Carl Fredric Nyman

Född:1820-08-14 – Stockholms domkyrkoförsamling, Stockholms län
Död:1893-08-26 – Klara församling, Stockholms län

Botanist, Konservator


Band 27 (1990-1991), sida 731.

Meriter

Nyman, Carl Fredric, f 14 aug 1820 i Sthlm, Kat, d 26 april 1893 där, Klara. Föräldrar: grosshandlanden Carl Gustaf N o Anna Brita Dahlberg. Elev vid Sthlms gymn 1 sept 346 juni 38, inskr vid UU 12 juni 38, med fil ex där 5 juni 41, vik lär vid Klara h lärdomsskola o Nya elementarskolan, Sthlm, till 44, konservator vid Naturhist riksmuseets avd för botanik 5589. Ogift.

Biografi

N påbörjade en medicinsk utbildning i Uppsala men avbröt denna efter en förberedande examen. Anledningen till avbrottet är inte känd. Kanske tog hans starka intresse för botanik överhanden. N försörjde sig till en början med vikariat vid ett par skolor i Sthlm, men lärarbanan slutade redan 1844. Enligt egen uppgift ägnade han sig sedan uteslutande åt vetenskaplig verksamhet tills han anställdes vid riksmuseet. Nästan samtidigt blev Nils Johan Andersson (bd 1) professor Bergianus och därmed chef för den botaniska avdelningen. Denne var redan då en känd botanist, författare av läroböcker och floror och hade deltagit i fregatten Eugenies världsomsegling. Han var jämnårig med N och synes ha varit ett stöd för denne i hans botaniska inriktning, bla som popularisator av ämnet. Andersson var starkt utåtriktad till sin läggning och hade många uppdrag utanför sin tjänst. Det bör därför ha passat honom att få en medarbetare som N. Åt denne anförtroddes uppgiften att ordna och bestämma det europeiska fanerogamherbariet, i vilket hans egna samlingar kom att ingå.

N företog redan 1840 en botanisk resa till Gotland i stora drag i Linnés fotspår och nära 100 år efter mästaren. Han publicerade 1842 resultaten i form av en floralista, som tycks ha värderats högt av hans kolleger.

Möjligen var det kontakten med den något exotiska gotländska floran som fick N att söka sig söderut i Europa. 1844 reste han till Italien och besökte huvudsakligen Neapel och Sicilien. Vid Skandinaviska na-turforskarmötet i Kristiania 1847 framträdde N med ett längre föredrag om Siciliens flora som noggrant jämfördes med Nordens. Man kan härav dra slutsatsen att han redan då kunde räknas som en av de främsta botanisterna i landet.

N fortsatte att intressera sig för den europeiska floran och kunde få sitt arbete Sylloge florae Europaeae utgivet 185455. Analecta botanica, ett arbete som han tidigare utgivit i samarbete med de kända österrikiska botanikerna T Kotschy och H Schott, kan betraktas som ett förarbete. N har bestämt uppgivit att han skrivit större delen av detta arbete på egen hand.

Sylloge florae Europaeae väckte stor uppmärksamhet bland florister och växtgeografer. För första gången hade man erhållit en samlad bild av kärlväxternas utbredning i världsdelen. Resultatet grundade sig på en noggrann och kritisk genomgång av tidigare publikationer. N samlade även in uppgifter i herbarier och trädgårdar. I det på latin avfattade förordet tackar han för hjälp från kolleger på olika håll. Förteckningen över konsulterade verk upptar 13 tätskrivna sidor. I ett supplement 1865 kompletteras denna med ytterligare fyra sidor. Sylloge omfattar 9738 arter fördelade på 1115 släkten. Enbart att dra geografiska gränser i det dåtida Europa innebar svåra överväganden. De olika områdena fick latinska namn, t ex Vestrobothnia (Västerbotten).

N:s Sylloge är i sig en förelöpare till de karteringar som senare skulle introduceras med hjälp av ny kartografisk teknik. Denna stod inte N till buds, utan han fick nöja sig med textframställning.

