Meriter

Nyström, Johan Erik, f 8 sept 1842 i Sthlm, Svea art, d 3 juli 1907 i Alger, Algeriet (enl db för Sthlm, Ad Fredr). Föräldrar: styckjunkaren, fattigvårdsinspektoren Johannes Magnusson N o Magdalena Eriksson. Avgångsex från Gävle h elementarlärov 6 maj 59, studentex vid UU 24 maj 59, inskr där 26 maj 59, informator bl a i Sthlm 61–65, FK vid UU 31 jan 66, disp 23 maj 66, FD där 31 maj 66, lär vid Nya elementarskolan i Sthlm 66–67, vid det baptistiska Betelseminariet där jan 67–72, sekr i Evangeliska alliansen jan 72–78, Sv Israelsmissionens missionär i Syrien juli 78–maj 81, Sv missionsförb:s (SMF) reseombud hösten 81–82, led av AK 85–87, SMF:s missionär i Algeriet juni 87–dec 04.

G 1 juni 1867 i Sthlm, Hedv El, m Henrika Amalia (Malin) Wickström, f 24 aug 1842 där, ibid, d 18 jan 1922 där, Gust Vasa, dtr till skomakarmästaren Henrik Adolph W o Albertina Christina Nyström.

Biografi

Erik N fick tidigt arbeta för att stödja familjens ekonomi. Han började med att undervisa pojkar i de lägre klasserna i sin skola för att därefter ta tjänst som informator bl a i ett par prästhem och under fyra år hos en grosshandlarfamilj i Sthlm. Samtidigt läste han på sina akademiska examina i Uppsala, men studierna måste tidvis avbrytas av ekonomiska skäl. Efter erhållen fil dr-grad på en avhandling om Sophokles' Antigone tjänstgjorde N som lärare i levande språk vid Nya elementarskolan i Sthlm och undervisade i grekiska och hebreiska vid baptisternas Betelseminarium där. Han ägnade sig även åt litterärt arbete.

N kom tidigt i beröring med den scott-rosenska väckelsen. Hans föräldrar tillhörde fromhetskretsen kring den "nyevangeliske" Carl Olof Rosenius. Denne stod även fadder vid N:s dop, och på sin femårsdag fick N sin första bibel av honom. N skulle dessutom komma att gå i samma skola i Gävle som den blivande förste missionsföreståndaren för Sv missionsförbundet E J Ekman (bd 13), vilken gick två årsklasser efter N. Vid jultiden 1858, så som fadern avled, upplevde N en personlig religiös omvändelse.

Sthlms lågkyrkliga kretsar med bl a ledargestalterna inom Evangeliska fosterlandsstiftelsen W Rudin, Rosenius, P M Elmblad och O Ahnfelt blev delvis den miljö där N kom att röra sig i början av sin tid i huvudstaden. Han hade i Uppsala råkat P P Waldenström och hyste en tid planer på att bli präst; bla predikade han i en del kyrkor. Under sin tid som informator i Sthlm kom han i beröring med baptisterna, och redan 1863 hade han börjat att orientera sig åt baptismen, även om Evangeliska alliansen synes ha påverkat honom mest.

I två omgångar var N ansluten till baptisterna. Sedan han jämte sin fästmö i aug 1866 låtit döpa sig övergick han så för första gången till dem. I maj 1873 begärde han sitt utträde ur församlingen i Sthlm. Som skäl angav han, att han inte delade församlingens syn på det som rörde dop, nattvard och församlingsordning. Det var framför allt tillämpningen av den slutna kommunionen som utgjorde det viktigaste skälet till hans ställningstagande. 1884 återgick N till baptisterna i hopp om att då finna en friare riktning bland dem, men han bröt på nytt med samfundet två år senare. Orsaken härtill torde bl a ha varit slitningar inom Betelseminariets styrelse.

