Biografi

Nyländer, släkter.

1 Borgaren i Uleåborg Mats Matsson, även kallad Mats styrman (d något av åren 1676–79) var far till handelsmannen Simon N (d 1715, 50 år gammal) i Uleåborg. Namnet N antogs även av ättlingar till systersöner till Mats Matssons hustru (Aström 1983, s 19).

Simon N:s son Johan N (1698–1761) blev magister i Åbo och lektor i historia och moral vid Borgå gymnasium 1726, lektor i teologi där 1728, biskop i Borgå 1745 och teol dr 1752. Han var riksdagsman vid riksdagarna 1738–39, 1742–43, 1746–47, 1751–52 och 1755–56 och tillhörde som hängiven anhängare av mösspartiet SU och den kommission som efter kriget mot Ryssland dömde generalerna C E Lewenhaupt (bd 22) och H M v Buddenbrock (bd 6) till döden 1743. I sitt första äktenskap – med en syster till Daniel Helsingius (bd 18) – blev N morfar till statsrådet Gabriel Poppius och far till Daniel N (1739–83), som blev borgmästare i Borgå 1774 och var riksdagsman 1778–79. I sitt andra äktenskap blev Johan N svärfar till professor Johan Haartman (bd 17).

Simon N:s bror handelsmannen Mats N:s (d tidigast 1714) i Uleåborg sonson Johan N (1742–1810) blev borgare i Uleåborg 1765, bedrev omfattande skeppsbyggeri- och sågverksamhet, anlade 1783 Olhava eller Nyby glasbruk i Ijo i Österbotten, blev LPS 1785 och fick 1788 titeln hovråd. Under sina sista år bodde han i Sthlm.

Bland släkten N:s medlemmar i Finland efter 1809 kan nämnas hovrådet Johan N:s dotterdotters söner i äktenskap med hans brorson rådmannen i Uleåborg Anders N (1795–1869), professorerna Fredrik N (1820–80) och William N (1822–99), samt dessas brorsons son professor Per Edvin Alfred N (1897–1955). En av Fredrik N:s söner blev morfar till professor Sven-Erik Åström, som skrivit släkten N:s historia (se nedan).

2 Sven Carlsson (f 1757; d tidigast 1791) i Stora Anhult, Virserum, Kalm, var far till organisterna Peter N (1787–1870) i Moheda, Kron, och Johan N (1791–1864) i Säby, Jönk. En dotter till den senare blev gift med Salomon Larsson (1815–81), som från 1852 innehade en fjärdedel i Limmareds glasbruksbolag i Tranemo, Älvsb, köpte Limmareds säteri 1854 och var delägare i det av hans bror Anders Josef Larsson (1813–86) 1859 bildade Strömsfors ab i Tranemo, riksdagsman i FK 1873–76 och landstingsman 1875–76.

Deras son Sixten Oskar N (1853–1920) utexaminerades 1877 från KTH och var 1877–79 förvaltare vid Axelfors trämassefabrik i Revesjö, Älvsb, och från 1879 till sin död disponent och VD för Axelfors fabriks ab. Oskar N var landstingsman 1887–92 och 1894–1909, riksdagsman i AK 1891–1911, ledamot av lantmannapartiets förtroenderåd från 1900 och av en rad kommittéer, Alfred Peterssons i Påboda efterträdare som jordbruksminister 1909–11 i Arvid Lindmans (bd 23) första ministär samt riksdagsman i FK 1915–20.

Hans yngre bror Johan David Samuel N (1861–1936) utexaminerades från Chalmers tekn läroanstalt 1882 och blev 1884 disponent vid Strömsfors bruk, som han ägde tillsammans med brodern Oskar och ensam från 1920. David N var disponent och VD i Borås mekaniska verkstads ab 1888–1918, brodern Oskars efterträdare som VD i Axelfors fabriks ab från 1921 och landstingsman från 1926.

