Fredrik A Nycander

Född:1867-12-19 – Tossene församling, Västra Götalands län
Död:1944-04-17 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Författare


Band 27 (1990-1991), sida 683.

Meriter

1 Nycander, Fredrik Axel, f 19 dec 1867 i Tossene, Göt, d 17 april 1944 i Sthlm, Matt. Föräldrar: kapten Axel Reinhold N o Augusta Lovisa Kihlman. Mogenhetsex vid h a l i Vänersborg vt 87, inskr vid UU sept 87vt 92, volontär vid Sthlms dagbl sommaren 92, red:sekr i Figaro hösten 92våren 97, litterär red i Varia 9899, litt- o teateranmälare i Dagen 0004, skådespelare vid Stora teatern i Gbg o Sv teatern i Hfors 0608, styresman för fornminnessällsk Vikarvet 15–28. Förf.  Ogift.

Biografi

Fredrik N växte upp på Åby säteri i Bohuslän men kom att tillbringa sitt yrkesverksamma liv i Sthlm. Bohuslän, med Lysekil som centrum, blev dock under många år det landskap dit han förlade sin sommarvistelse.

N:s författarskap är omfattande. Den litterära debuten skedde i studentkalendern Från Fyris' strand (1888). Under studietiden i Uppsala stiftade han det litterära studentsällskapet Saga. Tyngdpunkten i N:s författarskap har anknytning till hembygden och Bohuslän: "Jag blev vad jag skulle bli, Bohusskald" (Livsleken. En åldrings hågkomster, 1937). Han publicerade ett femtiotal skrifter med anknytning till detta landskap, alltifrån finstämd lyrik via hyllningar till barndomshemmet till kraftfulla vikingaspel. Åtskilliga beställningsverk levererades i samband med jubileer och andra festligheter, bl a dikten Bältgångaren, som skalden deklamerade inför Gustav V, då denne 1915 avtäckte Karl X Gustav-statyn i Uddevalla. N gav 1892 ut sitt första egna verk, diktsamlingen Röda skyar, som senare under 1890-talet följdes av ytterligare en diktsamling och två prosaberättelser, varav Haf och fjord (1898) anses ha inspirerat Selma Lagerlöf till novellen En vårstorm; hon kom i kontakt med N:s verk under en Marstrandsvistelse.

N skrev också åtskilliga teaterpjäser. Han debuterade 1906 som skådespelare i sin egen pjäs Hans Fjord (1905) och kreerade där rollen som Viktor Bratt. Flera av hans skådespel hade urpremiär på Sthlms teatrar, och några uppfördes på Dramaten.

Under somrarna var N en central gestalt i badortslivet i Lysekil. Han var redaktör för badortstidningen Trampen, och de spektakel till vilka han ej skrev en hyllningsvers var förmodligen få. Under 1910-talet författade han vikingaspel och andra historiska skådespel, som han själv satte upp, medverkade i och som uppfördes på Karlstens fästning i Marstrand 1915 och på Valhall i Lysekil 191217. Sju romaner med Bohusanknytning publicerades 190815. De tre romanerna Klippkusten, Klippkyrkan och Fyrfolket kom ut under tre år på Åhlén & Åkerlunds förlag i serien Enkronasböcker.

N:s intresse för Bohusläns forntid växte. Snorre Sturlason blev hans förebild, och han inspirerades av den isländska sagan  både vad gällde ämnesval och sättet att skriva. Han tillhörde stiftarna av det bohuslänska fornminnessällskapet Vikarvet 1915 och var dess styresman i 13 år. N skrev sällskapets årsskrifter och tingskaviar samt ledde elva sommarting. Styresmannens "förspråk" hållet vid tinget i Lysekil 24 juli 1923 ger en god illustration till både hans prosa och intention: "Kunnig skall du vara i saga och hävd, aldrig främling i ditt lands, din hembygds historia. Ett skall du vara med dina fäders öden. Ättlingen skall känna sin ätt, eljest är han ovärdig arvtagare." N:s verksamhet i Vikarvet kännetecknades även av väsentliga insatser vad gällde undersökning och vård av Bohusläns fornminnen, bl a restaureringen av Svenneby gamla kyrka, som räddades från totalt förfall.

Under N:s tid som styresman i Vikarvet skapades hans mest omtalade verk Ranrikes runor, som kom ut i tre delar (191727) och består av en serie prosaberättelser ur Bohusläns saga och hävd. Skriftserien Bohuslandia  sju tunna häften med såväl lyrik, prosa som topografi och skaldens beskrivning av "det bohuslänska kynnet"  utkom 192734. Lyrikproduktionen fortsatte under denna period men ej i samma omfattning som tidigare.

