Johan Nybom

Född:1815-12-08 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1889-05-23 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län

Poet


Band 27 (1990-1991), sida 678.

Meriter

Nybom, Johan, f 8 dec 1815 i Uppsala, d 23 maj 1889 i Västerås. Föräldrar: skomakaren o tullvaktmästaren Johan N o Katarina Kristina Östman. Inskr vid UU 1 dec 35, utg av Student-Bladet 25 nov 4523 dec 46, medarb i Westmanlands läns tidn 6170. Skald.  Ogift.

Biografi

N kom från ett fattigt hem i Uppsala och fick tack vare hjälp av utomstående studera vid stadens katedralskola, där han gick ut som primus. En skolkamrat till N var L De Geer (bd 10), som beskriver tonåringen N som "en god, anspråkslös och sedig yngling med ett varmt hjärta och den rikaste poetiska begåvning". Hans studier fortsatte sedan vid UU. Lättledd och bekymmerslös fångades han upp av det glada  ibland råa  studentlivet; detta jämte en tidigt grundlagd svaghet för punsch drog honom alltmer bort från lärdomen. Han blev en överliggare av det klassiska slaget.

Uppskattad för sin versifikatoriska talang och sin förmåga att ledigt uttrycka sig i bunden och obunden form blev N Upplands nations och snart hela studentkårens talesman vid solenna tillfällen. Hans avsikt var att bli präst, men trots uppmuntran och stöd från vänner som B E Malmström (bd 25), C A Hagberg (bd 17) och I Hwasser (bd 19) nådde han inte fram till examen. För att rädda honom från bohemlivets påfrestningar fick ärkebiskop Wingård honom inackorderad i Vassunda prästgård, där han, med täta besök i Uppsala, stannade i över sex år.

Sina poetiska alster, som har mycket av romantisk efterklang, särskilt från Tegnér, publicerade N först i tidskrifter och kalendrar. Ambitionerna som diktare visade han genom att tävla i SA. Han fick 1838 andra priset i skaldekonsten för en sång ur diktsviten Sista natten i Alhambra och några år senare samma pris för Kristliga elegier. Redan i 30-årsåldern gav han ut sina Samlade dikter i fyra delar. N hade lätt, alltför lätt, att skriva formellt klanderfria verser med ett romantiskt och praktfullt språk som föll tidens publik i smaken. "Fick han pennan i hand, då var det, som om han skakat verserna ur ärmen" (Sundblad). Hans ämneskretsar var religion, fosterland, kärlek och vänskap. Men han saknade verklig originalitet och förmåga till konstnärlig förnyelse.

Bäst låg det ståtliga och retoriska till för N. En mer centrallyrisk och innerlig sida hos honom skymtar i enstaka dikter, t ex i Aftonsång (Afton, o hur skön, känd som sång i Alfred Bergs tonsättning) samt i några religiösa poem. Ibland kan hans patos slå över i pekoral. Redan samtiden reagerade mot det parodiskt överdrivna känslosvallet i dikten Niagara; demoniskt söndersliten av sina "känslors vilda brand", fantiserar skalden om att störta sig i Niagarafallet. Dikten har rönt äran att lämna ett sent eko i Martinsons Aniara (sång 17). N ville vara något av en sv Byron, en diktare som han i bildrika och färgstarka strofer hyllade i den omfångsrika dikten Byron i Grekland.

Stark stimulans fick N:s diktning i samband med de politiska händelserna 1848 och av den uppflammande studentskandinavismen. Han skrev nu högstämd frihetslyrik som slog starkt an på samtiden. Hit hör Fansång (Stå stark, du ljusets riddarvakt!, tonsatt av N:s vän G Wennerberg) och Så säga Sveriges studenter, med dess maning till kamp för Danmarks rätt att få behålla Slesvig. Dikten Gif Akt! är en patetisk maning till mod och offer för Nordens sak. I ett ögonblick av patriotisk och punschdoftande hänförelse kunde N mana studenterna att simma över Bottniska viken med en kanon under vardera armen och erövra Finland åter. Hans frihetslidelse uteslöt inte att han som svensk var en lojal kungavän. Han besjunger i braskande ordalag krigets ära och hjältedödens skönhet (Och stupa vi på ärans bana ... vi svepa kring oss Sveriges fana). Själv hade han ingen tanke på att som frivillig gå ut i Danmarks krig.

