i positiv belysning (Bringéus; Folklivsarkivet...). Som museiman har N bevarat ett aktat namn även om hans instrumentsystematik inte fått genomslag. Som musikhistoriker har han klandrats för slarv i detaljer. Värre är att han nästan frånkänts rollen som historiker: han skulle primärt vara inriktad på faktasamlande (Dahlstedt). Man tycks då förbise att N inte såg sina stora samlingar som något självändamål utan lade dem till grund för stora materialrika historiska framställningar som formades utifrån en bestämd helhetssyn. Syntesen var för honom ett nyckelord. Samtidigt kände han sig som den ständige pionjären som inte kunde ge sig tillräcklig tid att vårda sig om detaljerna. Dem överlät han till efterkommande att fylla i. Likväl har N obestridligen både som forskare och som lärare lagt en solid grund för sv musikvetenskap. Det är hans betydelsefullaste insats.

Författare

Folke Bohlin

Arkivuppgifter

N:s arkiv (ms, excerpter, brev mm) i Musikmuseet, Sthlm. – Brev från N i KB, LUB (bl a till P Nodermann, F Wulff o många till E Wrangel) o i UUB (bla till A Andersson).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Suiten före Bach (Svensk musiktidning, årg 19, 1899, Sthlm, 4:o, s 110 f). – Den musikhistoriska vetenskapen (ibid, s 142 f). – Die Musikgeschichte Schwedens in den Jahren 1630–1730 (Sammelbände der Internationalen Musikgesellschaft, Jahrg 1, 1899–1900, Leipzig, s 165–212). – Sveriges musikhistoria åren 1630-1730 (Svensk musiktidn, 20, 1900, s 67 f, 74 f, 82 f, 85; sammanfattn av föreg). – Källorna till svenska musikens historia (ibid, 21, 1901, s 95–97, 103 f, 112, 118–120, 126 f, 135 f, 143 f, 151 0- – Schwedische Schullieder im Mittelalter und in der Reformationszeit (Sammelbände ..., 2, 1900–1901, s 552-607). – Svensk musikhistoria. Helsingborg 1901. 250 s. 2. tillök o illustr uppl Sthlm 1918. 345 s. – Magnus Stenbock. [Rubr; omsl:] M inne från Helsingborg 3/121901. Helsingborg 1901. 7 s. [Undert: T. N-d.] [Ngt utökad utg:] Minnesord, d 28 febr 1910. Med anledn af 200-årsdagen af ... slaget vid Helsingborg. [Omsl: Magnus Stenbock. Lefnadsför-teckn.] 1910. (7) s, 1 pl. – Studier i jämförande musikforskning, 1 *. Om språket och musiken. Några blad ur recitativets äldsta hist ... Lund 1902. 46 s, Musik-bilaga 3 s. – Korta anteckningar ur Ramlösa brunns historia, af T. N-d. [Omsl: Ramlösa brunn 1676-1902.] Helsingborg 1902. 20 s. [Sign.] – Svenska medeltidsmelodier (Finn, utg af Lukasgillet i Lund, [1903,] Lund 1903, 4:o, s 20 f, [musikbilagor] s 2–4). – Wilhelm Stenhammar (Die Musik, illustr Halbmo-natsschrift ..., Jahrg 3, 1903-1904, Quartalsbd 2 (= Bd 10), Berlin & Leipzig, 4:o, s 193-195). – Zur Geschichte der schwedischen Musik (ibid, 3:4 (12), [1904,] s 243-263, 5 pl-bl). – Folkhögskolestudier jämte svensk folkhögskolestatistik. Lund (tr Kalmar) 1905. 