Mot mitten av 1930-talet började N  nära 70-årig  summera sitt liv och sina erfarenheter. Vid sidan av några personliga betraktelser över tidsandan kom tre memoarer, bl a Livsleken.

N var en särling, en sentida göt, som inte alltid kände sig hemma i sin egen tid. Han såg sig själv som Skalden  den utvalde. Samtidigt var han en handlingsmänniska som initierade och drev kulturell verksamhet, inte minst med anknytning till sitt älskade Bohuslän.

Författare

Per-Henrik Berthelius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från N i GUB, KB (bl a till G Fredrikson, E A Karlfeldt o N Personne) o i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fjälldalens juninatt / Spelar-Jan (Från Fyris' strand, dikter o berättelser af Upsa-lastudenter [utg av J Bergman], Upsala 1888, s 1822; dikter).  I Hållö fyr (ibid, s 4547; dikt).  t Vid Gottfrid Torbjörnssons graf den 25 mars 1889. Upsala 1889. 4:o. (4) s. [Undert dikt.]  Röda skyar. Dikter. Sthlm 1892. 122 s.  Två år. Nya dikter. Sthlm 1894. 164 s.  Brustna strängar. Till P. Haaxmans tafla. Sthlm 1895. (3) s.  estkust. Berättelser o humoresker. Sthlm 1896. 171 s. - Haf och fjord. Berättelser. Sthlm 1898. 166 s.  ekadans. Skådespel i fyra akter. Sthlm 1900. 103 s. - Ungfolk och gamlingar. Historier. Sthlm 1900. 143 s. ([Omsl:] Kors och tvärs, Noveller från när och fjärran [2].)  Det klingar. Dikter. Saml 3. Sthlm 1901. 118 s. Villa Careggi, Vindrufvor och Unge herrn. Sthlm 1901. 80 s.  Teaterlyckan. Komedi i 4 akter. Sthlm 1902. 107 s. - Fäst. Dikter. Saml 4. Sthlm 1904. 94 s.  Nero. En dramatisk trilogi. Sthlm 1904. 125 s.  Hans Fjord. Scenisk dikt i fyra akter. Uppförd å Dramatiska teatern våren 1905. Sthlm 1905. 102 s. (Även: Iduns romanbibliotek 38.) - Vindleka. Dikter. Saml 5. Sthlm 1905. 60 s.  Text till ... dikt "Bohusläningarne", l:sta och 5:te vers. Strömstad 1906. 4:o. 1 bl.  Storm och stiltje. Äldre o nyare dikter. Sthlm 1907. 128 s.  Gullmarn. Lysekil 1907. (3) s. [Dikt.] (Säljes till förmån för Lysekils badsällskaps basar-fest.)  Smärtornas skald [Harald Jacobson] (Idun, årg 20, 1907, Sthlm, fol, s 643 f).  Vildbygd. Berättelser. Sthlm 1908. 139 s. - Vidd och vrå. Sthlm 1909. 174 s.  Klippkusten. Bohuslänska historier. Gbg 1909. 158 s. ([Omsl:] Åhlén & Åkerlunds enkronas böcker, 12.)  Klippkyrkan. Historier. Gbg 1909. 135 s. (Ibid, 34.)  Fyrfolket. Berättelser o skisser. Gbg 1909. 152 s. (Ibid, 42.) [Ny uppl] 1910.  Skagerack. Lysekil 1910. (3) s. [Dikt.] (Föreningen Sjöstjärnans basar i Bökevik den 16 juli 1910.) - Marin och idyll. Dikter. [Gbg, tr] Lysekil 1910. 53 s.  Fiskartröjan. Berättelse frän västkusten. Sthlm 1911. 165 s.  Guliskon. En sagodikt. Lysekil 1911. 58 s.  Jag älskar mitt land. Dikter. Sthlm 1912. 88 s. – Gamla herrgården. Sthlm 1912. 89 s. (Nordiska förlaget, [Tio-öres-serien,] volym 17.) [Tidigare som följetong i NDA 1905.]  Syner och sant. Sthlm 1913. 196 s.  Allt för hembygden. Bordsvisa tillägnad Bohusläns gille. Sthlm 1913. (4) s. [Ny utg:] Bordvisa ... [Sthlm 1924?] (4) s. -Bönderna. En dikt tillägnad Bondetåget 1914. Sthlm 1914. (6) s.  Skepparkärlek. Berättelse från Västkusten. Sthlm 1915. 127 s. ([Omsl: Nordiska förlagets 25öres böcker,] 292.)  Bröllopstal till Signhild och Lambert Häller. Säm, Bullaren, d. 18 juni 1917. Uooå. (3) s.  Min halfsekelsaga. Femtioårsdagen 19 dec. 1917. Lysekil 1918. 4:o. (3) s. [Dikt.]  Ranrikes runor. Bohuslänska berättelser från urtid till nutid. D 13. Sthlm 1917-27. 1. 1917. 342 s. 2. 1919. 280 s. 3. 1927. 334 s.  I folktrons underland. Tåg af grupper o figurer ur nordisk mytologi, helgonlegender, folkvisor o folksagor, sammansatt. Sthlm 1918. 20 s. (Skansens vårfest 1918.)  Vikarfvet hälsar Bohusläns gille. På Bohusläns gilles vinter-fäst 6 dec. 1918. Sthlm uå. (3) s. [Undert.]  Tal till direktör L. Laurin på hans femtioårsdag firad i Lysekil 17 februari 1919. Sthlm 1919. 7 s. – Engelbrektssagan. Friluftsspel i 8 uppträden. Sthlm 1919. 