Sedan den skandinavistiska yran klingat av förlorade N:s lyrik en viktig sporre, men hans stadgade rykte som skald fortlevde. I studentkretsar var han mycket populär och en rik anekdotflora växte upp kring honom, inte minst om hans "rummel". Sant religiös ansåg han sig kunna synda på nåden med motiveringen "Vår Herre är ingen pedant". Han drog sig fram med lån och med de inkomster han fick av de gravdikter och hyllningspoem han skrev, ofta på beställning.

När N:s jämnåriga vänner lämnade Uppsala och hans möjligheter till vigilans minskade, gav han sig ut på landsomfattande resor. Därunder höll han i en rad städer offentliga uppläsningar av sina dikter, s k deklamatoriska soaréer, en då ny och publikdragande form av underhållning. Han drog full salong när han framträdde på K teatern. Inkomsterna från dessa turnéer hjälpte upp hans ekonomi. Dessutom fick han genom SA ett årligt bidrag ur statens anslag "till understöd åt vittra författare av framstående förtjänst". 1860 bosatte sig N i Västerås där hans anseende som skald gav honom en aktad social ställning. I stadens tidning, Westmanlands läns tidning, där hans vän från Uppsala Daniel Olauson var redaktör, fick N medarbeta, och han gjorde trots sin alkoholism en god insats som journalist.

Ett facit av sitt liv gav N på äldre dagar i ett brev till C F Ridderstad: "Egentligen kan jag säga, att jag blott riktigt levde under min Uppsalatid. Jag älskade studenterna, och studenterna älskade mig. Jag var student till kropp och själ. Universitetet var min värld, studentkåren min familj." Hans lyra var, skriver han, "strängad av ödmjukhet och andakt, av kärlek till den allgode guden, rik på glöd för mänskligheten, outtömlig på hänförelse för fosterlandet."  Det var N som om Uppsala präglade uttrycket "staden av evig ungdom" (1837).