54 s. – Ein Musikfest zu Niirn-berg im Jahre 1649 (Sammelbände ..., 7, 1905–1906, s 111-113). – Zur Geschichte der Suite (ibid, s 172-203). - Was ein Organist im 17. Jahrhundert wissen musste (ibid, s 640 f)- – Melodier till svenska folkvisor ock folkdanser, upptecknade före år 1800 (Svenska landsmål ock svenskt folkliv, Tidskr ..., 1906, Sthlm, s 67–79). – Musiken vid svenska skolor under 1600-talet (Kult och konst ... organ för sällskapen Kyrkosångens vänner o Paramentikens vänner, 1906, Sthlm, s 91–104*). – Svenska kyrkosångböcker från 1500- och 1600-talet med tryckta melodier (ibid, s 279–285). – Beethoven. Sthlm 1907. 60 s. (De största märkesmännen, 5.) 2. uppl 1923. 87 s. Övers: Porvoo 1908, 69 s. – Vadstena klosters veckoritual (Samlaren, årg 28, 1907, Upps, s i–31). – Svensk musik bedömd i utlandet (Varia, årg 10, 1907, Gbg, s 356-358). - Musiken i Västerås under 1600-talet (Kult och konst, 1907, s 97–110). – Vor 1700 gedruckte Musikalien in den schwedischen Bibliotheken (Sammelbände ...,9, 1907–1908,s 196–231). – Folkesangen på Faer0erne [recension av H Thurens arb] (Universitets-Jubilasets danske Samfund, [Skrifter, 17.] Danske Studier, 1908, Khvn, s 219–222). – Musiken i Uppsala under 1600-talet (Kult och konst, 1908, s 29-42). – Sydöstra Skånes folkhögskola, Tomelilla (Svenska folkhögskolans årsbok, årg 6, 1909, [Sthlm, tr] Gbg 1908, s 99-104; ur Ystads allehanda 31/8 1908). – Latinska skolsånger i Sverige och Finland. [Akad avh.] Lund 1909. 4:o. XVI, 187 s, Musik-bilaga 4 s. (LUÅ, N. F., afd. 1, bd 5 [1909], nr 2.) – Zur Biographie Christian Ritter's (Sammelbände ..., 12, 1910-1911, s 94-99). – Zur Geschichte der polnischen Tänze (ibid, s 501–525). – Studier i svensk folklore. Lund 1911. XV, 432 s, [musikbilagor] 16 s. (Ibid, 7 [1911], 5.) - Svärdsdans ock bågdans (Svenska landsmål 1911. Fästskrift till H. F. Feilberg ..., Sthlm ... 1911, [även:] Maal og minne, norske studier 1911, Kristiania, [o med omsl:] Universitets-Jubilasets danske Samfund, Nr. 206 [= Skrifter, 20]. Festskrift til ..., Khvn 1911, s 738-756). – Svenska allmogens lif, i folksed, folktro o folkdiktning. Sthlm (omsl tr Norrköping) 1912. VII, 695 s, 5 pl. 2. uppl 19[24-]25. 636 s, 5 pl. - Eskimoiske Melodier. H Thuren and W Thalbitzer, The Eskimo-music ... [rec] (Universitets-Jubilaeets danske Samfund, [Skrifter, 17.] Danske Studier, 1912, s 122–125). – Die polnischen Tänze ausserhalb Polens (Report of the fourth congress of the International musical society London ... 1911, London 1912, s 201-204). – Folksägner om digerdöden (Svenska folkhögskolans årsbok, 10, 1913, Örebro 1912, s 70–77). – Katalog över folkbiblioteket, Östra Grevie, 1915. Lund 1915. 48 s. [Anon.] – Oxie och Skytts härads folkhögskola, Östra Grefvie. En historik o en beskrifn. Lund 1915. 