29 s. (Skansens vårfest 1919.) – Sankt Eriks baner. Dikt. Sthlm 1919. (5) s. – Godnatt till gården. Lysekil 1919. (3) s. [Dikt.] -Sankt Erikssagan. Berättad. Sthlm 1920. 24 s. – Hembygd. Dikter. Uddevalla 1920. 43 s.  Tänkaren från Raserna. I de bohuslänska Oddfellow-logernas namn, vid Pontus Wikners minnessten i Raserna, sond d 30 maj 1920. Lysekil 1920. (3) s. [Dikt.]  Marieskog. En dikt om Marieskogs kloster i Dragsmark samt om riddaren Axel Tordsson o jungfrun Valborg Ingemarsdotter ... Lysekil 1920. (10) s. - Vikens visor. Dikter ur Bohusläns hist o sägenliv. Uddevalla 1921. 58 s. – Barmhärtighet! [Rubr.] Gbg 1921. (3) s. [Undert dikt.] – Bohusresan. Rimkrönika. Lysekil 1921. 22 s. 2. uppl: Bohusresan. Sthlm 1941. 32 s.  Svenska färdebrev. 13 (Svensk turisttidning, årg 1, 1922, Sthlm, 4:o, s 76 f, 92 f, 107109).  Herr Gudmund (Svenneby ödekyrka, minnesskrift med bidr av E Hörman, Osvald Karlsson, F N, Lysekil 1923, [omsl,] s 14-16; dikt).  Jenny Lind. Dikt. Vid avtäckningen av Jenny Lind-statyn å Framnäs, Kungl. Djurgården, 11 maj 1924. Sthlm 1924. (3) s.  Västervakt. Bohusläns regementes saga. Uddevalla 1924. 4 s. [Dikt.]  Svenska skuggor. Hist dikter. Sthlm 1924.112 s. [Ny utg] 1925. 119 s.  Carl XILs dröm. Hist skildring från sommaren 1718. Sthlm 1925. 53 s. - Hemma vid havet. Bohuslänska historier. Sthlm 1925. 118 s.  Nordmannakynne. Dikter om forntid o nutid. Sthlm 1926. 88 s.  Gravdikt över sjökaptenen Andrew Macfie. [Rubr.] Uddevalla 1926. 4:o. (1) s. [Undert.] - Min livslära. [Rubr.] [Sthlm 1927.] 4 s. [Undert.]  Bohuslandia. Hembygdsskrifter. 17. Sthlm 192734. 1. Segraren. Hist skådespel. 1927. 27 s. 2. Fostbrödralag. Vikingaspel. 1928. 24 s. 3. Bohusläns huvudstad. En krönika om Uddevalla. 1928. 28 s. 4. Vandring och vila. Dikter. 1929. 31 s. 5. Den kära stranden. Dikter. 1930. 32 s. 6. Det bohuslänska kynnet. En karaktärsstudie. 1931. 32 s. 7. Havsnäset. 1934. 32 s.  Varbergshus. En saml dikter. Sthlm 1928. 30 s. v Kung Göstas budskap. Dikt uppläst valborgsmässoafton 1928 på Vaxholms torg av förf. Sthlm 1928. (3) s.  mprovisationen. Dialog kring en bellmanssång. Tillägnad Sällskapet Stallmästare-gårdens vänner. Sthlm 1929. 8 s. [Dramatisk dikt.]  Gamle stockholmaren. Ett samtal i Kungsträdgården. [Rubr.] Sthlm 1929. 8 s.   Vackra Vaxholm. Dikt. Sthlm 1929. (3) s. [Annan utg:] Vackra Vaxholm. [Sthlm c:a 1930.] 4:o. (1) s.  entlemän och skälmar. Nyckelhistorier från sekelslut o nysekel. Sthlm 1930. 127 s.  Halland. Dikt. [Omsl.] Sthlm 1931. (4) s.  Stävgång och strandhugg. Nordiska färdebrev o färdedikter. 12. Sthlm 193132. 32, 32 s. – Nuets nerv. Spetsdikter om det moderna samhället. Sthlm 1932. 32 s.  Ras och rike. Dikter. Sthlm 1934. 16 s.  Bohusvisan. Minne av Forn-minnessällskapet Vikarfvet. Lysekil 1934. (3) s.  Blick på Bellman (Manufakturisternas tidskrift, årg 14, 1936, Sthlm, 4:o, julnr, s 81-84; även sep, (3) s).  Livsleken. En åldrings hågkomster. Sthlm 1937. 95 s. - Stallmästaregården. [Omsl.] Sthlm 1937. 31 s. [Text.] - Barndomsgården. Sägner o minnen. Sthlm 1938. 104 s.  Enslingen på Järva. Elis Schröderheims monolog en sommardag 1795. [Rubr.] Sthlm [1940]. 4:o. (5) s. [Dikt.]  Fäder och framtid. Vald saml fosterländska dikter ... sammanst till författarens 75-årsdag o tillägnad Nordisk ungdom / Svensk tradition. Sthlm 1942. 40 s.  Gustavianskt galleri. Dikter. Sthlm 1942. 32 s.  Skolpojken. Minnen. Tillägnade fören "Vänersborgs skolpojkar", Stockholm. Sthlm 1942. 32 s.  Konungaland. Uooå. 4:o. (1) s. [Undert dikt.]  Bohussången. Musiken av Y Ågren. Uooå. Fol. (1) s. [Dikt.]  Bidrag i bla: Ny illustrerad tidning 1889, 1892-93, Sthlm (dikter), Nornan 1897, 1899, Sthlm 189698 (dikter), Varia, illustr månadsskr, 1898-1904, Sthlm, Halls berättelser, månads-tidskr, 1931, Jönköping, Söndags-Nisse o Figaro, Sthlm, NDA 1905 (följetong), Dagen, Sthlm (teaterkritik sign Don Diego), Arbetet, Malmö, GHT.

