Meriter

2 Nygren, Gustaf (Gösta) Hjalmar, bror till N 1, f 23 april 1899 i Gävle, d 14 okt 1953 i Solna (enl db för Valbo, Gävl). Genomgick Gävle borgarskola, bruksbokhållare vid Axmars järnbruk, Hamrånge, Gävl, 15, bokhållare vid Korsnäs cellulosafabrik i Bomhus, Gävle, 16, tjänsteman vid Sundsvalls ensk bank 19, handelsresande för firma Andersson & Brundin 20, för Vict The Engwall & Co 23, disponent o försäljn:chef där 27, allt i Gävle, VD o led av styr för ab Furuviksparken, Valbo, Gävl, från 36, led av styr för Fastighetsab Enghell från 39.

G 1) 20 maj 1925 i Gävle, Hel Tref, m Ruth Margareta Nyberg, f 21 mars 1899 där, d 9 febr 1932 där, ibid, dtr till arbetaren Erik Gustaf N o Elin Margareta Linder; 2) 10 okt 1934 i Sthlm, Osc, m restaurangchefen Laila Sandström, f 12 febr 1908 i Örnsköldsvik, dtr till rådmannen Bertil Rudolf Fredrik S o Alma Teresia Huss, samt tidigare g Beckman.

Biografi

Året efter Gösta N:s födelse invigdes ca 1 1 /2 mil sydost om Gävle en natur- och djurpark, som skulle få mycket stor betydelse i hans liv. Parken var bekostad av det järnvägsbolag som trafikerade sträckan Uppsala-Gävle. En av bolagets chefer hade i USA fått idén att låta anlägga en rekreationspark som kunde stimulera passagerartrafiken; den anlades i Furuvik.

Uppsala-Gävle järnvägar, inklusive den förfallna och mycket anspråkslösa Furuviksparken, såldes i början av 1930-talet till statens järnvägar. Parken utbjöds därefter till separat försäljning men fick först ingen spekulant. Sommaren 1935 inköptes den dock av N, direktör Sven Engwall (Gevalia-kungen) och hotellägaren Oscar Zedrén. De satsade 25 000 kr vardera för inköp och upprustning av Furuviksparken. Affären kom till stånd genom köp och arrendering av hela området. Därpå följde ett intensivt byggnads- och anläggningsarbete under N:s ledning. Pingstdagen 1936 återinvigdes Furuviksparken till en verksamhet som snart skulle omfatta djur- och naturpark, havsbad, nöjesfält, hotell och restauranger. Den kom att bli mycket välbesökt; 28 000 personer kom under invigningsdagen.

Furuviksparkens uppbyggnad och vidare utveckling blev N:s livsuppgift. Han valde tidigt goda medarbetare och vann med deras hjälp stora framgångar. De första fyra åren var i alla avseenden mycket lyckosamma. Krigsåren medförde en avmattning, men verksamheten och utvecklingen kunde trots allt fortsätta. N arrenderade bla ett jordbruk och fick på det sättet foder och andra förnödenheter till djuren.

På nöjesfältets scen avlöste den ena attraktionen den andra, från Jussi Björling till akrobater och andra publikmagneter som Edvard Persson och Evert Taube. Samtidigt engagerades ett antal barn och ungdomar för att underhålla publiken med folkvisor, allmogedanser samt sång- och dansspel. Denna verksamhet utvecklades under ledning av initiativtagaren Johan Jansson, som var N:s närmaste medarbetare. Furuviks-barnen – som de snart kallades – hade stor del i N:s framgångar.

N var aldrig sen att gripa sig an med nya projekt. Oförutsedda händelser spelade honom många gånger i händerna. Den fransk-sv cirkusdirektören Jean Houcke hade t ex på grund av kriget tagit sig till Sverige och i aug 1940 börjat ett gästspel i Sthlm. Då publiken där uteblev inviterade N honom till Furuvik. Houcke accepterade och kom dit med sina hästar och tre vuxna barn. Samtidigt bestämde sig N för att låta uppföra en cirkusbyggnad i parken. Redan 17 nov 1940 invigdes den med en festföreställning, där familjen Houcke stod för huvuddelen av programmet. Hästarna blev sedan kvar i Furuvik och övergick i N:s ägo. Kvar i Furuvik blev också Bodo West-Rosenberg, en akrobat av ungersk härstamning som följt med familjen Houcke från Sthlm. Denne fick stor betydelse för Furuviksbarnens utveckling, bl a genom att han undervisade dem i akrobatik. N hade redan sett till att de fick utbildning i cirkusridning.

Många internationella cirkusartister "övervintrade" under krigsåren i Furuvik. N fick med deras och Bodo Wests hjälp till stånd en verklig cirkusskola i parken. Furuviksbarnen fick också relativt snart en egen friluftsscen, den s k Barnteatern. Sommaren 1942 framfördes cirkusspelet Tusen och en natt i cirkusbyggnaden. Det fick ett entusiastiskt mottagande och följdes varje sommar t o m 1956 av liknande spel.

Redan i aug 1942 var Furuviksbarnen mogna för ett gästspel under Barnens Dagfestligheterna i Sthlm. Gästspelen, både där och i Gbg, fortsatte under åtskilliga år och fick stor publicitet. Furuviksbarnen, snart med N:s egna barn Lars och Laila i spetsen, drog mycket folk till parken.

N insåg efter en tid att han borde vidga verksamheten i något andra former med ett urval av de ungdomar som blivit för gamla för att vara med i Furuviksbarnen, där övre åldersgränsen var 15 år. Våren 1947 hyrde därför N ett cirkustält och startade Furuviks ungdomscirkus. Den turnerande tältcirkusen blev en framgång och resulterade i att ett stort antal sv ungdomar, inte bara gamla Furuviksbarn, utvecklades till professionella cirkus- och varietéartister. Dessutom lades ett utländskt artistnummer in som extra krydda i programmet. Ungdomscirkusen, som redan under den första säsongen gästspelade i Khvn, fortsatte från våren 1948 i eget tält och besökte de följande åren många platser i hela Sverige. Verksamheten underlättades genom N:s samarbete med lokala Barnens Dag-föreningar, vilka ofta förmådde kommunerna att upplåta centralt belägen mark som var oåtkomlig för andra cirkusar. Fanns det inte någon lokal förening såg N till att det bildades en sådan.

Ett år efter N:s bortgång upphörde ungdomscirkusen medan däremot Furuviksbarnen fortfarande (1991) existerar.

Bror till N 1 och N 2 var direktören Karl-Erik N (1910–91) som 1946–61 var VD för Högbo bruks ab. Därefter anställdes han som ekonomidirektör vid Nordiska museet (med Skansen), och hans svåraste uppgift blev att administrera den skilsmässa mellan institutionerna som beslutades av riksdagen 1963.

Författare

Alf Danielsson

Källor och litteratur

Källor o litt: Nya Furuvik 50, 1936–1986 (1986); Väv? Norrlandsdelen (1950); P A Wahlberg, Cirkusfamiljer i Gävle (Från Gästrikland 1978). – Nekr:er över Ni DN o SvD 15 okt 1953. – Karl-Erik N: G Berg, K-E N död (SvD 18 juni 1991).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf (Gösta) H Nygren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8469, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Danielsson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8469
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf (Gösta) H Nygren, urn:sbl:8469, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Danielsson), hämtad 2024-04-19.