B Olof (Olle) Nystedt

Född:1888-03-24 – Nylöse församling, Västra Götalands län (i Gamlestad, Gbg)
Död:1974-09-14 – Sofia församling (AB-län), Stockholms län

Präst


Band 27 (1990-1991), sida 745.

Meriter

Nystedt, Bengt Olof (Olle), f 24 mars 1888 i Gbg, Gamlestad, d 14 sept 1974 i Sthlm, Sofia. Föräldrar: folkskollär Bengt Johan Salomon N o Anna Amalia Kristina Svensson. Mogenhetsex vid Gbgs h latinlärov 7 juni 07, inskr vid UU 16 sept 07, teol fil ex 15 sept 08, TK 31 maj 12, prakt teol prov 13 dec 12, allt vid UU, prästv i Gbg 7 jan 13, innehade olika prästtjänster i Helga Trefaldighets förs, Uppsala, 13, bitr pastor vid Samariterhemmet där 1 aug 13maj 14, sekr i Sv kyrkans diakonistyr 1 juni 1430 april 20, pastorsadjunkt i Oscars förs, Sthlm, 1 maj 181 maj 19, komminister i Annedals förs, Gbg, 7 jan 19 (tilltr ej), kh i Dala, Borgunda o Högstena, Skar, 23 mars 201 febr 29, ständig adjunkt i Oscars förs 1 nov 2831 okt 35, led av Sthlms kyrkl ungdomsråd 29-37, ordf där 36-37, led av Diakonistyns förs:utsk 2948, ordf där 4748, led av styr för Sthlms kyrkl ungdomsförb 3136, v ordf där 3436, led av styr för Sthlms prästsällsk 3137, v ordf där 3537, led av Diakonistyns skriftutsk 32, v ordf 4550, ordf där 50, komminister i Johannes förs, Sthlm, 2 jan (tilltr 1 nov) 3531 jan 38, domprost o kh i Gustavi domkyrkoförs, Gbg, 30 juni 37 (tilltr 1 febr 38)31 dec 42, tjänstg eo hovpredikant 31 dec 37, v ordf i Gbgs stifts prästsällsk, prästkonferens o bibelsällsk 3842, pastor primarius, domprost o kh i Nikolai förs, Sthlm, 31 dec 4258, kontraktsprost i domprosteriet 1 okt 43, ordf i Samf Pro Fide et Christianismo 44, led av allm kyrkomötet 46, 48, 51, 53, 57 o 58, led av styr för ab Sv kyrkans diakonistyr:s bokförlag 52, av Sv kyrkans sjömansvårdsstyr 5863, av styr för ab Libraria 59, överhovpredikant 6 juni 5931 dec 73. LVVS 40, teol hedersdr vid UU 31 maj 49.

G 1) 12 juli 1913 i Gudmundrå, Vnl, m Gurli Karin Wilhelmina Nordling, f 20 dec 1886 i Borgsjö, Vnl, d 6 sept 1961 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till kontraktsprosten Erik Magnus N o Ida Sofia Petré; 2) 9 mars 1963 i Sthlm, Västerled, m Lilly Anna Maria Vougt, f 14 jan 1897 i Sthlm, Maria, d 21 juli 1990 där, Bromma, dtr till stadsmäklaren Tage Wilhelm V o Charlotta Josefina Svensson samt tidigare g Lindvall.

Biografi

Olle N kom från en bildningsmedveten och religiöst aktiv miljö. Fadern tillhörde ledningen för Redbergslids missionsförsamling men stod också nära liberala kyrkliga kretsar kring familjen Wieselgren i det eljest schartauanska Gbg. Han var med och stiftade den ekumeniska Kristna lärares missionsförening, vilket medförde att N fick en tidig och medveten internationell orientering. I Uppsala mötte N de nya religiösa tankegångar som vuxit fram åren innan han började läsa teologi den s k ungkyrkligheten. Dess signatur var biskop J A Eklunds (bd 12) nyskrivna psalm Fädernas kyrka i Sveriges land. Eklund hade varit både akademisk lärare och präst i Uppsala. I opposition mot naturalism, kristendomskritik och kyrkoförakt hade han väckt entusiasm för den nationella andliga kontinuitet som fanns i och symboliserades av den sv sockenkyrkan. Den kunde sägas rymma "Sveriges själ". Släktskap med Grundtvigs tankar fanns men också med 1890-talets sv nationalism som den framträdde hos den unge Heidenstam. De patriotiska känslorna gällde inte statsapparaten, t ex statskyrkan, utan den sv naturen, arbetet och den folkliga andliga traditionen. Einar Billing (bd 4) formulerade i begreppet "folkkyrkan" den trosmässiga innebörden: Den sv, hela folket omslutande, kyrkan är ett erbjudande av Guds nåd och förlåtelse till Sveriges folk. Detta sätt att se avvek klart från den gängse synen på kyrkan som en sammanslutning av människor med gemensamma religiösa åsikter.