Under två perioder var N knuten till SMF. Efter återkomsten till Sverige 1881 från sin treåriga vistelse i Syrien (Beirut) blev han hösten så SMF:s reseombud och var därjämte även litterärt verksam. 1887 anställdes N på nytt av SMF och då som missionär i Alger i Nordafrika, en tjänst som han innehade till ett par år före sin död.

Alltifrån sin ungdom var N en ivrig förkämpe för religions- och samvetsfrihet. Detta kom till uttryck bla inom Evangeliska alliansen, där han som sekreterare drev nykterhetsarbetet, söndagsskolverksamheten och det begynnande organiserade ungdomsarbetet. Även i riksdagen arbetade han för bl a religionsfrihetens utvidgning.

Sin största betydelse för sv kyrkoliv, och då framför allt väckelserörelserna, har N haft genom sin litterära verksamhet dels genom eget författarskap, dels genom sina översättningar. Han utgav en rad böcker och sångsamlingar. Bland de senare märks översättningen av Ira Sankeys Sånger till lammets lov (1875–86). Mer än någon annan har N bidragit till att göra den angloamerikanska världens andliga sångskatt känd och tillgänglig i Sverige. Under en hemmaperiod 1892–93 fick han i uppdrag att som redaktör leda arbetet med att ta fram SMF:s första sångbok (texten 1893, komplett mars 1894). Den är i stor utsträckning präglad av N och hans engelsk-amerikanska orientering; 238 sånger eller nära 34% av det totala antalet har engelsk-amerikansk härledning. Av bokens 703 hymner bär inte mindre än 274 N:s signatur; de flesta är översättningar och tolkningar, men en del är nyskrivna av honom.

Med undantag för en kort period i Sverige tillbringade N sina sista tjugo år, som kanske blev de mest betydelsefulla men minst framhållna, som SMF:s missionär i Alger. N avskildes för att arbeta främst bland judar i Nordafrika. Tyngdpunkten i hans verksamhet försköts dock snart från judisk mission till arbete bland den arabiska befolkningen. 1889 började han översätta Nya testamentet till den arabdialekt som talades i regionen runt Alger. Som N:s medhjälpare i arbetet bland judarna anställdes den kristne juden Johannes Tuff; dennes anställning inom SMF upphörde dock redan 1892. N:s översättningsarbete fick stor betydelse även för andra missionssällskap i Nordafrika.

I slutet av 1891 gjorde E J Ekman en inspektionsresa till Alger och överlade då med N om hans påbörjade översättning av Nya testamentet. N:s arbete vann Ekmans gillande. 1904 tvingades dock Ekman att träda tillbaka från sin ställning som missionsföreståndare för SMF till förmån för P P Waldenström. Därmed uppstod en försämrad arbetssituation för N. Ekman hade en eskatologisk syn på missionen: Kristi återkomst kunde inte ske förrän evangelium nått ut till alla folk. För att detta skulle kunna bli möjligt måste bibeln översättas och bli tillgänglig för alla. N:s arbete var ett led i detta verk. Waldenström däremot hade en krassare syn på tingen och förfäktade, att resultaten av N:s verksamhet i Alger inte svarade mot kostnaderna; alltså måste N kallas hem och arbetet i Nordafrika läggas ner. Detta förslag, framlagt av Waldenström för missionsstyrelsen i juni 1904, blev också generalkonferensens beslut så. Vid årsskiftet 1904–05 skulle verksamheten upphöra och inga medel längre utgå till N:s arbete. Beslutet drabbade N hårt.

Även om SMF:s ledning inte förstod betydelsen av N:s insatser, följdes hans översättningsarbete med intresse av både British and Foreign Bible Society i London och de engelska missionärer som arbetade i Algeriet. Under några månader svarade Bibelsällskapet för N:s lön, och några enskilda engelska missionärer bidrog till hans uppehälle under hans sista år. N ansåg sig inte kunna åtlyda hemmaledningens uppmaning att på SMF:s bekostnad resa hem utan att först avsluta sitt stora verk. I slutet av juni 1907 slutförde N översättningen av det sista kapitlet i Uppenbarelseboken. Kort därefter avled han.

