Oscar E Nygren

Född:1872-09-26 – Gävle Heliga Trefaldighets församling, Gävleborgs län
Död:1960-01-12 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Arméofficer, Generalstabsofficer


Band 27 (1990-1991), sida 704.

Meriter

Nygren, Oscar Eugene, f 26 sept 1872 i Gävle, d 12 jan 1960 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: stadsmäklaren Richard August Eugen N o Thekla Daniella Engelmark. Volontär vid Hälsinge reg 3 jan 90, mogenhetsex vid Gävle h a l 20 maj 90, officersex vid krigsskolan 1 nov 92, underlöjtn utan lön vid Hälsinge reg 11 nov 92, med lön 7 juli 93, extra elev vid krigshögskolan 94–96, ord elev där 96–98, löjtn av 2 kl vid Hälsinge reg 7 aug 96, aspirant vid generalstaben okt 98–mars 01, löjtn av 1 kl vid Hälsinge reg 9 nov 00, löjtn vid generalstaben 13 juni 02, kapten där 31 dec 04, kapten i Hälsinge reg 27 jan 05, generalstabsofficer vid femte arméfördelms stab 2 okt 03–14 okt 06, adjutant hos chefen för lant-försvarsdep 15 okt 07–30 mars 10, kapten av 1 kl vid Hälsinge reg 20 nov 09, major i armén 10 jan 13, stabschef vid tredje arméfördeln:s stab 13 jan 13–14 okt 15, major vid generalstaben 12 sept 13, souschef vid lantförsvarsdep:s kommandoexp 15 okt 15–21 jan 18, överstelöjtn i generalstaben 17 dec 15 o vid generalstaben 19 maj 16, chef för krigshögskolan 21 jan 18–18 juli 19, överste vid generalstaben 16 juli 19, militär sakk vid komm ang tillvaratagande av de neutrala staternas intressen vid eller efter världskrigets slut 19, chef för lantförsvarsdep:s kommandoexp 19 juli 19–26 dec 23, militär sakk åt Sveriges representant vid Nationernas förbunds (NF) sammanträde i Geneve 22, ordf i en sv studiekommission till Italien juli 22, överste o sekundchef vid Svea livgarde 27 dec 23-31 dec 27, sv led av NF:s militärkommission, Commission Permanente Consultative, jan 23–sept 26, sakk i komm ang bl a underofficerarnas tjänsteställn 24, militär led av krigshovrätten 1 jan 25–31 dec 27, ordf i komm ang utarb av nytt fälttjänstreglemente nov 25–28, sv delegat vid en förberedande avrustn:konferens i Geneve 26–30, chef för sjunde infanteribrigaden 5 maj 26–31 dec 27, led av en komm ang bl a befälsförhållandena vid Bodens fästn nov 27, kommendant vid Bodens fästn 1 jan 28–22 april 30, generalmajor i armén 22 nov 29, militärbefälhavare för övre Norrland 23 april 30–28 aug 33, militär sakk vid nedrustningskommissionen i Geneve 32–34, ordf i krigsundervisn:kommissionen juni 34–juni 37, chef för generalstaben 29 aug 33–30 juni 37, led av Högsta domstolen (HD) 34-53, ordf i Allm pensionsförsäkr:bolaget 36–54, tf chef för armén o generallöjtn i armén 1 juli 36, avsked från aktiv stat o general i armén 1 okt 37, chef för andra armékåren i övre Norrland dec 39–april 40 o i Västsverige april–sept 40 o april–aug 41. – LKrVA 19.

G 25 febr 1905 i Själevad, Vnl, m Jenny Albertina Öhgren, f 2 febr 1886 där, d 16 dec 1959 i Sthlm, Engelbr, dtr till rådmannen Gustaf Adolf Ö o Josefina Albertina Granberg.

Biografi

Via sin placering vid lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition och tack vare sina goda språkkunskaper  han talade ledig tyska, engelska och franska  fick Oscar N redan 1919 sitt första större internationella uppdrag. Han ingick i den sv kommitté som skulle bereda frågor rörande tillvaratagande av de neutrala staternas intressen efter det första världskriget. Detta uppdrag följdes av nya uppgifter av liknande slag. N var bl a medlem av NF:s militärkommission 19231926 och militär sakkunnig vid nedrustningskonferensen i Geneve 193234. Vid nedrustningsförhandlingarna såg N som sin främsta uppgift att se till att de resolutioner som antogs inte missgynnade Sveriges möjligheter att behålla sin handlingsfrihet rörande försvarets utformning.

