Meriter

Näslund, Hans Manfred Eugen, f 28 juni 1899 i Skön, Vnl, d 18 juli 1988 i Vallentuna, Sth. Föräldrar: handlanden Hans N o Amanda Kristina Charlotta Andersson. Studentex vid h a l i Sundsvall 23 maj 19, hjälpkolare, avmätare o tillsynsman inom Ulr Holms skogsförvaltn i Jämtland 20–21, civiljägmästarex vid Skogshögsk 26 maj 25, anställd bl a vid Skönviks ab o Skogshögsk 25–27, extra jägmästare i Domänverket o förste skogsbiträde vid statens skogsförsöksanstalts skogsavd 12 dec 28, assistent 1 juli 29, överassistent 28 juni 41, tf förest 1 maj 42, allt vid skogsavd, sekr vid 1937 års riksskogstaxeringsnämnd nov 37–mars 38, skogsmatematisk expert där april 38, led där sept 43–dec 46, led av komm ang inrättande av ett jordbrukstekn forskn:råd jan–sept 44, av styr för Skogshögsk o statens skogsforskn:inst 44–61, ordf där 62–68, led av styr för Sv skogsvårdsfören mars 44–juni 57, prof o chef för statens skogsförsöksanstalt (från 45 statens skogsforskn: inst) 19 maj (tilltr 1 juli) 44–57, överdir:s namn 7 jan 55, förest för riksskogstaxeringen 44–1 juli 49 (k beslut 17 juni 48), led av Meteorolog o hydrolog rådet 45–57, av sv representantskapet i Nord skogsunion 46–57, av Samhällsvetensk forskn:rådets andra sektion 47–57, expert bl a vid uppförande av skogsforskn:inst i Turkiet 48–49, Österrike o Mexiko 53 o i Burma 55–58, v ordf i träskyddskomm 49–54, ordf där 54–57, ordf i samarbetsnämnden för skoglig växtförädling o genetik 49–57, led av 1949 års skogsstatistikutredn sept 49–jan 52, av Sv FAO-komm jan 50–55, chef för den sv delegationen vid sammanträde med FAO:s europeiska kommission för skogsfrågor i Rom 51 o Geneve 52, led av styr för Fonden för skoglig forskn 51–57, av styr för sv träforskn:inst 51–57, ordf i länsstiftelsernas för det ensk jordbruket centralkomm 51–57, led av 1953 års fastighetstaxeringssakk okt 53–dec 56, av industrifysiolog avd vid Gymnastiska centralinst 54–57, initiativtagare till o ordf i samarbetsnämnden för de nord skogsforskn:instituten 54–57, ordf i den av länsstyr i Norrbottens län utförda Tornedalsutredn maj 54–sept 60, led av 1955 års skogsvårdsutredn mars 55–sept 58, av styr för Internat skogsvetensk unionen 56–57, av 1956 års skogshögsk- o skogsforskn:komm juni 56–juli 61, ordf i stiftelsen ab Statens skogsindustriers sociala fond 57–66, i 1957 års nomadskoleutredn juli 57–dec 60, landsh i Norrbottens län 31 maj (tilltr 1 juli) 57–1 juli 66, ensamutredare i renforskn:utredn maj 58–nov 60, ordf i komm ang näringslivets lokalisering dec 59–sept 63, i malmutredn för Norrbotten juni 60–jan 63, i stiftelsen Norrlandsfonden 61–66, i stiftelsen Skogsmekanisering 64–69, ensamutredare i 1965 års veterinärmed utredn juni 66–juni 67, studerade matematisk analys vid StU ht 78–vt 79. – LIVA 45, LLA 45, fil hedersdr vid StH 30 maj 56, LPS 64, skogsvetensk hedersdr vid Skogshögsk 17 sept 71.

G 1) 23 sept 1926 (–50) i Ström, Jämtl, m Maria Viola Svensson, f 2 aug 1903 i Alanäs, Jämtl, d 26 nov 1974 i Vaxholm, dtr till hemmansägaren Sven S o Anna-Greta Sundqvist; 2) 4 febr 1950 i Örebro (kbf i Sthlm, Högalid) m Kerstin Anna Greta Holmberg, f 13 april 1917 i Örebro, Södra, dtr till komminister Hjalmar Eugen Florentin H o Anna Kristina Dour.