Sin stora insats som missionär i Nordafrika utförde N som bibelöversättare. Till den arabiska dialekt som talades i Alger och trakterna däromkring översatte han Morceaux choisis du Nouveau Testament (Valda stycken ur Nya testamentet, tr i Alger 1901). Likaså översatte han till samma dialekt hela Nya testamentet och påbörjade även en översättning av Psaltaren. Av hans tolkning av Nya testamentet trycktes i Alger Lukas' och Johannes' evangelium (1908, 1911) samt Apostlagärningarna (1913).

N har betraktats som en av de mest markanta gestalterna inom den sv väckelse- och frikyrkorörelsen. Han hamnade dock i skuggan av SMF:s ledare Ekman och Waldenström: Ekman var ledaren, Waldenström lärofadern och N den mera undanskymde kammarlärde. N var och förblev dock en andlig sökare; livet igenom hade han svårigheter att finna sig hemmastadd i något frikyrkligt samfund. Även om han under en lång följd av år var anställd av SMF tillhörde han, av allt att döma, aldrig någon av dess församlingar. Varmast förefaller han ha känt för Evangeliska alliansen. Under sin tid som ledamot av AK ansågs N vara dess lärdaste person.

Författare

Ragnar Widman

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fyra bref om religionsfrihet, af Johannes Baptista. Sthlm 1868. 77 s. [Pseud.] -Om det heliga predikoembetet. 1. Sthlm 1868. 32 ' s. [Pseud: Clericus Eremita.] [Som 2 räknades:] Guds rike. Grundlinier till Guds rikes hist o salighetens kunskap, såsom ledtråd för konfirmander. 2. Gbg 1876. 111 s. [Anon.] - Biblisk ordbok för hemmet och skolan. Sthlm 1868. 492 s, 7 bl kartor. 2. omarb uppl 18[82-]83. 580 s, 4 bl kartor. 3. d:o 1888. 573 s, 3 bl kartor. 4. d':o 1896. 672 s, 4 bl kartor. [Ny tr] 1906. 5. rikt illustr uppl, fullst omarb av S Lundqvist. 1915. 491 s, 2 bl kartor. 6. uppl, omarb av E Stave. Upps 1926. 483 s. Rysk övers: Biblejskij énciclopediceskij slovar' dlja doma i skoly. Sthlm [1971]. III, 590 s. – Christliga sånger från forntid och nutid. H 1–2. Sthlm 1870–71. 31, 31 s. – Föredrag om läseriet, hållet i Sjömanskapellet i Stockholm d 12 mars 1872. Sthlm 1872. 39 s. – Bibliotek för biblisk fornkunskap ... med hufvudsaklig ledn af The Bible Educator ed by E. H. Plumptre utarb o utg. Bd 1* [omsl]. Sthlm 1874[–76]. 4:o. 380 s. – Bref till broder Olof om den kristna försoningsläran, utg af E. N. Sthlm 1876. 84 s. [Sign; till P P Waldenström.] – Hvarom är det egentligen fråga? Brefvexling rörande försoningsfrågan, mellan broder E. (E. N.) och broder Olof (P. W.) Sthlm 1876. 96 s. [Sign; tills med P P Waldenström; ur Nya posten.] – Några önskningsmål för vår kyrka. Betraktelser för ögonblicket af E. N. Sthlm 1876. 100 s. [Sign; ur Fosterlandet s å.] – "Tag bort stenen!" Nykterhetsföredr vid allm nykterhetsmötet 1876 i Betlebemskyrkan i Stockholm. Gbg 1877. 16 s. (Nykterhetsskrift [utg av Föreningen "Strid och seger"], n:o 18.) – Predikan ... (i sammandrag återgifven.) (E. W. Wretlind o E N, Vid Göteborgs Bethlehemskyrkas invigning den 16 oktober 1881, Gbg 1881, s 11–16). – Föredrag öfver Davids 72:dra psalm (Föredrag af E. J. Ekman ... [m fl]. Hållna vid Svenska missionsförbundets tredje årsmöte i Stockholm d 23–25 juni 1881, Sthlm 1881, s 18-26). – Af-skedshelsning till baptistsamfundet. Sthlm 1886. 8 s. – Bibelnyckeln eller biblisk ordbok i sammandrag. Sthlm 1887. 158 s, 1 kartbl. [Ny uppl] 1898. ([Omsl:] Svenska morgonbladet, Halfveckouppl, n:r 23 B, 1898.) Övers: Bibel-haandbog, Kristiania [1907], 196 s. – Bidrag i bl a Göteborgs veckoblad, Fosterlandet, Sthlm, o Nya posten, Sthlm, alla fol (se ovan 1876), den sistnämndas forts Hemlandsvännen, 1881, nr 9, Sthlm, fol, även bilagan Uppbyggelsebladet Hemlandsvännen, 1890-talet, 8:o, Missionsförbundet, Sv missionsförbundets tidn, 1888-91, 1894-1904, Sthlm (ett 30-tal), Sanningsvittnet, 1894, nr 4, Sthlm, 4:o, o Svensk tidskrift, 1915-16, 1919, Sthlm.

