Hildur K Nygren

Född:1896-03-22 – Gävle Heliga Trefaldighets församling, Gävleborgs län
Död:1962-04-24 – Lidingö församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Pedagog, Ecklesiastikminister


Band 27 (1990-1991), sida 707.

Meriter

1 Nygren, Hildur Kristina, f 22 mars 1896 i Gävle, d 24 april 1962 i Lidingö. Föräldrar: järnvägskonduktören Gustaf Andersson N o Johanna Maria Bergström. Realskoleex 13, elev vid folkskollärarsem i Kalmar 14–18, vik folkskollär i Gävle ht 18–ht 20, ord vt 21, led av centralstyr för Sveriges folkskollärarinneförb 30, ordf 41–47, lärarkårens repr i folkskolestyr i Gävle 34–42, led av styr för TCO 37–49, av hälsovårdsnämnden i Gävle 38–47, v ordf från 40, led av mödrahjälpsnämnden 38–49, tillsyningslär 1 juli 38, led av stadsfullm 39–49, tf distriktsöverlär ht 40, ord 28 juni 41, allt i Gävle, led av AK 41–52 (led av första tillf utsk 41–44, v ordf 43, ordf 44, led av AK:s allm beredn:utsk 49–52), av 1945 års sem:sakk febr 45–jan 47, eo undervisn:råd i skolöverstyr (SÖ) 20 dec 46 (tilltr 1 jan 47), led av ungdomsfängelsenämnden 48–51, av komm ang ny sluten ungdomsfängelseanstalt okt 49–dec 50, delegat i Europarådet 50–52, v ordf i styr för Hörselfrämjandets riksförb 50, statsråd o chef för ecklesiastikdep 17 mars–1 okt 51, ord undervisn:råd från 30 mars 51 (generaldir:s ställföretr från 54), ensamutredare ang utnyttjande av de nya vetenskapl rönen på audiologins o audiometrins område i vården av döva barn sept 51–juni 55, led av styr för Sv inst från 51, av styr för Sv turistfören från 52, v ordf i styr för Sällsk för folkundervisn:s befrämjande från 57, led av styr för Sv flaggans dag, av styr för Folke Bernadottes stiftelse för CP-barn. – Iqml 56. – Ogift.

Biografi

Efter folkskollärarexamen 1918 vid Kalmarseminariet återvände Hildur N till sin hemstad Gävle. Hon började sin bana som lärare i en fattig B2-skola i fiskeläget Bönan. Det var troligen där som hennes sociala patos och intresse för fattiga och särskilt utsatta barn grundlades.

Genom sin far, konduktör vid Gävle-Dala järnväg och ordförande i Gävle stadsfullmäktige, skolades hon tidigt in i den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Hon fick som barn hjälpa honom i det politiska och fackliga arbetet, bl a med att trycka och distribuera mötesaffischer. N:s viktigaste kommunala uppdrag blev att vara ledamot i hälsovårdsnämnden, där hon 1940 blev v ordförande, och i stadsfullmäktige under tio år.

1940 valdes N in i AK, där hon stannade tolv år. Hennes jungfrutal i riksdagen handlade om ökat anslag till skolbespisning. Detta belyser N:s intresseinriktning vad gäller skolfrågor. Förutom fria skolmåltider motionerade hon om skolhälsovården, sommarvistelse på landet för stadsbarn och att den obligatoriska sinnesslöundervisningen skulle läggas under SÖ:s tillsyn.

I fem år bedrev N en försöksverksamhet med fri pedagogik i Islandsskolan i Gävle, innan hon 1941 blev denna stads första kvinnliga distriktsöverlärare. Att hon var öppen för nya pedagogiska idéer och metoder visar också hennes intresse och ansträngningar för att få en förskolelärarutbildning förlagd till Gävle. I sin pedagogiska gärning sysslade hon även med läroboksfrågor, bl a i ämnet geografi. Hon tillhörde också redaktionen för Folkskolans läsebok för klass 7.