Redigerat: Trampen. Lysekils sommartidn. Årg [l]-6, 1910-16. Lysekil. Fol. [l]-2: 4+ 4 X (4) s, 3-6; 4 X (4) s. - Vikarfvet. En bohuslänsk skrift. [13.] Gbg 191618. [Huvudsakl förf.] 1. 1916. 39 s. 2. 1917. 36 s. 3. 1918. 35 s. [Forts:] Vikarvet. Årsskr utg af det bohuslänska fornminnessällskapet Vikarfvet. 192021. [Även bidr.] [Uddevalla, tr] Lindesberg 1920. 40 s. Uddevalla 1921. 38 s.  Vårdträdet. Bohusläningar-nes hembygdsbok 1921. Uddevalla 1920. 111 s, 5 pl. [Flera bidr.]  Vikarfvets tingskafle. Ristad o utsänd sommaren ... [Rubr.] 1923-27. Sthlm. 4:o. 5 X 4 s.  Minne och munterhet. Stockholmiana med porträtt o teckningar saml av ... sekr i Sällskapet Stallmästaregårdens vänner, vars femårsperiod 1928-1933 här hugfästes. Sthlm 1934. 192 s, 8 pl-bl. [Även bidr.] Översatt: F Nietzsche, Den fromma Beppa. Ur Sånger af prins Fågelfri (Arbetet, 1894, Malmö, 7/4, s [2]). J

Källor och litteratur

Kqllor o litt: P-H Berthelius, Min bohuslänska bokhist (1986); V Haneson, Om bohuslänska förf (Vikarvet 197071); J Ingelow o I Nilsson, Sv folkförf (1929); A Lindström, En bortglömd gammal skald (Västerviks tidn, julbil, 1960); M Lu-chou, Sv teatern i Hfors (1977); F Lusch, Vikarvet 191545 (Bohusläns fornminnes- o hembygdsföres årsb 1943-45, 1945); O Nycander, Släkten N (1909); PK:s porträttmatr 1924 (1924); SFL 19001940 (1942) o där anf litt.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik A Nycander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8457, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per-Henrik Berthelius), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8457
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik A Nycander, urn:sbl:8457, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per-Henrik Berthelius), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se