20 s. [Även i skolans Redogörelse s å (nedan under Utgivit) samt därur sep:] 26 s. – Epiphyllum Gärtneri (Skånska trädgårdsföreningens tidskrift, årg 39, 1915, [Alnarp, Åkarp, tr] Lund, s 39 f). – Frilandskakteer (ibid, s 267–271). – Stenberg och växtgeografi [1] (ibid, s 287-291; även sep, 4 s; forts ibid, 1916). –Spiritusglaube in Schweden (Zeitschrift des Vereins fiir Volkskunde, Jahrg 25, 1915, Berlin, 4:o, s 223-227). – Allmänt musiklexikon. Sthlm 19[12-]16. (10), 1095 s, 9 pl. 2. omarb uppl: D 1 -2. 1927, 1928[-30]. 659, 607 s. – Oxie och Skytts härads folkhögskola, Östra Grevie ... (Svenska folkhögskolans årsbok, 14, 1917, tr 1916, s 58–61). – (Växt)Geografi och Stenberg, 2–6 (Täppan, Skånska trädgårdsföreningens tidskr, 40, 1916, s 11–13, 42–44, 173–177, o 41, 1917, s 189-193, 236-239). – Evald Tang Existensen. Till 75-årsdagen 24 jan 1918 (Folkminnen och folktankar, bd 4, 1917, Malmö, s 167–171). – Skattsägner. En studie i jämförande folkminnesforskning. Lund ... 1918. XV, 103 s. (LUÅ ..., 14 [1918], 17.) – Stephen Heller. Ett konstnärslif (Från tonernas värld, Musiktidningens julnr, 1918, Sthlm, 4:o, s [8, 10]). – Musik och studentsång i Lund (Under Lundagårds kronor, [saml 1.] En minneskrans vid tvåhundraårsfesten af gamla studenter, Lund 1918, s 338-348). – Die Familie Diiben (Festschrift Hermann Kretzschmar zum siebzigsten Geburts-tage iiberreicht Leipzig 1918, 4:o, s 110–112). – Erik Gustaf Geijer som musiker. Sthlm 1919. 285 s. – Jenny Lind. En minnesbok till hundraårsdagen. Sthlm 1919. 251 s, 1 pl. – Gamla bröllopsseder hos svenska allmogen. Sthlm (trLund) 1919. 152 s. – Musikhistoriska museet i Stockholm. 1. Sthlm (tr Lund) 1920. 22 s. [Ur STM s å.] – Allmän musikhistoria. Från äldre tider till närvarande tid. Sthlm 1920-22. 845 s. – Ludvig van Beethoven (Beethovens brev, i urval övers av G Norlén, Upps (tr Sthlm) 1920, s 3–13). – Jenny Lind och nyromantikerna (Jenny Lind 1820–1920. Studier utg av Svenska samfundet för musikforskning, [ur STM 1920,] Sthlm (tr Lund) 1920, s 3–15). – Jenny Lind i bild. Bidr till en Jenny Lindikonografi (ibid, s 100–138). – Kungl. musikaliska akademien 1771–1921. Minnesskrift. Sthlm 1921. 4:o. 271 s, 1 pl. (Tills med O Morales.) – Allmogekultur i musikinstrument. (Ur ett föredr ...) (Musikern, Sv musikerförbundets tidn, årg 14, 1921, Sthlm, 4:o, s 232 i). – En bågdans (Folkdansringen, organ för Sveriges folkdansföreningars riksförb, årg 1, 1921, Sthlm, 4:o, nr [12]. Nordisk folkdans ... julnr [omsl], s 6 f). – Musikhistoriska museet i Stockholm (Musik, Tidsskr for Tonekunst, Aarg 5, 1921, Khvn, 4:o, s 110-112). – Andreas Hallen. [Rubr.] Sthlm 1922. 4 s. [Undert; ur Ur nutidens musikliv s å.] – Swedish music (The Swedish year-book, 1922, Sthlm (tr Upps), s 228-234, anon; sp utg: Suecia ... Publ con la cooperaciön de los centros oficiales anuario 1923, Sthlm (tr Upps) 1922, s 238-244: El arte musical en Suecia). – Christina Nilsson t 23/11 (Nordens Aarbog, 1922, Khvn, s 211-214). – Das Musikleben in Schweden / Svensk musik (Schriften des Frankfurter Messamts, H 9. Schweden in Kultur und Wirtschaft, Sveriges kulturella och ekonomiska liv, Frankfurt a M [1922], uppslag 54–57; tysk o sv parallelltext). – Kristina Nilsson, grevinna de Casa Miranda. Sångerskan o konstnärinnan. Sthlm 1923. 