Oskar och David N:s äldre bror Karl Uno N (1852–1901) blev docent i semitiska språk i Uppsala 1882 och fil dr 1883 på avhandlingen Om kasusändelserna i hebrä-iskan (1882). Uno N skrev också Lärobok i hebräiska språket (1887), utgav större delen av Michael Enemans (bd 13) Resa i Orienten, 1–2 (1889) samt publicerade även bl a Über die Upsalaer Handschrift Dala'il al Nubuwwa des Abu Bakr Ahmed al Baihaqi (1892) och Inledning till psaltaren (1894). 1894 blev han docent i Gamla testamentets exegetik och teol lektor i Strängnäs (tilltr 1895), där han 1897 blev domprost.

I äktenskap med en syster till professor Adolf Kolmodins (bd 21) hustru var Uno N far till Karl Axel Salomon N (1888–1965). Axel N utexaminerades från KTH 1910 och blev så ingenjör vid Borås mekaniska verkstads ab, där han efter sin farbror David N blev VD 1919. 1937 övertog han Strömsfors bruk efter denne, och från 1939 var han också ordförande i styrelsen för ab Motala verkstad. N var ledamot av Borås stadsfullmäktige 1916–50 (ordförande 1943), riksdagsman för högern i FK 1930–36, ledamot av en rad kommittéer, ordförande i Borås drätselkammare 1933–34, landstingsman 1939–58 och ordförande i Sveriges verkstadsförening 1950–53. Hans dagbok 1930–36 (ca 10 vol) har visat sig innehålla uppgifter av intresse för den politiska historien (Anderson; Nyman). N skrev också Strömsfors bruks historia (se nedan). 1959 efterträddes han som VD i Borås mekaniska verkstads ab av sin son civilingenjör Axel-Uno N (f 1922), vars mor var sondotter till sin makes farfars bror Anders Josef Larsson.

Bror till Uno, Oskar och David N var provinsialläkaren i Jämshög, Blek, med lic Emil Salomon N (1858–1936). Emil N blev i äktenskap med en syster till sin bror Uno N:s hustru far till Karl Lennart Hjalmar N (1901–66). Lennart N blev jur kand 1925 och fil kand och attaché i UD 1928, 1:e sekreterare där 1938, legationsråd i Moskva 1940, handelsråd i Berlin 1942, legationsråd där 1944, generalkonsul i New York 1945 och envoyé i Mexico 1955. Där var han ambassadör 1956–62. Han var far till föreståndaren för Sv institutet i Rom professor Carl N (f 1932).

Författare

HG-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt for 1: A Bergholm, Sukukirja,2 (1901); Biografinen nimikirja (1879–83); S-E Aström, N från Uleåborg. De äldsta släktleden (Genos 1943); dens, Ståndssamhälle o univ. Univ:besöken som socialt fenomen i Österbotten 1722–1808 (1950); dens, Släkten N 1631–1981. Tjärborgare i Uleåborg (1983) o där anf källor.

Mats Matsson: A Brenner, Oulun kaupungin pe-runkirjotuksia. Boupptrar i Uleåborgs stad 1653–1750 (1963), s 9.

Simon N: Brenner, a a, s 9, 66 o 111.

Johan N (d 1761): M Akiander, Hm för fordna Wiborgs o nuv Borgå stift, 1–2 (1868-69); A Allardt, Borgå sockens hist, 1–2 (1925–28); E Bergroth, Suomen kirkko, 2 (1903); Brenner, a a, s 66 o 112; Finlands minnesvärde män, 1 (1853–54) o där anf litt; A G F[ontell], Johan N (FBH 2, 1903); T Hartman, Borgå stads hist, 2–3 (1907–08); I Heikinheimo, Suomen elämäkerrasto (1955); O H[ellström], Johan N (SMoK 5, 1949); A Hultin, Borgå gymnasii hist, 1 (1920); V Lagus, Åbo akad:s studentmatr, 1 (1891); Y L[oimaran-ta], Juhana N (Kansallinen elämäkerrasto, 4, 1932); Malmström; H Nohrström, Strövtåg bland böcker (1935), s 209-212; E G P[almén], Juhana N (Biografinen nimikirja, 1879–83); Pohjalaisen osakunnan nimikirja. Album nationis Ostrobotni-ensis, 2 o 4 (1947–49); PrRP 9 (1986); R A Renvall, Förteckn öfver filosofie-magistrar prom vid univ i Åbo 1643–1827 (1882); M G S[chybergson], Johan N (NF, ny uppl, 20, 1914); M Tolonen, Suomen papiston valtiopäiväedustus vapaudenajalla (1980); Uppslagsverket Finland, 2 (1983); Aström, a a 1950; K Österbladh, Juhana Browallius (1929).

