Edvard T Nyström

Född:1863-03-26 – Falu Kristine församling, Dalarnas län
Död:1950-05-24 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Veterinär


Band 27 (1990-1991), sida 761.

Meriter

Nyström, Edvard Thorbjörn, f 26 mars 1863 i Falun, d 24 maj 1950 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: bankkassören Elias N o Emma Charlotta Elvina Löfgren. Mogenhetsex vid Falu h a l 25 maj 82, inskr vid UU 12 sept 82, FK där 14 sept 85, amanuens vid zootom instit vid StH 15 jan15 dec 88, inskr vid Veterinärinst i Sthlm 1 aug 89, FL vid UU 13 sept 89, amanuens vid patolog instit vid veterinärinst 91—92, veterinärex där 14 juni 92, adjunkt i husdjurens anatomi, fysiologi o sjukvårdslära vid Ultuna lantbruksinst 12 april (tilltr 1 nov) 9298, undervisade vid Uppsala läns folkhögsk o lantmannask läsåren 9398, stuteriveterinär vid Strömsholms hingstdepot, Vm, 7 sept (tilltr 1 okt) 98, prof i husdjursskötsel o veterinärrättsvetensk vid veterinärinst (från 14 husdjurslära o veterinär statsmedicin vid veterinärhögsk) 22 dec 991 sept 29, tf prof 20 sept 29jan 32, sekr i lärarkollegiet där 0436, lär vid kurser för länsveterinäraspiranter 0224, medlem av arméförvaltn:s sjukvårdsstyr:s veterinärmedicinskt vetenskapl råd 2638. Veterinärmed hedersdr vid veterinärhögsk 26 maj 45.

G 1) 1 aug 1894 i Falu landsförs m Hildegard Augusta Carlgren, f 3 nov 1867 i Falun, d 2 maj 1900 i Sthlm, Hedv El, dtr till ingenjören Georg Henric C (bd 7) o Emma Augusta Wikström; 2) 29 sept 1902 i Kolbäck, Vm, m Eva Olga Sofia Lingmark, f 27 april 1884, i V Ed, Kalm, d 18 maj 1978 i Sthlm, Hedv El, dtr till hovkamreraren Carl Theodor L o Elin Sofia Meijer.

Biografi

Edvard N:s far var på mödernet befryndad med släkten Geijer och den från Skottland inflyttade släkten Robsahm. Modern var av en känd stockholmsfamilj.

Sin utbildning fullföljde N med stor målmedvetenhet. Den inkluderade bl a en sommarkurs vid Kristinebergs zoologiska station och kompletterades senare under en stipendieresa till Danmark och Tyskland, där han studerade både den praktiska husdjursskötseln och undervisningsämnets uppläggning vid veterinärläroverken. Efter en längre period som lärare vid Ultuna lantbruksinstitut och ett år vid Strömsholms hingstdepot utnämndes han i hård konkurrens till professor i husdjursskötsel och veterinärrättsvetenskap vid veterinärinstitutet, en befattning som jämväl omfattade föreståndarskapet för ambulatoriska kliniken.

N var långt ifrån ointresserad av veterinär praxis han var tvärtom en driven praktiker och god operatör men då han insåg oförenligheten i sina arbetsuppgifter började han snart verka för klinikens frånskiljande. Första steget härtill togs 1905, då en assistent anställdes vid kliniken, och två år därefter var dess frigörande ett faktum i och med beslutet att inrätta ett lektorat vid denna.

Som lärare var N samvetsgrann och korrekt. Han hyste varmt intresse både för sitt ämne och för studenterna. Hans föreläsningar var genomarbetade, sakrika och eleganta men i framförandet litet torra. Någon produktiv vetenskapsman var inte N men däremot en flitig och uppskattad populärvetenskaplig författare, bl a som medarbetare i Landtbrukets bok och Nordisk familjebok samt i veterinär- och lantbrukstidskrifter.

Särskilt stort intresse hyste N för husdjurens exteriör, och då han hade utpräglad konstnärlig begåvning omsatte han detta dels i verket Hästens exteriör i bilder, dels i skulpturarbeten. Han var fullödig konstnär och modellerade i lera och gips olika rastyper av hästar och hundar. Hans skulpturer i gips och brons av i synnerhet hästar av nordsvensk ras blev uppskattade för sina konstnärliga kvaliteter. Ända in i hög ålder arbetade N flitigt vid kavaletten.

Vid sidan av sin professur skötte N under drygt 30 år sekreteraregöromålen i veterinärinstitutets resp veterinärhögskolans lärarekollegium. Genom sitt utomordentliga minne och sin formuleringsskicklighet var han även på denna post en tillgång för högskolan.

N var mycket intresserad av den sv travsporten, var under en lång följd av år medlem av Sv travsällskapets styrelse och skrev på uppdrag den sv travsportens historia. Det stora arbetet, som avslutades kort före hans 75-årsdag, hade krävt omfattande arkivstudier och genomgång av mängder av tidningsartiklar. På sin 80-årsdag erhöll han som erkänsla härför Sthlms travsällskaps stora plakett i guld.