Författare

Gösta Lundström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvuddelen av N:s efterlämnade papper (dikter, ms, brev mm) i KB. Brev o andra handl:ar även i UUB o NordM.  Brev från N i GUB, KB (bl a många till C J Bergman), LUB, RA (bl a till L De Geer), SSA, UUB (bl a till C R Nyblom o många till P Hanselli o C G Rollin), LSB, NordM o SA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hafvet och hjertat (Vinterblommor ... saml af G. H. Mellin, 1838, Sthlm 1837, s 50 f; sign Nbm).  Aftonsång (ibid, s 54 f; d:o).  Byron i Grekland. Skaldestycke i tre sånger. Sthlm 1838. 26 s.  Vid erkebiskopen ... Johan Olof Wallins graf den 19 Julii 1839 af studerande ungdomen vid Kongl. akademien i Upsala (C P Hagberg, Ett troget Christi sändningebud ... Christelig likpredikan, då ... Joh. Olof Wallin jordfästades ..., Sthlm 1839, s 5155; anon).  Dikter. Upsala 1840. 120 s.  Galleri af unga fruntimmer med poetisk text. Sthlm 1840. 28 s, 9 pl-bl.  Vid e. o. amanuensen magister Vilhelm Ekbloms graf (P E Thyselius, Vid e. o. amanuensen i Kongl. riks-archivet magister Vilhelm Ekblomsjordfästning den 8 november 1841 [omsl: Minne af e. o. ... Ekblom], Sthlm 1841, s 1012).  Sång på julafton (julgåfva till fattiga och rika, unga och gamla, Westervik 1842, s 3 f; anon; omtr i Fyra julesånger, Köping, 1857, [ny uppl] 1859, [ny utg:] Fyra julsånger, 1872). - Bön (ibid, s 17 f; dikt; enl titelbl av sign Nbm).  Till Hans majestät konungen af den studerande ungdomen vid Kongl. akademien i Upsala. Sång d 13 maj 1843. Upsala 1843. (4) s. [Anon.] - Afsked till studenterna från Köpenhamn, Christiania och Lund, vid deras afresa från Upsala d. 6 Junii 1843. Upsala 1843. (4) s. [Anon.] Även: Skandinaviska studenternas möte i juni 1843, Sthlm 1843, s 20 f.  Ord till musiken vid sorgefesten öfver högstsalig Hans majestät konung Carl XIV Johan i Upsala d. 30 och 31 maj samt d. 1 juni 1844. Upsala 1844. 4:o. (4) s.  Samlade dikter. D 14. Upsala 1844-48. [Utg av P Hanselli.] 12. 1844. XIV, 216, 230 s. 3-4. 184648. VIII, 222, 240 s. Ny uppl: D 12. ([Omsl:] Svenska vitterheten, 9.) 1. 1853. 312 s. 2. 1854. 400 s, 1 musikbil. 3. tillökta uppl: 1. 1861. 344 s, 2. 1861 [omsl: 1863]. 344 s, 1 musikbil. 4. uppl Sthlm 1880. XVI, 436, 499 s. - Helsning från de hemmavarande. (Juni 1845.) Upsala 1845. (4) s. [Anon.]  [4 dikter] (Nordstjernan, vitterhets-stycken o poemer, af [A] Blanche mfl, Sthlm 1845. s 3748, 1 portr).  Sånger, afsjungne före talet ([D Hwasser,] Åminnelse-tal öfver herr Förre Kalle Vinter hållet vid Eklundshof den 1 maj 1845, Upsala 1845, s 68; anon).  Tvenne predikningar. Upsala 1846. 24 s.  Minne af Martin Lutherden 18 februari 1846. Dikt. Upsala 1846. 8 s.  Dannemora och Österby. Skaldestycken. Upsala 1847. 46 s.  Vindarne. Sthlm 1847. 31 s, 4 pl. [Dikt.] + Almanach för ... 1848 ... (48) s.  Ord till sångerna vid minnesfesten öfver Erik Gustaf Geijer af den studerande ungdomen vid Upsala universitet. D 6 Junii 1848. Upsala 1848. 7 s. [Anon.]  Marie / God natt! / Morgonstunden (J N mfl, Album för skön konst, saml af intressanta o utsökta genrestycken i stålstick; med omvexlande poetisk o prosaisk text, [serie 1,] bd 1, Gbg 1848, 4:o, s [11] f, [15] f, [49] f).  Skönhetens tempel. Poemer. Med åtta fruntimmersporträtter. Sthlm 1851. 23 s, 8 pl-bl. (Tills med [C V A Strandberg, pseud] Talis Qua-lis.)  Vid ankomsten till Christiania den 24 juni 1852. Upsala u å. (4) s. [Anon.]  Minne af Johan Nybom5 musikaliskt-deklamatoriska soiré i Kalmar den 10dc september 1852. Kalmar 1852. 46 s. [4 dikter, anon.]  Söderköping och Sanct Ragnhild. Skaldestycke. (Säljes för ett välgörande ändamål.) Söderköping 1853. 8 s.  Helsning till Jönköping. [Omsl: Utsigt af Jönköping. Träsnitt af L. De Vylder. Med ett poem af ...] Jönköping 1853. Tv-fol. (2) s, 1 litogr pl.  Minnen från en sångarfärd genom Sverige. Sthlm 1854. 55 s. – Helsning till Borås. Christi Himmelsfärdsdagen 1854. Borås 1854. (6) s. - Sebastopol. Sthlm 1855. (4) s. Även undert J. Nbm.]  Vid skålen för Upsala universitet på Hasselbacken den 16 juni 1856. Sthlm 1856. (4) s. [Undert.]  Till Sveriges och Norges konung den 9 juli 1859. Sthlm 1859. 