Utgivit: Vinterblomman. Miniatur-kalender för 1870, med småbitar på vers o prosa. Sthlm 1869. 32 s. – Illustrerad missions-tidning. Missionsunderrättelser från alla verldens delar. 1877, n:o 1–12. Sthlm. Fol. 96 s. – Nykterhets-skrifter. N:o 1*. E Earley, Ett nödrop för tusenden ... med anmärkningar o tillägg. Sthlm 1877. 36 s. – Andeliga sånger för ynglingaföreningar, söndagsskolor och bönemöten, saml. H [1], 2/3. Sthlm 1877, 1877–78 [omsl]. 39, 94 s. – Svenska missionsförbundets sångbok. Sånger o psalmer till enskildt o offentligt bruk. Sthlm 1893. 424 s. [Anon; bearb tills med flera.] Genoms o stereotyperad uppl 1894. 426 s. Ny stereotyperad uppl 1896, 1898, 1900. D:o 1905, 1907.423 s. [Senare uppl bla:] 13. uppl 1913. 16. uppl 1918. 18. uppl 1919. [Frakturuppl:] 1894. 544 s. Genoms o stereotyperad uppl 1894, 1895, 1899, 1901, 1907, 1910. 546 s. [Utg med noter:] ... Musik med text. Sthlm 1894. 608 s. [Föret; bearb text o musik tills med flera.] 2.–12. uppl 1896, 1899, 1901, 1903, 1905,190?, 1907,190?, 1910, 1912, 1914. [Ny tr] 1915. 13.–16. uppl 1916, 1917, 1918, 1920.