Ett senare stort verk av N, Conspectus florae Europaeae (187882), fungerade i huvuddrag som en andra upplaga av Sylloge. För detta erhöll han det Letterstedtska priset och fick också en mindre penningsumma som stöd av VA. C Lindman (bd 23), som blev chef för riksmuseets botaniska avdelning 1905, omnämner detta arbete som starkt efterfrågat och anlitat. Conspectus följdes även av två supplement. Det riktades dock även kritik mot det, bl a från en österrikisk botanist. Den tycks ha skjutit över målet men togs upp av N i ett bemötande. Det låg i verkets natur att kritik kunde framställas efter alla nyfynd av arter som gjordes under slutet av 1800-talet.

På 1860-talet publicerade N det stora verk som gjort hans namn mest känt i Sverige arbetet om Sveriges fanerogamer. Där behandlar han varje art för sig, ofta i rapsodisk form, och tar fram etnobotaniska referenser samt öser ur sitt rika vetande om arternas utbredning i andra delar av Europa. I slutet av verket finns ett examinationsschema grundat på Linnés sexualsystem. N är noga med att dra fram sv namn men är välgörande fri från konformism. Ofta blir hans språk poetiskt och doftrikt, t ex när han skildrar hur mjältört eller gullpudra "under mörka alar utbreder sina liksom med guldstoft pudrade skålar." Erik Axel Karlfeldt har tagit intryck av N:s skildringar och använt både växtnamn och arternas miljöer i sin poesi (Thunman).

Drygt 100 år efter sin publicering rönte N:s verk om Sveriges fanerogamer ytterligare uppskattning genom att det utgavs i en facsimileupplaga (1980). Därmed har hans starka ambition att sprida kunskap om växterna ytterligare stärkts.

I andra hänseenden har N kommit till korta; särskilt gäller detta hans flora som ansetts lite tråkigt utformad och överskuggats av C J Hartmans (bd 18) populära Handbok i Skandinaviens flora.

Något av en pionjär blev N genom arbetet Botaniken, en allmänfattlig framställning af växten och växtriket (1864). Den uppges delvis ha följt M J Schleiden, som var professor i Jena och offentliggjorde en serie föreläsningar under rubriken Die Pflanze und ihr Leben (1. uppl 1848). N synes i flera avseenden ha frigjort sig från sina förebilder och hade som mål en övergripande framställning av växterna och deras betydelse för människan; bl a räknas de viktigare kulturväxterna upp. Växtvärldens historia får ett stort kapitel. Här kan man skönja de första tecknen på att naturförstörelse väcker intresse i Sverige. N tar till starka ord för att dra uppmärksamhet till detta fundamentala område i botaniken. En mängd vackra träsnitt pryder denna märkliga framställning.

N:s sista år blev tragiska. Han dömdes 1889 till fem månaders fängelse för förargelseväckande beteende (han hade blottat sig för en minderårig flicka). Antagligen är det denna episod som påverkat N:s eftermäle negativt. Han avskedades s å från sin tjänst och avled fyra år senare. En kortfattad nekrolog innehåller inga uppskattande ord, endast en summarisk uppräkning av viktiga data i hans liv (Botaniska Notiser).

Ingen kan dock beröva N ställningen som en av 1800-talets största botaniker i Sverige. Han nådde inga höga ämbeten men ägnade sitt liv åt botaniken, där hans insatser, särskilt inom växtgeografin och botanikens po-pularisering, blivit av bestående värde.