8 s. - I Dalarne. Skaldestycke. Sthlm 1860. 7 s.  För Polen och för Danmark. Två poemer. Westerås 1864. Ils.  Vid festen på Laxå den 14 juni 1866. Till minne af medicinae doctors-promotionen i Upsala 1841. Westerås 1866. (4) s. [Undert Nbm.]  På min andra moders graf (Svalan, veckotidn för familjekretsar, utg af Lea Q Wettergrund], 1872, Sthlm, fol, n.o 10, s [2] f; till Christina D Rollin).  Till fröken Sophie Ridderbjelke den 20 augusti 1837. In promptu (Från upländsk bygd, utg af Uplands nation, Sthlm 1899, 4:o, s 14; dikt).  Niagara. Jönköping 1910. 7 s. [Anon; med Svar af Herman Sätherberg s 46 o Till H S ... s 6 f.]  En okänd Skaradikt [meddelad av G Michanek] (Skaradjäknen, årg. 27, 1950, Skara, 4:o, nr 2, s 9 f).  Verser, vanl vid begravning samt Upsala så, (4) s (anon), till: Ludvig Detlof Wistrand 8/6 1838, 4:o, Lovisa v Linné 5/4 1839, 4:o, [P H] Ling [3/ 5] 1839, fol, 1 bl (ej anon), Fredrik Rudberg21/6 1839, 4:o, Johan Olof Wallin 19/7 1839, fol, Emma Wahlström, bröllop 24/10 1839, Carl Hård 10/5 1840, fol, Fred. M. Ridderbjelke 16/2 1841, 4:o, Jonas Arwid Winbom 1841, 4:o, o 26/ 3 1841, fol, Ulrica Romanson 28/10 1841, 4:o, Anders Nensén 12/6 1842, 4:o, (2 olika), Johan Erik Åkersten 7/1 1842, 4:o, Thomas Olivecronas minne 1843 (ej anon), [Katarina Kristina Nybom] "Vid min moders graf, 27/6 1843, Carl Fredric Janzon 26/11 1843, 4:o, (Johan Nybom] "Vid min faders graf', 11/2 1844, Johan August Haglund 14/7 1844, 4:o, Johanna Elisab. Sophia Ridderbjelke (f Duse) 12/6 1845, 4:o, Jonas Beronius 3/12 1847, 4:o, Alfred Volter Renström 18/5 1848, 4:o, Carl v Zeipel 25/2 1849, Hedvig Anja-la Hollertz 29/5 1849, Johan Henrik Rollin 12/3 1850, Carl Adolf Sundström 14/4 1850, 4:o, Carl Henrik Bergstrand 17/5 1850, 4:o (även tillskr A W Staaff), Adam Oehlenschläger, minnesfesten 6/6 1850, 4:o (undert: Nbm), Maria Catharina Winge (g Psilander) 14/6 1850, Aurora Wilh. Strandberg [17/8] 1850, 4:o (Nbm), M. J. U. Nordhammar 22/8 1850, 4:o, Theodor Sack o Hedvig Eleonora Berwald, bröllop 29/10 1850, 4:o (Nbm), Jacob Bernhard Ström o Helena Catharina Ehrengren, guldbröllopsdag 15/11 1850, 4:o, John Patrik Engelhart, 29/5 1851, 4:o (Nbm), Caroline Sparre 27/3 1851, 4:o (undert), Christina Charlotta Constance Rosaura Silfver-svan 17/1 1852, 4:o (Nbm), Rudolf Wall o Rosa Löwenström, bröllop 22/10 1852 (undert, tills med C. J. B[ergma]n), Johan August Aman 11/3 1853, Linköping, 4:o, Carl Hedmark 25/1 1855, Linköping, 4:o, Hans Olof Holmström 1855, fol, Gerhard Edman, bröllop 24/3 1860, Sthlm (undert), Axel Gottfrid Ekeroth 1863 (Nbm), Carl Palm o Sophie Unonius 1863, Westerås (Nbm), Edla Ottilia Mossberg 29/9 1863, Westerås, 4:o, Berthel Claréus, avsked 31/1 1865, Westerås, Carl Gustaf Rollin, 14/2 1867, 4:o (Nbm), Johan August Schagerström 19/3 1867, 4:o (undert), Sara Elisabeth Olausson 1/9 1867, u o, 4:o (Nbm), Anna Concordia Rathsman 6/12 1868, uå (Nbm), E. G. Björling 10/11 1872, Westerås, 4:o, Martina Restadius 12/11 1872 (Nbm), Curry Treffenberg, gratulation 17/10 1873, Westeras, Anna Östman, bröllop 10/11 1876 (Nbm), Samuel] H[erman] o Lotten Rathsman, silverbröllop 2/10 1877, u o (Nbm), Adolf Sköldberg 11/1 1878, Mariestad, 4:o (även sign Nbm), Sissi Rydberg, bröllop 31/7 1879, Westerås (Nbm), Hilda Claréus, kondoleans [1880], uo (Nbm), Anders Gustaf Åkesson 19/7 1882, Ystad, 4:o (undert), Eva Treffenberg, bröllop 1/9 1883, Falun (J. Nbm), Carl Johan Landgren, gratulation 11/3 1887, Eskilstuna (ej anon); bidrag i bla: Corre-spondenten, 1833, Upsala, 4:o, Eos, [litterär tidn,] från 1839, Gefle, Upsala, 4:o, Linnaea Bo-realis, poetisk kalender, 1841, Upsala 1840, o Sommarhäftet 1842, Sthlm, Svea, folk-kalender, 1845,1847,1849,1853,1855,1860,1874, Sthlm 184473, Norden, skandinavisk national-kalender 1850-52, Sthlm 1849-51, Stockholms Figaro, 4:o, Sthlm, Tule, illustr tidskr, Sthlm, 4:o, Nornan, 1874–75, 1877-78, 1882, Sthlm 1873-81, Damernas tidning, 1884, Sthlm, fol, samt VLT 186170; i skillingtryck dikterna Till den nittonåriga (Du, som uppå lifvets klara höjder ..., 8 utg 185362), Den öfvergifhe (Ensam uti hela vida verlden 33 utg 1858-1914) o Fan-sång (Stå stark du ljusets riddarvakt, 6 utg 18641904).

