Axel Nygren

Född:1912-05-25 – Stockholms domkyrkoförsamling, Stockholms län (enl fb för Sunne, Värml.)
Död:1987-05-10 – Helsingborgs Maria församling, Skåne län

Botanist, Genetiker


Band 27 (1990-1991), sida 702.

Meriter

2 Nygren, Axel, brorson till N 1, f 25 maj 1912 i Sthlm (enl fb för Sunne, Värml), d 10 maj 1987 i Helsingborg, Maria. Föräldrar: tandläk Axel Olof N o Edith Wanda Vilhelmina Hammarberg. Studentex vid h a l i Karlstad 31 maj 32, inskr vid UU 1 sept 32, FM där 15 sept 37, vik lektor vid h a l i Gävle vt 38, extra lär vid Svalövs komm mellanskola, Malm, ht 38–vt 42, extra ämneslär där ht 42–febr 47, FL vid LU 15 sept 44, disp 13 april 46, FD 31 maj 46, doc i botanik 14 juni 46, allt vid LU, tf laborator vid instit för systematisk botanik o ärftlighetslära vid lantbrukshögsk 25 febr (tilltr 1 mars) 47, ord 18 juni (tilltr 1 juli) 49, kursledare o examinator i genetik vid UU 10 april 53–vt 55, examinator i genetik där 25 febr 55, vid lantbrukshögsk 28 febr 55, expert i jordbrukshögskoleutredn jan 57–jan 60, tf prof i systematisk botanik o ärftlighetslära (från 1 juli 62 genetik) vid lantbrukshögsk 1 juli 58–78, prefekt för UU:s o lantbrukshögsk:s gemensamma genetikinstit, prof:s namn 20 mars 64. – LVSU 54, LFS61.

G 19 aug 1940(–83) i Svalöv, Malm (enl vb för Kvistofta, Malm), m förskollär Carin Margareta Håkanson, f 16 dec 1917 i Helsingborg, dtr till disponenten Hans Oskar H o Anny Elvira Persson.

Biografi

N växte upp i Sunne i Värmland. Efter studentexamen i Karlstad studerade han i Uppsala. Sin forskargärning började N dock i Lund och den fortsattes i Svalöv, där han samtidigt innehade olika lärartjänster.

N disputerade 1946 i Lund på avhandlingen The genesis of some Scandinavian species of Calamagrostis, som meriterade honom till en docentur i botanik där. Redan följande år förlades emellertid N:s verksamhet till Uppsala, där han knöts först till lantbrukshögskolan och senare även till universitetet.

Sina främsta insatser som forskare gjorde N genom sina studier av grässläktena Calamagrostis och Poa samt blärasläktet Silene (Melandrium). Forskningen gällde framför allt de komplicerade evolutionära förändringar i kromosomtal och reproduktionssätt som styrt artbildningsprocesserna inom dessa släkten. Han blev en föregångsman inom experimentell cytotaxonomi, då han kombinerade systematik och växtgeografi med ge- netik och cytologi. Mycket av sitt omfattande undersökningsmaterial insamlade N under långa och stundom strapatsrika vandringar i de sv fjällen.

Under 1960-talet lämnade N det botaniska forskningsfältet och övergick till studier av fiskarnas kromosomer. Särskilt intresserade han sig för släktskapsförhållanden och artbildande processer hos primitiva fiskgrupper – t ex nejonögon, hajar och rockor – samt för laxfiskarnas genetik. Mycket av sitt undersökningsmaterial hämtade N på västkusten, där hans sommarhus på Malmön norr om Lysekil utgjorde bas för fisketurerna. Här odlade han också sina gastronomiska intressen.

N företog 1976 en nära fyra månader lång resa till Canada, USA, Nya Zeeland och Japan. Han besökte då ett flertal marinbiologiska forskningscentra och sötvattenslaboratorier för att samla in material för kromosomstudier och skaffa kunskap och information om fiskodling.

Under sin mer än 20-åriga tid som institutionschef arbetade N för att skapa goda forsknings- och undervisningsresurser vid institutionen i Ultuna, och han initierade och förestod även grundutbildningen i genetik vid UU. Under N:s ledning skapades en gemensam genetikinstitution för lantbrukshögskolan och universitetet; den var ett led i hans strävan att inrätta ett genetiskt centrum i Uppsala. Till följd av den stora studenttillströmningen i början av 1950-talet fick genetiken en ny byggnad, som stod klar 1954. N låg också bakom utbyggnaden av institutionen med nya och moderna lokaler för forskning och undervisning 1969–70.

1951 bedrev N forskningsarbete i Stanford, USA, och fick då klart för sig vilken betydelse en kontroll av miljön har för genetiska undersökningar. Han insåg att en dylik kontroll bäst kunde genomföras i klimatkamrar, och han ledde uppbyggandet 1956 av landets första klimatkammaranläggning i institutionens skyddsrum. Här kunde växters fysiologiska och biokemiska anpassning till förändringar i odlingsmiljön studeras. Forskargruppen kring denna anläggning, fytotronen, kom att göra flera uppmärksammade insatser. Bland annat visades att ärftliga skillnader i fotosynteskapacitet inom en art beror på växternas ursprung, t ex om de under lång tid anpassats till skuggade eller solbelysta ståndorter.

N var en sällskapsmänniska som väl förvaltade de värmländska berättartraditionerna. Han tillhörde bl a de stiftande ledamöterna av VSU och var hedersledamot av Värmlands nation i Uppsala.