Ungkyrklighetens idéer fördes ut och tillämpades genom den av Manfred Björkquist (bd 4) inspirerade "Korstågsrörelsen". Han organiserade ett utsändande av studenter, särskilt till landsändar med stark arbetarrörelse, för att unga socialister genom föredrag och debatter skulle få konfronteras med kristna värderingar.

Dessa tankar och personligheter blev utgångspunkten för N:s kyrkliga gärning. Redan efter ett par år tillhörde han ungkyrklighetens innersta krets. Han kan knappast sägas ha bidragit med några självständiga idémässiga inlägg under de två år han tillhörde redaktionen för rörelsens idétidskrift Vår lösen signerade han knappast något bidrag men hans enastående förmåga att popularisera de teologiska tankarna gjorde honom till en uppmärksammad folkpredikant. Med trygg röst, fyndiga vändningar och kraftfull humor i homileti-ken, men utan varje känslosamhet, fick han tidigt stort inflytande i hela landet, och när radion kom blev han där under decennier en av de mest hörda rösterna.

Då N en kort tid under studentåren också formellt hade en nyckelposition i ungkyrko-rörelsen, blev han indragen både i pansarbåtsinsamlingen 1912 och i bondetåget 1914. Den förra hade en initiativtagare i Björkquist, och en av bondetågets upphovsmän, grosshandlaren J E Frykberg (bd 16) stod ungkyrkofolket nära och hade bl a upplåtit lokaler åt dem. N deltog i bearbetningen av Frykbergs tal till kungen på Borggården. Dessa relationer återspeglade ungkyrklighetens nationellt ideella prägel men riskerade också att politiskt låsa den vid ett konservativt partiprogram och därmed fjärma den från korstågsrörelsens viktigaste målgrupp arbetarungdomen. Senare i livet markerade N en viss kritisk distans till detta engagemang. Både Björkquist och N häde strävat efter att hålla rörelsen opolitisk.

Direkt från ledarskapet i Kyrkliga frivilligkåren ungkyrkorörelsens praktiska och verkställande organ kom N som andre ungdomssekreterare till den 1910 av kyrkomötet tillskapade Sv kyrkans diakonistyrelse. Denna hade till uppgift att i samverkan med den legala kyrkoorganisationen t ex domkapitel och kyrkomöte finna former för att möta förändringarna i samhälle och kulturliv. I praktiken blev det ungkyrklighetens idéer som satte sin prägel på verksamheten, och det första decenniets funktionärer rekryterades nästan uteslutande från ungkyrkorörelsen. Frikyrklighetens lekmannapredikanter och kolportörer liksom socialismens agitatorer hade först för korstågsrörelsen och senare för Diakonistyrelsen givit ett mönster: genom personlig kontakt under resor runt om i landet sprids tankar bäst. Denna form passade N ypperligt. Hans talekonst uppfattades även vid massmöten som personligt tilltal på predikstols avstånd. Ungdomsföreningar bildades, skrifter spreds, stora sommarmöten anordnades och folkhögskolan togs i tjänst. Jämte N var Harald Akselsson och Axel Lutteman (bd 24) de mest verksamma. Delar av sv församlingsliv omstrukturerades helt genom deras insatser, som blev mönsterbildande under flera decennier.

Efter flera års prästtjänst i Västergötland och i Sthlm blev N domprost i Gbg. Genom sin uppväxt i Gbg var han väl förtrogen med den säregna kyrkopolitiska situationen där och fann omedelbart sin position. Gentemot det starkt konservativa schartauanska prästerskapet delvis pronazistiskt blev N en ledargestalt för kyrkan i övrigt. Han fick stort inflytande som kyrkornas talesman i samhälls- och kulturliv, inte minst efter kraftfulla markeringar genom förbönsgudstjänster i domkyrkan vid deportationer av judar och lärare från Norge till tyska koncentrationsläger. Denna tid kan ses som N:s höjdpunkt som predikant. Den väldiga domkyrkan var ständigt fullsatt. N:s insats för Norge under andra världskrigets ockupationsår var betydande och fick personlig prägel genom hans nära vänskap med de ledande motståndsmännen biskop Eivind Berggrav och domprost Arne Fjellbu. Hjälpen organiserades huvudsakligen genom "Till bröders hjälp", en del av Sv kyrkohjälpen.