Daniel N: Allardt, a a, 2; Hartman, a a; Millqvist; O Nikula, Finländska borgare på 1700-talet i kamp för sina o ståndets privilegier (1978).

Johan N (d 1810): H J B[oströ]m, Juhana N (Kansallinen elämäkerrasto, 4, 1932); A Brenner, Oulun kaupungin perunkirjoituksia. Bouppt:ar i Uleåborgs stad 1750-79 (1964), s 289; T C[arpelan], Johan N (FBH 2, 1903); Heikinheimo, a a; S Högberg, Matr över led:er av PS 1766–1815 (1961); S Kopisto, Nybyn lasiruukin vaiheita (Pohjois-Pohjanmaan Museen julkaisuja, 2 1971); Kort berättelse om handelsmannen i Uleåborgs stad herr Johan Mattsson N:s berömliga upodlingar o förbättringar (Hushållningsjournal 1785, s 579–588); Y K[oskinen], Juhana N (Biografinen nimikirja, 1879-83); K G Leinberg, Finlands territoriala förs:ars namn, ålder, utbildn o utgrening (1906)1 s 152; G M[anass]e, Johan N (SMoK 5, 1949); Uppslagsverket Finland, 2 (1983), s 442 o 465; S Wacklin, Hundrade minnen från Österbotten (1920), s 82, 125–146 o 500.

Allmänl för 2: Axel N, Strömsfors bruk under hundra år 1859–1959 (1959).

Salomon Larsson: Hist-geogr o statist lex öfver Sverige, 4 (1863), s 434; Inventeringen av ensk arkiv i Västsverige. Preliminär översiktsförteckn (1959), s 7; Limmared 1740–1940 (1940), s 16 f; O Mannerfelt, Älvsb:s landsting 1863–1913, 1 (1913), s 83, o 2 (1917).

Sixten Oskar N: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv D I AA: 5, blad 175-179, RA; TU 7:86 o 85:28, KB; G Andrén, Tvåkammarsystemets tillkomst o utveckl (Sveriges riksdag, 9, 1937), s 451, 459 o 469; Boden. Fästningen. Garnisonen. Samhället (1990); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); Förteckn över statl utredmar 1904–45 (1953); H Hamilton, Dagböcker 1911–16 (1955); [E R Hammarberg,] AK:s män 1891–93 (1893), s 83; Inventeringen av ensk arkiv i Västsverige. Preliminär översiktsförteckn (1959), s 8 o 94; [AJäderin,] AK inför valen år 1902 (1902); G Lindskog, Med Högern för Sveriges framtid (1954); K E L[un-devall], Sixten Oskar N (SMoK 5, 1949); Mannerfelt, aa 1, s 83, o 2; rv Millqvist,] AK:s män 1897-99, af Spectator (1899); [dens,] AK:s män 1900-1902, af Spectator (1902); dens, Sv riksdagskal 1903 (1903); dens, d:o 1909 (1909); E Rodhe, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930); SPG; V Spångberg, Annexet (1905), s 63; dens, Från Arvid Posse till Per Albin Hansson (1936); SvTeknF; Sv uppslagsbok, 21 (2. uppl, 1952); E Thermaenius, Riksdagspartierna (Sveriges riksdag, 17, 1935), s 163 o 181; E Thyselius, Förteckn öfver komm:betänkanden, 2 (1904); dens (sign T-s), Sixten Oskar N (NF, ny uppl, 20, 1914); L Tingsten, Hågkomster (1938); Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 4 (1990); C Törnebladh, Riksdagsminnen (1913), s 218, 400 o 403; Y M Werner, Sv-tyska förbindelser kring sekelskiftet 1900 (1989); [H Victorin,] AK:s män 1893, af En nylandtmannapartist (1893); J Widén, Dagboks- anteckn:ar 1901–13 (SkSH 10, 1984); dens, d:o 1914-17 (d:o 11, 1984); A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941); dens, Regeringsskiftena 1900 o 1902 (1947); Väd 1920 (1920).