300 s. – Wägner. Sthlm 1923. 116 s. (De största märkesmännen, 16.) – Kort handbok i musikens historia. Sthlm ... 1923. 104 s, 6 pl. – Musikhistorisk tabell (Nordiska musikförlagets uppslagsbok, Malmö 1923, s 142-147). – Bidrag till kantelens historia (Rig, Föreningens för sv kulturhist tidskr, bd 6, 1923, Sthlm, 4:o, s 37-58). – Stråkharpan [rec av O Anderssons arb] (ibid, 7, 1924, s 40-45). – Folkmusik [exempel på typlistor] (SOU 1924:26-27, Ecklesiastikdep. [N Lithberg (ordf) mfl,] Betänkande med förslag till ett systematiskt utforskande av den svenska allmogekulturen Sthlm 1924, 1, s 146–151; anon). – Musikaliska akademien (ibid, 2, s 15–17; anon). – Musikhistoriska museet / Folkmusikkommissionen (ibid, s 76–84; anon). – Beet-hoven och hans tid. Sthlm 1924[-25]. 4:o. 427 s, 1 pl. – Schweden (Handbuch der Musikgeschichte ... hrsg von G Adler, Frankfurt a M 1924, s 1005-09; 2. ... Aufl Berlin-Wilmersdorf 1930, s 1118–22). – Kungl. hovkapellets historia 1526-1926. Minnesskr. Sthlm 1926. 4:o. 298 s, 2 pl. (Tills med E Trobäck.) – John Field, en pianopedagog för hundra år sedan (Musikkultur, Tidskr för Sverges bildningsälskande musikvänner, årg 1, 1926, Sthlm, 4:o, s 32 f; undert T. N.). – Beethoven i Sverige (ibid, 2, 1927, s 53-55). – Försök hos svenska allmogen att skapa nya musikinstrument (Till Ernst Norlind på femtioårsdagen Malmö 1927, 4:o, s 58-63). - Swedish sagospel and sångspel (S MacKinlay, Origin & development of light opera, London [1927], s 167 — 171). – Svensk musik förr och nu (Musikern, 20, 1927, s 144 f). – Föreläsningsföreningarnas och studiecirklarnas musikhandbok. Hur anordnar man en musik- o uppläsningsafton? Programförslag. Sthlm (tr Lund) 1928. 55 s. ([Omsl:] Klioförlagets populära musikböcker, red av T N, n:r 1.) – Några livsbilder och kulturbilder ur musikens värld. Minnesteckningar om o av berömda musiker. Populär musikalisk läsebok ... Sthlm (tr Lund) 1928. 86 s. [Föret.] (Ibid, 2-3.) – En bok om musikinstrument. Deras utveck-lingshist med särskild hänsyn till de i Musikhist museet ... förekommande formerna. Sthlm (tr Lund) 1928. 69 s, 32 s pl. (Ibid, 4–5.) – Adresskalender över Sveriges musiker: tonsättare, utövande musiker, musikhandlare, instrumentma-kare, musikfirmor, musikkritiker, musikskolor o musikföreningar. Sthlm 1928. 320 s, 12 s annonser. (Ibid, 6–8.) – Konzert- und Opernlexikon. H 1-2*. Sthlm (tr Lund) 1928. [Omsl.] 192 sp. [A–Fall Jerusalems.] – Litteraturhistoria / Historia / Geografi (Repetitionsbok för realskoleexamen och studentexamen. Kompendium i kyrko-hist, litteraturhist, sv o allm hist, geogr, biol, ma-tem, fysik o kemi, Sthlm 1928, s 17-116). -Några riktlinjer för polskaforskningen (Budkavlen, organ för Brages sektion för fojklivsforskn o Institutet för nordisk etnologi vid Åbo akademi, årg 8, 1929, [o sep av n:r 2 o del av 3 härur: Studier och uppsatser tillägnade Otto Andersson ...], Åbo 1929, s 112- 117). - The musical histo-ry museum ..., Stockholm (Sweden, a guide for tourists ... ed by A Palmgren, Sthlm 1929, s 417 f). – Die schwedische Hofkapelle in der Refor-mationszeit (Musikwissenschaftliche Beiträge, Festschrift fur Johannes Wolf Berlin 1929, 4:o, s 148–152). – Svensk folkmusik och folkdans. Sthlm 1930. 