Sthlm blev eget stift 1942 och Björkquist utsågs till dess förste biskop. S å utnämndes N till pastor primarius där. Genom att två av ungkyrkorörelsens pionjärer från 1910-talet ställdes i spetsen för uppbyggandet av det nya stiftet landets största och mest observerade bekräftades att rörelsen blivit en etablerad del av sv kyrkoliv. Inte minst N:s organisatoriska begåvning kom här till nytta. Administrativ skicklighet parades med sunt förnuft och snabb blick för det väsentliga också i invecklade frågor. N fick även nyckelpositioner i Sv kyrkans diakonistyrelse; inte minst inom dess bokförlagsrörelse spelade han stor roll. En genomgripande renovering av Storkyrkan krävde också bl a ekonomisk skicklighet, och N hade en ovanlig förmåga att "tigga" pengar när skattemedel inte räckte. Kollekterna vid radiogudstjänster kunde uppgå till nästan 200 000 kr en stor summa på 1950-talet.

När frågan om kvinnliga präster avgjordes vid kyrkomötena 1957 och 1958 var N den ende prästerlige representanten som redan första gången röstade ja. Alla de andra som i princip bejakade förslaget röstade för uppskov. N:s argumentering var karaktäristisk: han ansåg att det gjordes för stor affär av att Jesus bara kallade män till apostlar. Intressantare ur religiös synpunkt är att han bara kallade judar: "Tänk om juden pastor Jellinek skulle vara den enda rätta prästen i den sv kyrkan?" (Allm kyrkomötets prot år 1957, nr 5, s 39). Förmågan att med fyndig enkelhet belysa också invecklade frågor hörde till N:s största talanger.

När N utsågs till överhovpredikant beredde detta honom stor glädje, som säkert hade rötter i ungkyrklighetens nationella traditionskänsla. En varm vänskap utvecklades mellan honom och Gustav VI Adolf, och hans sista uppdrag blev att tjänstgöra vid kungens jordfästning 1973.