Johan David Samuel N: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv D I AA: 5, blad 175–179, o D I ABA: 41, blad 284, o 50, blad 211 f, RA; G Bodman, Chalmers tekn inst. Matr 1829–1929 (1929); David N 70 år (Verkstäderna 1931); David N 75 år (d:o 1936); David N död (ibid); d:o (SvD 9 nov 1936); Inventeringen av ensk arkiv i Västsverige. Preliminär översiktsförteckn (1959), s 94; Väd 1935 (1934).

Karl Uno N: A Andersson, UU:s styresmän, lärare o tjänstemän 1872–97 (UU 1872–97, 3, 1897); B Bohlin, Från det kyrkl Uppsala o andra Uppsalaminnen (Hågk o livsintr, 19, 1938), s 20; Carlander, 4:2 (1904), s 907; K Fries, Studenter o mission på åttiotalet (Hågk o livsintr, 18, 1937), s 89; J W Hedberg, I minnets lund (Prot o handhar vid prästmötet i Strängnäs den 30 juni samt 1 o 2 juli 1903, 1903), s 80–84; H T Ohlsson, Biogr matr öfver sv kyrkans prästerskap 1901 (1902); Strängnäs hm, 1 (1897); G W[idengre]n, Karl Uno N (SMoK 5, 1949); K V Z[etterstéen], Karl Uno N (NF, ny uppl, 20, 1914); dens, Semitiska studier i Sverige under de sista femtio åren (Sv orient-sällsk:s årsbok, 2, 1924), s 5, 9 ff o 48 f.

Karl Axel Salomon N: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv D I AA: 5, blad 179-180, D I ABA: 41, blad 284, o 50, blad 211–214, samt D I ABB: 1, akt 460, RA; I Anderson, Åsyna vittne (1968); Axel N 50 år (Verkstäderna 1938); H De Geer, SAF i förhandhar (1986); Förteckn över statl utredmar 1904–45 (1953); Högerordf i Boråspresidiet (SvD 12 juni 1943); Inventeringen av ensk arkiv i Västsverige. Preliminär översiktsförteckn (1959), s 8 o 94; G M[anass]e, Karl Axel Salomon N (SMoK 5, 1949); O Nyman, Sv parlamentarism 1932–36 (1947); SvTeknF; Sveriges styresmän 1937 (1938); The commercial Who's who in Scandinavia (1950); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 4 (1990); Väd 1965 (1965); Väv. Götalandsdelen (1948); Väv inom handel o industri 1944–45 (1944).

Emil Salomon N: TU 7:86, KB; SLH 3:2-3, 4:3 o 5 (1895–1935); SPG.

Karl Lennart Hjalmar N: S Grafström, Anteckn:ar 1938-44 (SkSH 14, 1989); dens, d:o 1945–54 (d:o 15, 1989); A H[erneliu]s, Lennart N död (SvD 17 juli 1966); Lennart N 60 år (S-T 2 sept 1961); UD:s kal 1961 (1961); Väd 1967 (1966); Väv. Stor-Sthlm, 2. uppl (1962); S Åhman, Lennart N död (DN 16 juli 1966).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nylander, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8479, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8479
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nylander, släkter, urn:sbl:8479, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-24.