158 s. (Natur och kultur 96.) -Musikhistoriska museets teateravdelning (Skådebanans årsbok, årg 5, 1931 - 1932, Sthlm 1932, s 25–30). – Handbok i svenska musikens historia. Sthlm 1932. 88 s. – Spelmanstävlingar och spelmansstämmor (Svenska bygdeungdomsstämman i Västerås 28-29-30 juli 1933, festskr o progr [omsl], Västerås 1933, 4:o, s 7-9; omtr 1981, se nedan). – De svenska folkinstrumenten (Hembygden, tidskr ... utg av Svenska ungdomsringen för bygdekultur, [fd Folkdansringen,] 13, 1933, mars, s 4 f; omtr: Slöjd och ton ... utg av Sveriges fiolbyggareförb, [årg 14,] 1944, Sthlm, 4:o, s 62 f, samt 1981, se nedan). – Svensk folkmusik (C oj Svedelius, Bygd och folk 3. Kultur i Norden, Sthlm 1934, s 178-185). – Operakonsten (ibid, s 199–205). – Den svenska folkmusiken under medeltiden (Nordisk kultur, samlingsverk ..., 25. Musik och musikinstrument, utg av Otto Andersson, Sthlm 1934, 4:o, s 98-112). - Musikhistoriska museet (Vår sång, Officiellt organ för Sveriges körförbund, årg. 7, 1934, Sthlm, 4:o, s 194, 228). – Systematik der Saiteninstrumente, hrsg. 1–2*. 1936–39. (Musikhistorisches Museum, Stockholm.) 1. Geschichte der Zither. Sthlm 1936. 300 sp. 2. Geschichte des Klaviers. Hannover (tr Sthlm) 1939. 244 sp. – Melodiken i den skandinaviska folkviseballaden (Folkminnen och folktankar, 24, 1937, [o sep av h 1—3 härur: Nordiska folkminnesstudier tillägnade Sverker Ek ...,] Gbg 1937, s 51-57). - Ist der Neck ein schwedisches Naturwesen (Zeitschrift fiir Volks-kunde, N F, Bd 8 = Jahrg 46, 1936/37, Berlin & Leipzig 1938, 4:o,'s 117-123). – Lärobok i allmän musikhistoria för musikskolor, läroverk, seminarier och självstudium. Sthlm (tr Norrtälje) 1939. 176 s. – Företal till svenska upplagan (L Binental, Chopin, hans liv o konst, Sthlm 1940, s V f). – Musikinstrumentens historia i ord och bild. Sthlm 1941. 4:o. 169 s, 112 s pl. - Dansens historia. Med särskild hänsyn till dansen i Sverige. Sthlm 1941. 157 s. – Medeltida skolsång och nutiden (Skolmusik, organ för Musiklärarnas riksförb o Stockholms sånglärarfören, årg 5, 1941, Sthlm, 4:o, n:r 2, s 4 f). – Tankar från den grekiska musiken (ibid, n:r 3, s 14 f). – Några bilder ur dansens historia. 1–4 (Hembygden, 21, 1941, s 58 f, 90 f, 106 f, 118 f; omtr 1981, se nedan). – Några ord om dansen "skinkompass" (ibid, 22, 1942, s 92). – Musiken i S:t Jacobs kyrka och församling (S:t Jacob 1643–1943, minnesskr Sthlm (tr Upps) 1943, 4:o, s 99–128). – Adatok a keringö és a polka történetéhez [resumé: Zur Geschichte des Walzers und der Polka] (Mélanges offerts å Zoltån Kodåly å 1'occasion de son soixantiéme anniversaire, réd par B Gunda, Budapest 1943, s 189–194). – Dirigeringskonstens historia. Sthlm (tr Ljusdal) 1944. 