Författare

Sven Dyrendahl



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från N i KB (många till Nordisk familjebok).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Redogörelse för den japanska fisksamlingen i Upsala universitets zoologiska museum. Sthlm 1887. 54 s. (VAH, Bihang, bd 13, afd 4, n:o 4.) – Om en monströs form af Cottus scorpius Lin. Sthlm 1889. 10 s, 1 pl-bl. (Ibid, 14:4:10 = Meddelanden från Stockholms högskola n:o 83.) – Några iakttagelser om ardennerhästens exteriör (Ultuna landtbruksinstitut 1848–1898, Upsala 1899, s 283-299; även sep, 17 s). – Hufvuddragen af hästens yttre och inre kroppsbyggnad, åskådliggjord i fem täckbilder. Texten bearb. Sthlm 1901. 20 s, 1 stor pl i flera formskurna skikt (tr i Tyskland). – Om betydelsen af landtraser och deras förädling. [Omsl.] Linköping 1905. 4:o. 16 s. [Ur Landtmannen s å, nr 22, 24, 26.] – Hästens exteriör i bilder. Konturteckningar med förklarande text. Sthlm 1906. Tv-8:o. 8 s, 36 pl-bl. – Några erinringar från landtbruksmötet i Berlin d. 14–19 juni 1906. [Rubr.] Sthlm 1907. 14 s. [Ur Svensk veterinär-tidskrift s å.] – Några olika typer inom den svenska landt-hästen. [Rubr.] Linköping 1908. 4:o. 15 s. [Ur Landtmannen s å.] – Nötkreaturens, fårets, getens och svinets ytterlära, afvelslära och hälsovårdslära. Sthlm 19[08–]13. 4:o. VII, 552 s, 2 pl. ([Landtbrukets bok, avd 5. E. N, H. Funkquist (o Nils Hansson),] Handbok i nötkreaturs-, får-, get-och svinskötsel, d 2.) – Den nordsvenska hästens rätta betydelse och tillvaratagande. Föredrag hållet vid A.-bol. Landtmannaförbundets tioårs-jubileum den 29 juni 1914. Gefle 1914. 29 s. -Djurens sommarnöje - betesgången. Några huvudregler för densamma (Djurvännernas tidning, årg 26, 1915, Sthlm, 4:o, s 12-15; även sep, (3) s). – Husdjurens vanligaste sjukdomar. Sthlm 1916. 53 s. (Den mindre jordbrukarens handbok [omsl: Odlarebiblioteket], 15–16.) – Hästens avel och vård (ibid, 33–34 [även utom serien]. A Östergren, Det mindre jordbrukets dragkraft, [+] E. N, Hästens avel och vård, Sthlm 1918, s 22–64). – Kaninen som köttproducent (Svenskt land, illustr tidskr för jordbruket o dess binäringar, årg 2, 1918, Sthlm, 4:o, s 275 f, 295 f). – Något om kalkens betydelse för husdjuren enligt en del nyare källor. Sthlm 1919. 16 s. – Hästutställningen i Stockholm (Svenskt land, 5, 1921, s 279-281, 286). – Ärftlighet (Kennelklubbens tidskrift, årg 33, 1925, Sthlm, s 55-65). – Benämning på hundens yttre kroppsdelar (ibid, 34, 1926, s 258–262). – Pointeringens betydelse och användning vid exteriörbedömning (Hästen, hippologisk tidskr ..., årg. 7, 1926, Sthlm, 4:o, s 17–20). – Hästutställningen i Sundsvall den 28–30 juni 1928 (ibid, 9, 1928, s 299 f). Fölens vård och skötsel under första levnadsmånaderna. [Rubr.] Sthlm 1928. (4) s. [Undert.] ([Rubr:] Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget, Stockholm; Skriftserie n:o 1.) – Pälskanin-avel. Kort handledning för nybörjare. Sthlm 1929. 48 s. [Fritzes praktiska bibliotek, 2.] – Travsportens utveckling i Sverige intill 1925. Utg av Stockholms travsällskap ... Duvbo 1942. 4:o. 212 s. – Föreningen Nordsvenska hästens hingstutställning i Östersund (Föreningen Nordsvenska hästen 25 år, Köping 1949, s 28-54; ur Landtmannen 1927). – Artiklar om veterinärväsen o husdjursskötsel i Nordisk familjebok, Ny ... uppl 1905–26, Bonniers konversationslexikon, 1922–29, Nationaluppl 1931–32, o Tierheilkunde und Tierzucht, eine Enzyklopädie der praktischen Nutztierkunde, Bd 1–10, Berlin & Wien 1926–32, 4:o; bidrag i: Redogörelse för verksamheten vid Ultuna landtbruksinstitut, landtbruksskola och egendom, år 1896, 1897, Upsala 1897–98, Svensk veterinärtidskrift, 1902–07, 1912, 1924, Sthlm, Landtmannen, 1904–05, 1908, 1910, forts: Landtmannen, tidskr för landtmän, 1924, 1927, Sthlm, 4:o, Landtbrukstidning för Dalarne, 1905, Hedemora, fol, Landtmannabladet, 1920, 192428, Hfors.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 22 dec 1899, nr 65, RA.

N Frykholm, Sv biogr veterinär-matr från 1750 till nuv tid (2. uppl 1927); V Sahlstedt, E N 75 år (Sv veterinärtidskr 1938, s 121 fl); dens, E N 80 år (ibid 1943, s 101 f); dens, nekr över N (Medl:blad för Sv veterinärförb 1950, nr 12, s 97 f); Veterinärhögsk hundra år (1921).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Edvard T Nyström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8505, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Dyrendahl), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8505
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Edvard T Nyström, urn:sbl:8505, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Dyrendahl), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se