Utgivit: Student-bladet. 1845-46. Upsala" 1845-47. 4:o. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: C Bååth-Holmberg, "Frihetens sångar-ätt" i Sverige på 1840-talet (1889); I Carlsson, J N. Två upländska skaldeminnen (Upsala, julnr 1915); L De Geer, Minnen, 1 (1892); J Grönstedt.J N (dens, Mina minnen, 1, 1918); [j C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida af Posthumus, 1–3 (1870–71); L Jonsson, Ljusets riddarvakt. 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst (1990); [C F Lundström,] J N (Budkaflen 22 aug 1884); G Michanek, Studenter o hetärer. Kulturhist bilder frän gamla tiders Uppsala (1971); J Neander, Västerås o minnen av J N (Minnen o tankar tillägn boktryckaren Fredrik Nyholm, 1915); G B Nilsson, En trotsig svensk. Daniel Olauson i Vestmanlandsläns tidn 1847-1869 (1971); C R Nyblom, J N:s diktn (dens, Estetiska studier, ny saml, 1884); dens, En sjuttioårings minnen, 2 (1908); O B (sign), Då led det mot slutet med skalden J N (Minnenas bok, 1916); A Pers, Vestmanlands läns tidn 1831–1931. Silhuetter o perspektiv under 100 år (1931); C F Ridderstad, J N (Svalan 1872, nr 10); H Schück, SA:s hist 5–7 (1938–39); dens o K Warburg, 111 sv litt:hist, 6 (1930); J Sundblad, Uppsala-lif. Kulturteckmar (1884); V Svanberg, Medelklassrealism 2 (Saml 1944); S G Svensson, J N (dens, Tre porträtt, 1989); O Sylwan, En sv trubadur på 1850-talet (Våren 1910); dens, Fyrtiotalets student (1914); E Tegnér, J N (Sv biogr lex, N F, 7, 1875–77); K Warburg, J N (Svea 1890, 1889); dens, J N (GHT 8 o 11 dec 1915); J Wrede, Sången om Aniara. Studier i Harry Martinsons tankevärld (1965).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Nybom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8452, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2019-05-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8452
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Nybom, urn:sbl:8452, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2019-05-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se