79 s. – Bilder ur svenska musikens historia från äldsta tid till frihetstidens början. [Omsl: 1–4.] Sthlm 1944–47. [1.] Bilder ur sv musikens hist från äldsta lid till medeltidens slut. 1947. 271 s. [2–4.] Från Tyska kyrkans glansdagar. Bilder ur sv musikens hist från vasaregenterna till karolinska tidens slut. 1–3. 1944–45. 1. Reformationstidevarvet 1523-1600. 1944. 118s. 2. Stormaktstidevarvets begynnelse 1600-1660. 1944. 182 s. 3. Stormaktstidens senare skede 1660-1720. 1945. 344 s. – Förord (Utställning av musikinstrument ur Daniel Fryklunds samling i Hälsingborg, Hälsingborg 1945, s 3–6). – Sång och harpspel under vikingatiden (Festskrift til O. M. Sandvik, 70-års- dagen Oslo 1945, 4:o, s 173–183). – Den folkliga koraltraditionen (Folkliga svenska koral-melodier från Gammalsvenskby och Estland, saml av Olof Andersson, Sthlm 1945, 4:o, s 7–16). – Musiken och vårt samhälle (BLM, årg 14, 1945, Sthlm, 4:o, s 407–409). – Tegnér i musiken. Bibliografi o musikhist. Lund (tr Sthlm) 1946. 222 s. (Tills med Åke Eliaeson.) – Musikalisk arsenal. Hos lektor Daniel Fryklund (Svenska hem i ord och bilder, årg 35, 1947, Sthlm, 4:o, s 24–27). – Musiken i Uppsala på Gunnar Wenner-bergs tid (Musica, Årsbok 1947 ..., Sthlm, s 5–35). – Jenny Lind och 1840-talet (ibid, s 36–56). – Die indonesischen Gambus-Instrumente (Eth-nos, vol 18, 1953, [Sthlm, tr] Lund, s 143–154). – Hyllning till en pionjär (Dans, årg 9, 1981, Sthlm, nr 1, s 66–80; omtr ur arb ovan 1933 o 1941). – Artiklar i: SBL, bd 3: Isak Albert Berg, 5: Pehr Boman, 6: Per Brant, Carl Anton Philipp Braun, Eduard Brendler, Natanael Broman, Hanna Brooman, 7: Byström, släkt, Oscar Byström, Knut Bäck, Cahman, släkt, 9: Johan P Cronhamn, Frithiof Cronhamn, Bernhard Crusell, Joseph Czapek, 19: Isidor Dannström, Sthlm 1922-31; Bonniers konversationslexikon (anon, c:a 1923), Nordisk familjebok, Ny ... uppl, bd 38 (Suppl), Sthlm 1926, o 3. ... uppl, 3–20, 1925-34, Zenei lexikon, [utg:] B Szabolcsi & A Toth, 1–2, Budapest 1930–31, [tilläggsh] 1935, [ny uppl, utg:] D Bartha, 1–3, 1965 (anon); bidrag i: Zeitschrift der Internationalen Musikgesellschaft, 1901/02, Leipzig (recensioner), Die Musik, 1902–05, Berlin & Leipzig (d:o, anon), Svensk tidskrift för musikforskning (STM), 1919–44, Sthlm (se Ingmar Bengtsson, Index till/to vols. 1–50 Upps 1969), Ur nutidens musikliv, 1920-25, Sthlm, Allmän musiktidning, 1928, Sthlm, 4:o; SDS 23/3, 29/6 o 16/11 1902, 1/2, 22/3, 2/8 o 13/12 1903, 14/2,13/3, 10/4, 10/7, 25/9 o 16/10 1904, 21/5 1905, 23/12 1906, Folkets tidning, Lund, 23/3 1903, Ystads allehanda 31/8 1908, 12, 13 o 16/9 1912, Mellersta Skåne, Hörby, 29/6 1912, NDA 25/10 1912,4/5 1929, 3/5 1939, S-T 7 o 14/8 1921,15/6 1924, 7, 10 o 31/1 1926, 15/8 1927; se förteckn i STM 1929, s 22-27.