Översatt: Sophokles' Antigone ... o anmärkningar, 1*, Vers. 1–383, Akad afh [Upps], Sthlm 1866, 39 s; John Angell James, Den unga qvinnan, Sthlm 1866, VIII, 304 s, 2.-4. uppl 1867, 1871, 1875, 312 s, 5. uppl 1887, 296 s, 6. uppl 1888, 304 s; A. G. Rudelbach, Om civiläktenskapet ... närmast från kyrkans ståndpunkt, Sthlm 1868, V, 100 s; Herrens återkomst till det tusenåriga riket, Sthlm 1869, 36 s; [] B Walker,] Judendom och kristendom, Sthlm 1871, XXXIV, 238 s; C. H. Spurgeon, Janne Åkermans föreläsningar eller Sundt förnuft för gemene man, Sthlm 1872, VII, 158 s (sign E. N.), [2. uppl] 1880, 140 s (även med omsl: Folkupplysnings-sällskapets skrifter, 24), 3. genoms uppl Norrköping 1883, 139 s (anon, ej i serien), 4. d:o Sthlm 1886, 140 s, 5. uppl 1890, [ny tr] 1898, 6. uppl Upps 1920, 150 s, [annan utg] Chicago [1890], 142 s (anon); dens, Janne Åkermans taflor eller Fortsättning af hans föreläsningar för gemene man, Sthlm 1881, 160 s (sign E. N.), [2. uppl] 1886, 3. uppl [omsl] 1890, [nya uppl] 1898, 1906, [annan utg] Chicago 1890 [omsl 1891], 160 s (sign); W. P. Lyon, Homo contra Darwin: rättslig undersökning af några nyligen af Darwin framstälda satser rörande "menniskans härledning", Sthlm 1873, XI, 216 s (sign E. N.); J H Merle d'Aubigné, Reformationen i Europa på Calvins tid, bok 1–7, Sthlm 1874–79, XVI, 347, 437, 184, 180, 240, 176, 283 s (5–7: anon); [I D Sankey mfl,] Sånger till Lammets lof, sånger sjungna af Ira D. Sankey, h 1–4 [o forts i samlade utg, utökade intill n:r 292], Sthlm 1875-86 (tills med flera [h 1-3 anon]): 1 , 1875, 36 s, 2 [29-58], 1875, 40 s, 2. uppl 1876, 3 [59-85], 1876, 38 s, 4 [86–112], 1876, 40 s, [1-176,] 1877, 224 s, [ny tr] 1878, [1-236,] 1878, 301 s, [ny tr] 1879, [1–262,] 1883, 336 s, [nya tr] 1884, 1885, [1 -292,] 1886, 372 s, Godtköps-uppl [med var strof i prosaisk upp-ställn]: h 1 -2 , 1876, 46 s, [h 1–4, n:r 1-110,] 1876, 80 s, [1-134,] 1877, 96, IV s, [1–176,] 1878, 126 s, [1-236,] 1878, 167 s, [ny tr] 1879, [1–262,] 1882, 191 s, [nya tr] 1884, 1885, [1-292,] 1886, 208 s, [ny tr] 1888, 1902, 1908, [annan utg] Chicago 1876?, okänd, 2. uppl 1877, 224 s, 3. uppl [1–240] 1879, 284 s, Godtköps-uppl [prosaisk uppställn] 1877, 90 s, s å, 191 s, 1901, 190 s, [utg med noter:] ... arr för en eller fyra (flera) röster med accompagnement af orgel eller piano, h 1–10 [292 n:r], 5 uppl av växlande omfång Sthlm 1875-89, h 1: [ny tr] 1916, [annan utg:] Chicago 1878, 260 s, Ny tillökt uppl 1884, 293 s; S Earley, Ett nödrop för tusenden Sthlm 1877, 36 s (Nykterhets-skrifter utg af E N, n:o 1*); C. H. Spurgeon, Nyckeln till labyrinten, ett ord till de tviflande, Sthlm 1884, 114 s; "Ej värd sitt salt" eller Gamle Nittio och hans penningar, Sthlm 1885, 172 s; Morceaux choisis du Nouveau Testament, traduits du grec, en arabe parlé d'Algérie [även arabisk titel], Alger 1901, 88 s; Evangile selon St. Luc traduit du grec en arabe , Alger 1908, 174 s; Evangile selon St. Jean traduit ... , Alger 1911, 170 s; Les actes des apötres traduit du grec en arabe möderne (idiome algé-rien), Alger 1913, 220 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Bildergalleri ur Sv missionsförb, ed A Ohldén (1906); W Bredberg, En frihetskämpe. Dr E N (1935); Genom Guds nåd, ed W Bredberg o O Lövgren (1953); O Lövgren, Våra psalm- o sångdiktare, 3 (1939); dens, Psalm- o sånglex (1964); Matr öfver Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811–1912, ed H Palmgren (1913); Mi-nutes of the Editorial Subcommittee. British and Foreign Bible Society (London 1900-08 o 1917); Missionsförb 1888, s 2–5; SMoK; Sv folkrörelser, 2 (1937); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 1 (1988).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Erik Nyström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8506, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Widman), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8506
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Erik Nyström, urn:sbl:8506, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Widman), hämtad 2024-04-25.