Författare

Ingemar Glemme



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s arkiv (bl a ms o brev) i GUB. Ett flertal ms till radioandakter o andra program i Sveriges radios dokumentarkiv, Sthlm. Brev från N i GUB, LUB (till E Billing, O Holmström, Signe Holmström, E Newman, E Rodhe o G Österlin), SSA (många till V Bengtson), UUB (bla till T Andras o Uppsala kyrkl frivilligkår) o i Sigtunastiftelsens bibl (många till M Björkquist).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Paulus i Filipperbrevet. Bibelstudier hållna vid Diakonistyrelsens instruktionskurs i Skellefteå sommaren 1915. Sthlm 1916. 46 s. 2. uppl 1920. 40 s. Ett stycke Uppsalahistoria (Julhälsning till församlingarna i Uppsala stift, 1915, Upps, s 102-110). Profeten Jeremia. Bibelstudium hållet vid diakonistyrelsens instruktionskurser i Mörrum 1916. Sthlm 1918. 100 s. En märkesdag för vår kyrkliga diakoni (Församlingsbladet, utg genom Sv kyrkans diakonistyrelse, årg 16, 1919, Sthlm, 4:o, s 24). En minnesrik Uppsalatermin [om Einar Billing] (Vår lösen, årg 12, 1921, Upps, 4:o, s 269-271). - Din nya värdighet (Konfirmandboken, red av Bengt Jonzon o O N, Sthlm 1920, s 58-62; [2.-8. uppl] så, 9. 11. omarb uppl 1926, Omarb uppl 1938, [ny tr] 1944). Gåvor och gengåvor i diakonien. Inledn till samtal vid Samariterhemmets årshögtid (Hälsning från Samariterhemmet [i Uppsala], årg 15, 1928, Upps, s 122-126). De Vigelandska glasmålningarna i Oscarskyrkan. [Omsl.] Sthlm 1929. 35 s, 1 pl-bl. På vägen. Samspråk med en konfirmand. Sthlm 1929. 62 s. [2.]-3. uppl så. 4.-30. uppl 1930, 1930, 1930, 1931, 1932, 1933, 1933, 1934, 1935, 1935, 1936, 1937, 1938, 1939, 1940, 1941, 1942, 1944, 1946, 1947, 1950, 1951,1954, 1957,1959, 1962, 1964. Inför människosonen. En biblisk studie. Sthlm 1930. 51 s. Kristi stridsmän. Sthlm 1930. 11 s. (Sveriges kyrkliga bildningsförbunds bibelstudieplaner, n:r 2.) Bliv en man. Ett ord till pojkar. [Omsl.] Sthlm 1930. 8 s. 2. uppl [omsl] 1931. 3.-5. uppl 1931, 1932, 1934. 6. [titel]uppl 1934 (omsl: 1936). 7.-12. uppl 1939, 1942, 1945, 1947, [1950], 1953. Ny uppl 1953 [omsl]. 15 s. 14.-15. uppl 1956, 1959. Nathan Söderblom. Kort levnadsteckn. Sthlm 1931. 237 s. 2.-10. uppl så. 11. uppl 1932. Övers: N S, ein Lebens-bild, Berlin 1932, 197 s, 9 pl-bl; N S, en Levneds-skildring, Aarhus 1932, 151 s, N S, enhetens kirkefader, Oslo 1955, 183 s, 1 pl-bl. En fortsatt Gustaf-Adolfs-gärning. Några ord om Gustaf-Adolfs-föreningarna. Sthlm 1932. 48 s. Ett kyrkoår. En årg högmässopredikningar. Sthlm 1933. 421 s. När Vår lösen kom till (Gåva och krav, skrifter tillägnade Manfred Björkquist ..., Sthlm 1934, 4:o, s 275-284). Vem vill hjälpa till? Ett ord till sv kyrklig ungdom. Sthlm 1935. (4) s. [Undert; ur Sveriges ungdom så; om Sv kyrkans diakonistyrelse.] Från studentkorståget till Sigtunastiftelsen. Ungkyrkorörelsens genombrottsår. Sthlm 1936. 479 s. Stockholmspräster. Minnesteckningar vid prästmötet i Stockholm d 21 -23 sept 1937. Sthlm 1937. 78 s. 2. uppl så. Tal vid Göteborgs bibelsällskaps årshögtid i Domkyrkan den 10 november 1938. Gbg 1939 [omsl]. 10 s. Under Einar Billings kateder (Einar Billing in memoriam [red N Bolander], Sthlm 1940, s 7985). De förmenade barnen och de välsignade barnen. Predikan i Göteborgs Domkyrka Mikaelidagen 1941. Gbg 1941. 12 s. - När dagen börjar. Ett ord för var dag i kyrkoåret efter evangeliebokens texter. Sthlm 1941. 502 s. 2. uppl 1942. 3., omarb uppl 1942. 502 s. 4.-7. uppl 1943, 1943, 1944, 1946. 8. uppl 1958. 516 s. 9., omarb uppl 1984. 515 s. [Utg i mindre format:] 1944. 490 s. 2.-8. uppl 1946, 1950, 1953, 1957, 1960, 1963, 1966. Övers: Atdawnof day Rock Island, 111, 1955, 397 s; Päivän alkaessa, Joensuu 1964, 534 s, 2.-6. uppl så. Från Domkyrkans predikstol. Predikningar. Gbg 1943. 136 s. Anförande (Brännande Öster-sjöproblem, 3. O N, S Danell o B Nerman, De baltiska folkens lidanden, [Sthlm, tr] Upps 1944, s 68). Den barmhärtige samaritens samfund (Livssyn och social vård. En vänbok till pastor Joh. W.Johnsson ..., Sthlm 1944, s 191-197). Nils Widner. Minnesteckn vid Stockholms stifts prästmöte 1945. Sthlm 1945. 31 s. Helgdagsord för vardagsliv. [l]-3. Sthlm 194547. [1.] Predikningar över evangelietexterna. 1945. 411 s. [2.] Predikn över andra årgångens högmässotexter. 1946. 407 s. 2. uppl 1953. 3. Predikn över tredje årgångens högmässotexter. 1947. 402 s. Överraskningens dag. Predikan i Stockholms Storkyrka domssöndagen 1949. Sthlm 1949. 10 s. Predikan och Guds ord. Prästmötesavh. Sthlm 1951. 130 s. [I Stockholms stift.] - Det lider mot aftonen. Några ord till andakt och eftertanke utg av Samfundet Pro fide et Christianismo. Sthlm 1953. 94 s. 2.-7. uppl 1955, 1959, 1963, 1967, 1971, 1976. [Utg med stor stil:] 1953. 153 s. 2. -9. uppl 1954, 1958, 1961, 1963, 1967, 1969, 1973, 1976. Övers: Fast falls the eventide Rock Island, 111, 1956, 96 s; lita joutuu, Hfors 1957, 94 s, 2. painos 1958, 95 s, 3.-7. p 1959, 1961, 1963, 1964, 1966, 96 s, 8. p okänd, 9. p 1971, 10. p okänd, 11.-13. p 1973, 1974, 1976. [Livet efter detta] (Hörde Ni, årg 6, 1953, Sthlm, s 799 f). Folkkyrkan och de fria samfunden. Föredr vid Kyrkliga mötet (Svensk kyrkotidning, årg 49, 1953, Upps, 4:o, s 353-357; även Kristen gemenskap, nord tidskr för de ekumeniska strävandena, årg 26, 1953, Upps ..., s 4554: ... mötet i Stockholm d 13 maj 1953). Stockholm och kyrkan (SSEÅ, 1953, Sthlm, s 1720). Svenska bibelsällskapets nya situation (Kunskap och tro, uppsatser tillägnade Elis Malmeström ..., Sthlm 1955, s 204-210). - Hemmets helger. Sthlm 1956. 94 s. 2. uppl 1957. Central, rakt på sak, enkel [om predikan] (Stockholms stiftsbok, 1956, Sthlm, s 21 f)- Huset på hälleberget. Predikan vid riksdagens högtidliga öppnande den 11 jan. 1957 (Svensk kyrkotidn, 53, 1957, s 35). I förkunnarens värv. Föredr vid synodalmötet i Borgå stift d 1517 okt 1957. [Borgå 1958.] Ils. "Säg, minnes du psalmen?" Tre radioanföranden. Sthlm 1958. 41 s. 2.-6. uppl 1959, 1959, 1960, 1962, 1965. - Vid helg-målsringningen. Till eftertanke inför söndagen. Sthlm 1960. 147 s. ([Omsl:] Vår kyrka, 3.) 2. uppl 1960. Strövtåg i minnet och dagboken. Sthlm 1963. 225 s, 8 pl-bl. 2.-6. uppl så. - Kyrkoåret hemma. Sthlm 1968. 427 s. 2. uppl 1969. Förord till: K Munk, Dänische Predigten, Sthlm [1945], [2. uppl 1947,] A Forsberg, Utan varaktig stad, Sthlm 1948, 2. uppl så, F v Bodelschwingh j:r, Lyckliga barnaår, Sthlm 1949; bidrag i Julboken till församlingarna i Göteborgs stift 1929, 1935,1938,1947,1950,1951,1955,1959,1966, Gbg, nedan nämnda tidskr o Församlingsbladet Evangeliskt veckoblad samt bl a Svenska morgonbladet 22 o 26/5 1953, SvD 21 /3 1954 o 8/11 1957, Örnsköldsviks allehanda 3/3 1956, Göteborgs-posten 29/12 1957 (recension) o Skånska dagbladet 28/8 1977.