Författare

Bengt Pettersson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från N i KB, LUB (till J W Zetterstedt) o i UUB (bl a till C Hartman o många till E Fries o J Ångström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till Gottlands flora (VAH, 1840, Sthlm 1842, s 123–151). – Öfversigt af växt-familjerna, med afseende på deras användande vid växternas undersökn o bestämn, enl prof Fries' system utarb. Sthlm 1843. X, 118 s. – Observationes in floram Siculam, quas itine-re anno MDCCCXLIV adnotavit... (Linnaea, ein Journal fur die Botanik in ihrem ganzen Umfange, Bd/Jahrg 2, 1844, Halle a.d. S. 1844[–45], s 625–663 [1845]). – Maltas vårvegetation (VA, Öfversigt af ... förhandlingar, årg 2, 1845, Sthlm 1846, s 99–104). – Botanikens första grunder för begynnare. Sthlm 1849. 110 s, 1 pl. 2. uppl 1850. 112 s, 1 pl. – Om Siciliens flora särdeles med hänsyn till Skandinaviens (Forhandlinger ved de skandinaviske Naturforskeres femte M0dc, der holdtes i Kiöbenhavn fra den 12te til den 17de Juli 1847, Khvn 1849, s 457–488). – Sylloge florae Europaeae seu plantarum vascula-rium Europae indigenarum enumeratio adjectis synonymis gravioribus et indicata singularum dist-ributione geographica. Oerebroae 1854–55. XXIII, 441 s. Supplementum Sylloges ... 1865. VI, 78 s. – H Schott, Analecta botanica. 1*. Vindobonae 1854. VIII, 64 s. (Medarb, enl egen uppg huvudförf, tills med T Kotschy.) – Batrachia europaea (Flora oder allgemeine botanische Zeitung, Jahrg 37 (N R 12), 1854, Regensburg, s 747–749; från Nya botaniska notiser 1852). – Praktisk handbok i botanik eller Växtlärans grunder inhemtade genom några vanliga växters studerande, jemte ett utdrag ur sv floran. Sthlm 1858. VIII, 399 s, XVI pl. – En ny art af slägtet Astrocarpus (VA, Öfversigt..., 18,1861, tr 1862, s 191–193, Tafl IV). – Botaniken, en allmänfattlig framställn af växten o växtriket, till en del efter [M I] Schleiden o [L] Dieppel [Dippel] utarb. Sthlm 1864. (8), 323, (17) s, 1 pl. (Bibliotek i populär naturkunnighet, 6.) – Utkast till svenska växternas naturhistoria eller Sveriges fanerogamer skildrade i korthet med deras växställen och utbredning m. m., deras egenskaper, användn o hist i allm. D 1-2. Örebro 1867–68. 1. (Kronblomstriga och fästblomstriga Dicotyledoner.) 431 s. 2. (Foderblomstriga och kronlösa Dicotyledoner. Monocotyledoner.) 566 s. Facsimileutg ... Register: Stig Jacobsson. [Sthlm, tr] Avesta 1980. (8), 431, 566, XXIX s. – Svensk fanero-gam-flora för skol-ungdom. Utarb med hänsyn till den K. matem. naturh. läroboks-kommissionens betänkande. Med en förberedande inl o ett bih om det naturl systemet. Örebro 1873. L, 342 s. – Conspectus florae Europaeae, seu enumeratio methodica plantarum phanerogamarum Europae indigenarum, indicatio distributionis geographicse singularum etc. [1–4,] Suppl 1–2. Örebro 1878–90. [1–4.] 1878–82. 858 s. Suppl 1. 1883–[8]4. S 859–1046. Suppl 2, p 1–2. 1889–90. 404 s. – Bemerkungen zu Dr. E. Roth's Additamenta ad "Conspectum florae Europaeae a C. F. Nyman editum" (Botanisches Centralblatt, Bd 26, 1886, Cassel, s 358-360; från Botaniska notiser så). – Bidr i Botaniska notiser för år 1843, Lund (s 9), forts: Nya botaniska ..., 1848, 1851 -52, 1853 (s 189, not), 1856, Sthlm, Botaniska ..., 1886, Lund; se Krok.

Översatt: Hand-bibliothek i trädgårds-skötseln eller systematiskt ordnad handbok uti alla så väl praktiska som theoretiska delar af trädgårds-vetenskapen, afd 1. Blomster-skötseln [inre titel: Handbok i blomster-skötseln], bd 2, d 1–2, Sthlm 18[45–]46, 1846, 1540 s, 2 pl (anon); [H] Milne Edwards, Första grunderna till zoologien ..., Sthlm 1855, 265 s (föret), 2. sv uppl, bearb o tillökad af J. G. H. Kinberg: Lärobok uti zoologien, 1860, 334 s, 3. d:o, ånyo genoms o tillökad ..., 1864, 348 s; bidr i Botaniska notiser osv 1845, 1855–56, Lund o Sthlm, se Krok.

Källor och litteratur

Källor o litt: Sthlms rådhusrätt 4 avd, prot i brottmål 1889, nr 126, SSA.

G Eriksson, Kartläggarna (1978); T Thunman, Växtmotiv i Karlfeldts dikter (MFÅ 1937); B Wedberg, Lidingöliv i gamla dar (1924). Nekr över N i Botan notiser 1893.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Fredric Nyman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8490, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Pettersson), hämtad 2019-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8490
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Fredric Nyman, urn:sbl:8490, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Pettersson), hämtad 2019-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se