Utgivit (redigerat): Sydöstra Skånes folkhögskola, Tomelilla, Redogörelse för verksamheten under första( – sjunde) läsåret ... 1907–08 (-1913–14) ... Meddelad. Ystad, Kristianstad 1908-14. 63, 32, 35, 35, 28, 28, 24 s. [1914 anon.] – Oxie och Skytts härads folkhögskola, Östra Grefvie, Redogörelse för första(–tredje) arbetsåret 1914-15(–1916-17). Lund, Trelleborg 1915–17. 41, 39, 12 s. – Folkhögskolelinjen (Stockholms folkhögskola vid Borgarskolan) (Redogörelse för Stockholms borgarskolas verksamhet och förvaltning under arbetsåret 1919–20(-1930–31), Sthlm 1920–3^ anon). – Svensk tidskrift för musikforskning. Årg 1–18, 1919-27, 25-26, 1943-44. Sthlm (1 -3: tr Lund). – Ur nutidens musikliv. Månadsskr utg av Svenska samfundet för musikforskning. Årg 1–6:2*, 1920–25. Sthlm. 192, 121, 124, 172, 140, 32 s. [1–2: anon.] – Sexton brev från Jenny Lind [meddelade] (Jenny Lind 1820-1920 Sthlm (tr Lund) 1920, s 50–76). – Klioförlagets populära musikböcker. 1, 2–3, 4, 5, 6–8. Sthlm (tr Lund) 1928. 55, 86, 69, 32, 320 s. (Red.) – Repetitionsbok för realskoleexamen och studentexamen. Kompendium i kyrkohistoria, litteraturhist, sv o allm hist, geografi, biologi, matematik, fysik o kemi. Sthlm 1928. 192 s. [Föret.] - Allmän musiktidning. Arg 1, nr 1–7/8*, 1928. Sthlm. 4:o. 163 s. [Huvudsakl förf.] – Allmänt trädgårdslexikon. Under medv av de förnämsta fackmän ... H 1-6*. [Omsl.] Sthlm (tr Lund) 1928-29. 4:o. Sp 1–512. [A-Desmeros.] (Tills med E Söderberg o Bertil Andersson.) – Musica. Årsbok 1947 utg av Musikhistoriska museets vänner, Jenny Lind sällskapet, Gunnar Wennerberg sällskapet ... Sthlm 1947. 127 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 5 maj 1939, nr 73; Kanslerns för rikets univ arkiv, Avgjorda ärenden 1909; RA.

K Atterberg, Sekreterarens ber (MAA 1946–47); I Bengtsson, Musicology (Uppsala University 500 years, 5. Faculty of arts at Uppsala university, 1976); dens, Sv samf för musikforskn 50 år (STM 1969); N O Bengtsson, Preben Nodermann – legend i Lund (Gamla Lund, årsskr 1988); F Bohlin, T N o musikvetensk som univ.ämne (Nord musik o musikvetensk under 1970-talet= Skrifter från Musikvetensk instit, GU, 4, 1980); N-A Bringéus, T N som folklorist (Sv landsmål o sv folkliv 1990); B Dahl, Musikmuseets arkiv (Musikologen 1990, dupl, s 14 –16, Musikvetensk instit, StU); S Dahlstedt, Fakta & förnuft. Sv akad musikforskn 1909-1941 (1986); E Emsheimer, Musikmuseets instrumentsaml.ar (Sv musikperspektiv, red G Hilleström, 1971); Folklivsarkivet i Lund 1913-1988, ed N-A Bringéus (1988); G Hilleström, MA. Matr 1771–1971 (1971); P Holmström, T N o musikvetenskapen (dupl; Instit för idé- o lärdomshist, UU, 1970); K Johansson, Bjällror o klockor i den N:ska saml (Riksinventeringens rapport 12, dupl, Musikmuseet, Sthlm, 1977); dens, Riksinventeringens genomgång av den N:ska excerptsaml (d:o 29, 1981); Kunskapskällan för alla. Sthlms borgarskola 1836-1971, ed S Kärde o S Söderberg (1975); G Larsson, Från 547 till 2004 musikinstrument. Till minnet av musikforskaren T N o hans märkl samlargärn (MAA 1979); LUM 1913 (1913); C-A Moberg, T N o sv musikhist forskn (STM 1929); dens, nekr över N (STM 1947); Norlind; B Norrman, T N som folkhögskoleman (dupl; Instit för musikvetensk, LU, 1980); O Rabenius, Sthlms borgarskola under hundra år, 1836–1936 (1936); Sohl-man; M Tegen, T N (Die Musik in Geschichte und Gegenwart, 9, 1961); S Walin, T N:s sista arbetsplaner (STM 1947); J H Åberg, T N o sv musikhist (Sv gudstjänstliv 1948).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J H Tobias Norlind, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8384, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Bohlin), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8384
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J H Tobias Norlind, urn:sbl:8384, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Bohlin), hämtad 2024-04-19.