Utgivit: Harald Akselsson, En ung kristen. Föredr o predikningar för ungdom ... saml o utg. Sthlm 1918. 247 s. 2.3. uppl så. Minnen från gamla prästgårdar i Skara stift saml. Sthlm 1928. 224 s. 2. uppl så.

Redigerat: Vår lösen. Årg 45 (nr 16), 191314. Upps. 4:o. (Tills med M Björkquist o K B Westman.) Sveriges ungdom, organ för den kyrkliga ungdomsverksamheten. Årg 1217, 191520. Sthlm. (Delvis tills med H. Akselsson / A. Lutteman o Bengt Jonzon.) Konfirmandboken. Sthlm 1920. 163 s. (Tills med B Jonzon.) [2.-8. uppl] s å. 9. 11. omarb uppl 1926. 172 s. [Nya tr] 1938, 1944. 175 s. Västgöta-ungdo-mens julbok. Utg av Skara stifts ungdom genom O N. Arg 1012, 192628. Dala o Vänersborg [omsl]. 64, 64, 64 s.

Översatt: A Fjellbu, Själens nöd, Sthlm 1935, 61 s; S Norborg, När Kristus kommer, fem predikn, Sthlm 1936, 83 s; E Berggrav, Kyrkornas längtan, Sthlm 1952, 123 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 31 dec 1942, nr 82; d:o 27 juli 1954, nr 1 (biskopsförslag till Sthlm), RA.

Allm kyrkomötets prot o bih 194658; E Billingin memoriam, ed N Bolander (1940); Luth (pseud), O N summerar... (GHT 21 aug 1965); J Nilsson, Kyrkl fronttjänst. Sv kyrkans diakonistyr genom 25 år (1935); Sthlms hm; I Ström, O N död (DN 16 sept 1974); A Tergel, Från konfrontation till institution. Ungkyrkorörelsen 19121917 (1974); Väd 1973; H Åkerhielm, nekr över N (SvD 16 sept 1974).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Olof (Olle) Nystedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8495, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Glemme), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8495
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Olof (Olle) Nystedt, urn:sbl:8495, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Glemme), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se