Genom sina insatser i nedrustningsarbetet tillvann sig N stort förtroende i politiska kretsar, vilket torde ha jämnat vägen för hans utnämning till generalstabschef hösten 1933. N tillträdde sitt ämbete under en känslig period, då krigsmakten var föremål för en inträngande granskning av 1930 års försvarskommission. Inom generalstaben drog nya vindar, och N:s företrädare Bo Boustedt hade oreserverat gett sitt stöd åt den "generalstabsjunta" som fylkats kring försvarskommissionens armésekreterare Helge Jung (bd 20, s 467) och det av denne skapade propagandaorganet Ny Militär Tidskrift. Förhållandena inom försvarskommissionen och generalstaben hade skapat motsättningar såväl mellan armé och flotta som inom armén. Då N lämnade Boden hösten 1933 uttalade han sig i skarpa ordalag mot de tendenser till politisering och klickvälde som ansågs föreligga inom generalstaben, och på många håll förväntade man sig stramare tyglar. Det är också omvittnat att N från början stod i visst motsatsförhållande till den s k "yngre generalstaben", dvs Helge Jung och hans medarbetare, som stördes av N:s "överdrivna försiktighet". Dessa hade emellertid redan då förskaffat sig ett så starkt inflytande att N inte nämnvärt förmådde påverka utvecklingen. I sak torde han för övrigt i allt väsentligt ha anslutit sig till det jungska försvarsprogrammet, vilket vid avgörande tillfällen fick hans fulla stöd. Under sitt sista år i aktiv tjänst ställdes N inför uppgiften att avveckla generalstaben samtidigt som han skulle förbereda organiseringen av den nya arméledningen. Det förefaller emellertid som om han under denna tid skulle ha blivit alltmer isolerad och i själva verket ställts utanför det reella inflytandet på utvecklingen inom armén.

Sina mest uppmärksammade insatser gjorde N först efter sin avgång ur aktiv tjänst. Vid den partiella mobiliseringen i dec 1939 i samband med rysk-finska vinterkrigets utbrott bildades andra armékåren för försvaret av övre Norrland. Ansvarig för krigsplaneringen inom området var chefen för övre Norrlands trupper generalmajor Archibald Douglas, men till chef för armékåren valdes den pensionerade N. Det har antytts att regeringen oroade sig för Douglas' förmenta finlandsaktivism och därför på denna utsatta post ville ha en officer vars lojalitet inte kunde ifrågasättas. Troligen finns ingen grund för detta påstående. I själva verket förhöll det sig så att cheferna för de i armékåren ingående arméfördelningarna var äldre i tjänsten än Douglas, och sannolikt därför ansågs det nödvändigt att ställa en general med högre tjänsteställning i spetsen för kåren. Posten som armékårchef var f ö den högsta krigsbefattningen under överbefälhavaren, och N var vid utnämningen Sveriges ende trestjärnige general utanför kungahuset. Till valet av N bidrog också att han genom sina tidigare placeringar ansågs vara väl förtrogen med förhållandena i Norrbotten.

Som kårchef ankom det på N att under stränga vinterförhållanden skapa stridsdugliga enheter. Till följd av de korta övningstiderna under mellankrigstiden saknade flertalet värnpliktiga egentlig vinterutbildning. Genom den finska arméns sega motstånd bereddes kåren möjlighet till intensiva övningar utan störande incidenter och beredskapshöjningar. Efter freden i Moskva i mars 1940 påbörjades kårens demobilisering, vilken ännu inte var avslutad vid det tyska överfallet på Danmark och Norge 9 april så. Demobiliseringen avbröts, och andra armékåren omgrupperades med ny sammansättning till Västsverige för att överta försvaret av Värmland, Dalsland, Bohuslän och Göteborgsområdet. Genom att militärledningen inte förutsett något anfall från Norge ställdes N inför stora svårigheter. Kårens gruppering, uppmarsch och tilltransport måste i all hast improviseras. Befästningar och hinder av olika slag måste snabbt byggas ut. Under i första hand kårstabschefen Carl August Ehrensvärds ledning anses emellertid kårstaben på relativt kort tid ha fått läget under kontroll och gett stadga och trovärdighet åt försvaret i Västsverige.