Från 1930 tillhörde N folkskollärarinneförbundets styrelse och var även en period dess ordförande. En av de viktigaste fackliga frågor som hon drev var kravet på lika lön för manliga och kvinnliga folkskollärare.

1947 tillträdde N ett vikariat som undervisningsråd – för Josef Weijne, som föregående år hade utnämnts till ecklesiastikminister. När han avled i mars 1951 fick hon återigen fylla hans plats. Som första kvinna utsågs hon till ecklesiastikminister och blev därmed Sveriges andra kvinnliga statsråd. Bl a påtryckningar på regeringen från socialdemokratiska kvinnor lär ha legat bakom N:s utnämning. Hon fick dock stanna endast ett drygt halvår på posten. Regeringens koalitionsförhandlingar med bondeförbundet samma höst resulterade i att hon måste träda tillbaka till förmån för bondeförbundaren Ivar Persson i Skabersjö. Det finns antydningar om att statsminister Erlander ansåg sig ha gjort ett misstag när han utsåg N till ecklesiastikminister, och att han i samband med koalitionsförhandlingarna såg en möjlighet att bli av med henne. Några kvinnoböner kunde då inte rädda henne (Lindström). N återvände till skolöverstyrelsen, nu som ordinarie undervisningsråd. Här fick hon huvudansvaret för de skolsociala frågorna. Av den nye ecklesiastikministern erhöll hon uppdraget att utreda hur de nya vetenskapliga rönen på audiologins och audiometrins område skulle kunna användas på döva barn. N engagerade sig starkt i frågan om hur blinda och döva barn kunde ges en bättre undervisning med hjälp av tekniska hjälpmedel som blindskrivmaskiner och hörapparater.

Utmärkande för N:s gärning var hennes starka sociala och konkreta intresse för och omsorg om skolbarnens fysiska och psykiska välbefinnande. Av dessa skäl arbetade hon för utbyggd skolbespisning och skolhälsovård samt en förbättrad undervisning för blinda, döva och förståndshandikappade barn.

Författare

Ann-Katrin Hatje



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Geografi för folkskolan. 1–2. Sthlm 1932. (Tills med J Wahlman; Arbetsuppgifter utg av N Hänninger.) 1. Sverige. 40 s. 2. Europa (utom Sverige) samt de främmande världsdelarna. 55 s. – En demokratisk skola. Söderhamn 1947. [Omsl.] 12 s. – Skolmåltiderna (Socialdemokratisk kvinnogärning, festskr i anledn av Disa Västbergs 60-årsdag..., Sthlm 1951, s 50–54). – De döva barnens problem (Barnavård och ungdomsskydd, årg 27, 1952, Sthlm, s 35–37). – Undervisning av döva och blinda i Sverige (Kommunal skoltidning, årg 30, 1961, Gävle, s 366, 368, 370, 372, 374, 376, 378). – Bidrag i bl a Jönköpings-posten 23/9 1955, Skånska dagbladet 1/10 1955. – Medv vid red av: Folkskolans läsebok, [Fackläseböcker,] Naturkunnighet, red av K Falck o E Herlin. 2–3. Sthlm 1946–49. 2. Från växternas värld. Om hälsa o sjukdom. 1946. IV, 187 s, 4 pl-bl. 2.-3. tr 1948, 1954. 3. Upptäckter och uppfinningar. 1949. III, 284 s, 3 pl-bl. 2. tr l951.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 28 juni 1941, nr 89; Komm.s för halvöppen barnavård arkiv, nr 1672, vol 9, allt i RA. Tidn:art:ar i biogr saml, AA.

T Erlander, 1949–1954 (1974); H Flood, Den socidem kvinnorörelsen i Sverige (1960); A-K Hatje, Befolkn:frågan o välfärden (1974); U Lindström, I regeringen. Ur min politiska dagbok 1954–1959 (1969); O Ruin, I välfärdsstatens tjänst. Tage Erlander 1946–1969 (1986).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hildur K Nygren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8470, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8470
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hildur K Nygren, urn:sbl:8470, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se