Författare

Karl Fredga



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från N i LUB (till G Turesson), StUB/VA (till C Skottsberg) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Carex holostoma Drejer, en för Sverige ny fanerogam, funnen i Torne Lappmark (Svensk botanisk tidskrift, bd 30, 1936, [Sthlm, tr] Upps, s 137–153). – The genesis of some Scandinavian species of Calamagrostis. [Rubr.] [Akad avh.] Lund 1946. S 131–262. [Ur Hereditas, bd 32.] – On the structure and reproduction of Dictyurus purpurascens. Upps 1946. 32 s, 1 pl-bl. (Tills med N Svedelius; Symbolae botanicae Upsa-lienses, Arbeten från botaniska institutionerna i Uppsala ..., 9:1.) – Some species introduced by the Germans in the province of Finnmark in Northern Norway (Botaniska notiser, 1948, Lund, s 272; tills med O Hedberg). – Om Calamagrostis pseudophragmites (Hall. fil.) Baumg. och dess förekomst i Sverige (ibid, 1950, s 80-82). – Cytological and embryological studies in Arctic Poae. Upps 1950. 64 s, 8 pl-bl. (Symbolae botanicae Ups ..., 10:4.) – Climatic tolerances of Poa species and hybrids (Carnegie Institution of Washington, Yearbook no. 50, 1950–51, Washington 1951, 4:o, s 105-108; tills med Jens Clausen, W M Hisey, D D Keck, P Grun & M Nobs). -Genetics and evolution of Poa (ibid, s 109–111; tills med J Clausen, P Grun & M Nobs). – mbryology of Poa (ibid, s 113–115). – Biotype and species formation in some grass genera (Proceedings of the seventh international botanical congress Stockholm July 12–20 1950, Sthlm & Waltham, Mass (tr Upps) 1953, 4:o, s 281). – How to breed Kentucky bluegrass, Poa pratensis L. (Till professor Arne Miintzing ... [= Hereditas, 39, h 1/2], Lund 1953, s 51–56). – Nya vägar i gröeförädlingen (Svensk jordbruksforskning, aktuella praktiska resultat, årsbok ... utg av Jordbrukets upplysningsnämnd, 1953, Sthlm, s 50–56). – Studies in the inheritance of apomixis in [fjhe genus Poa (Caryologia, vol 6, Suppl. Atti del IX congresso internazionale di genetica, Bellagio (Como) 24-31 agosto 1953, Firenze 1954, s 842 i). – Apomixis in the angiosperms. 2 (The botanical review, vol 20, 1954, Lancaster, Pa., s 577–649). – Något om genetik och botanisk-genetisk forskning i Sverige 1955 (SUHAF, utg av Sveriges universitets- och högskoleamanuensers förbund, årg 4, 1955, Upps, nr 1, s 25-27). – Fortpflanzung und Vererbung. Die Fortpflanzung und Ver-mehrung der höheren Pflanzen (Handbuch der Pflanzenziichtung, 2. Aufl, Bd 1. Grundlagen der Pflanzenziichtung, Berlin & Hamburg 1958, s 54–85; tills med Åke Gustafsson). – Poa pratensis, trivialis, palustris, compressa und verwandte Arten (ibid, 4. Zuchtung der Futterpflanzen, 1959, s 392–418; tills med E Åkerberg). – Artificial and natural hybridization in European Calamagrostis. Upps 1962. 105 s. (Symbolae botani-cae Ups 17:3.) – Experimentella studier av den fysiologiska ekotypdifferentieringen. Ett vid Botanisk-genetiska institutionen i Uppsala upptaget forskningsobjekt (Svensk naturvetenskap, årg 16, 1963, Sthlm, s 272-285, 1 pl). – Apomixis in the angiosperms, with special reference to Calamagrostis and Poa (B.S.B.I. conference reports, nr 9. Reproductive biology and taxonomy of vascular plants. The reports of the conference held by the Botanical society of the British Isles at Birmingham University in 1965, Oxford ... 1966, s 131–140). – Apomixis in the angiosperms (Encyclopedia of plant physiology, Handbuch der Pflanzenphysiologie, Bd 18. Sexualität, Fortpflanzung, Generationswechsel, Berlin, Heidelberg, New York 1967, s 551–596). – Bidrag i: Hereditas, genetiskt arkiv, utg av Mendelska sällskapet i Lund, bd 32, 1946, 34–37, 1948-51, 39–41, 1953–55,59, 1968, 67, 1971,70, 1972, 76, 1974, 81, 1975, Lund; Kungl. lantbrukshögskolans annaler, vol. 16, 1949, 22–24, 1955–58, 28, 1962, Upps (General index i 36, 1970), o forts: Swedish journal of agricultural research, 1972, Sthlm; VSUÅ 1957, 1959, 1962, 1968, 1971, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o UU: Jordbruksdep:s konseljakter 20 mars 1964, nr 10, RA.

G Almgård, K Fredga o J Mac Key, A N död (UNT 19 maj, SvD 25 maj 1987); J Mac Key mfl, Växtproduktion (Lantbrukets högskola 50 år), s 107–117; UUM 1951–1960 (1975).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Nygren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8467, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Fredga), hämtad 2019-11-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8467
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Nygren, urn:sbl:8467, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Fredga), hämtad 2019-11-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se