N:s närmaste medarbetare under andra världskrigets första år, kårstabscheferna Douglas och Ehrensvärd, har betygat N:s snabba uppfattning, goda samarbetsförmåga och fasta beslutsamhet. Ingen av dem har antytt några svårigheter att få gehör för sina förslag. Samarbetet med N har skett under ömsesidig respekt, och det finns goda skäl att anta att initiativet legat hos respektive stabschef. Redan som generalstabschef hade N fått spela en andraplansroll i 1930-talets försvarsstrider. Den position som "kretsen kring Jung" förskaffat sig förmådde han inte rubba. På motsvarande sätt spelades första fiolen inom andra armékåren vintern 193940 av Douglas. Den uppseendeväckande planeringen av en offensiv in på finskt område bar alltigenom Douglas' signum. Detsamma gällde de från demokratisk synpunkt starkt kritiserade interneringslägren för kommunister i Norrbotten samma vinter. Inom armékåren framstod Douglas som den självskrivne ledaren.

I Västsverige våren 1940 var förhållandet mellan N och Ehrensvärd likartat. Vid kårstaben togs en rad originella initiativ, bl a utgavs inom kåren Taktiska bestämmelser, som var en sammanfattning av gjorda krigserfarenheter med tyngdpunkten förlagd till tysk taktik och tyskt uppträdande, allt med tanke på den presumtive motståndaren. Dessa bestämmelser kom sedermera att stå som förebild för de Taktiska anvisningar som utgavs av arméstaben under krigsåren. Uppseende av annat slag väckte tidningen Pressfront, som utgavs av kårstaben och väckte både den tyska legationens och överbefälhavarens misshag. Båda dessa initiativ, som visserligen sanktionerades av N, hade Ehrensvärd som upphovsman. Denne stod också bakom den förtäckta kritik kårledningen riktade mot regeringen för medgivandet till transiteringen av tysk trupp och materiel på järnvägar genom kårområdet.

N uppmärksammades tidigt för sitt goda intellekt och mogna omdöme. Redan före 30 års ålder vann han intransport i generalstaben, och efter en snabb karriär nådde han några av den sv arméns mest betydelsefulla poster. Han utövade dock aldrig något starkt personligt ledarskap utan synes haft svårt att hävda sig gentemot sina mera viljestarka stabschefer. N:s förtjänster synes i stället ha legat på det administrativa planet och i förhandlingsarbetet, där han uppskattades för sitt klara intellekt och sina goda samarbetsegenskaper. Stor respekt tillvann han sig bl a som förhandlare i Genève och i arbetet inom HD. N var närmast tillbakadragen men uppskattades för sin bildning, sitt vänliga sätt och balanserade uppträdande.

Författare

Arvid Cronenberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handliar (1 vol) efter N i KrA.  Brev från N i RA o KrA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tosterupsaml. Generalen Carl August Ehrensvärds saml, vol 3, RA. Biografica; Tjänsteförteckn:ar, Generalitetet mfl 1937; Nils Rosenblads arkiv, vol 1; Utdrag ur generalmajor Nils Rosenblads minnesanteckmar, s 19 ff, 39 f o 52; allt i KrA.

Art:ar om N i SvD 25 sept 1932 (N 60 år) o 25 sept 1942 (N 70 år); F F:son Burman, Född till soldat (1969); K-R Böhme, Sv vingar växer (1982); A Douglas, Jag blev officer (1950); C A Ehrensvärd, I rikets tjänst (1965); dens, Dagboksanteckn:ar 19381957, ed E Norberg (1991); Generalstaben 18731923 (1923); K Svea livgardes hist, 6. Biogr uppgifter... 19031981 (1983), s 139 f; P Å N:son Kellin, nekr över N (KrVAH 1960); K Molin, Hemmakriget (1982); E Norberg, Flyg i beredskap (1971); Sveriges militära beredskap 19391945, ed C-A Wangel (1982), särsk s 265 f; SMoK; L Tingsten, Hågkomster (1938); M Turtola, Från Torne älv till Systerbäck (1987); K Wahlbäck, Finlandsfrågan i sv politik 19371940 (1964); Väd 1959.  Nekr:er över N i DN o SvD 14 jan 1960 o i Vårt försvar 1960, nr 1, s 5.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oscar E Nygren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8472, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Cronenberg), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8472
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oscar E Nygren, urn:sbl:8472, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Cronenberg), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se