Biografi

Manfred N:s hemsocken utanför Sundsvall var vid sekelskiftet Sveriges sågverkstätaste område. Mot denna bakgrund ter sig det tidiga intresset hos N för skogsnäringen naturligt. Redan under läroverkstiden arbetade han under ferierna som hjälpsågare bl a vid Heffners sågverk i Sundsvall. Efter jägmästarexamen och anställningar vid skogshögskolan och inom skogsnäringen i nedre Norrland kom N som förste skogsbiträde till statens skogsförsöksanstalts skogsavdelning, som var inriktad på praktisk produktionsforskning, och där N:s vetenskapliga gärning framför allt kom att bedrivas.

Sina första flyktiga kontakter med den statistiska vetenskapen fick N under studietiden vid Skogshögskolan. Som ansvarig för skogsuppskattning vid skogsavdelningen önskade han finna säkrare beräkningsmetoder än dem som var i bruk. Han tog kontakt med docenten i matematisk statistik vid StH Harald Cramér (bd 9, s 71) och skaffade sig med dennes hjälp en omfattande beläsenhet inom ämnet. I uppsatsen Antalet provträd och höjdkurvans noggrannhet (1929) introducerade N regressionsanalys vid skogsuppskattning. Genom N:s metod blev det möjligt att beskriva sambanden mellan stora mängder data och genom relativt få fältundersökningar erhålla en tillfredsställande bild av skogsbeståndet över stora arealer med skiftande växtbetingelser. Tillsammans med sin chef prof Henrik Petterson etablerade N under 1930-talet denna analysmetod inom sv skogsbruk.

Tidigare hade all forskning kring skogsbestånds produktivitet krävt decenniers observationer. Nu skisserades en undersökningsmetod som innebar att provytorna endast jämfördes mellan två gallringar, dvs under ca fem år. Genom att öka antalet provytor kompenserades neddragningen av observationsperioderna. Då antalet undersökningstillfällen reducerades kunde de undersökta trädstammarna borras upp, vilket gav säkrare resultat än enkla mätningar. Idén att med de nya metoderna genomföra en sammanhängande produktionsundersökning väcktes under 1930-talet, men först 1941 kunde fältarbetet inledas. Den s k stora produktionsundersökningen, vilken pågick till 1965, planerades och leddes under de första åren av N. Hans senare skogsvetenskapliga arbeten bygger i hög grad på resultat från undersökningen. För skogsnäringens behov sammanställdes resultaten fortlöpande i tryckta tabeller, där beståndsutvecklingen kunde avläsas under olika förhållanden med avkastningen redovisad i kronor och kubikmeter.

Under 1940-talet hade N också prövat regressionsanalytiska metoder i samband med den 1938 igångsatta andra riksskogstaxeringen, en länsvis företagen inventering av virkesförråd och produktionsförmåga hos rikets skogar. N deltog där som sekreterare och expert och hade utarbetat en ny metod för uppskattning av volymen hos stående träd. Den första riksskogstaxeringen som genomförts under 1920-talet hade kritiserats bl a för otillfredsställande resultatredovisning. Förslag hade framförts om att taxeringarna i fortsättningen borde återkomma vart femtonde år för att kunna ge en kontinuerlig bild av utvecklingen hos rikets skogar. Detta förutsatte dock att de leddes av skogsförsöksanstalten, vilken måste omorganiseras och ges ökade resurser.

Omorganiseringen påbörjades först i samband med N:s utnämning till professor och chef för anstalten 1944. För riksskogstaxeringen inrättades en statistisk avdelning; där anställdes en utbildad statistiker som assistent, och N själv fungerade till 1949 som avdelningens föreståndare.

Efter kriget började N anlitas för internationella expertuppdrag, särskilt inom FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO, på vars uppdrag han planerade uppbyggandet av flera skogsforskningsinstitut. I uppsatsen Utvecklingstendenser inom världens skogsbruk (1954) deklarerade han sin uppfattning om ett effektiviserat skogsbruk som oundgängligt för mänsklighetens framtida överlevnad.

N:s sakkunskap på skogsproduktionens område hade sannolikt även betydelse för hans utnämning till landshövding i Norrbottens län, där sysselsättningsläget alltsedan krigsslutet tett sig bekymmersamt, men där samtidigt en sjättedel av Sveriges skogstillgångar var belägen. Den pågående tredje riksskogstaxeringen hade dessutom visat att en ökad avverkning i Norrbotten även ur skogsvårdssynpunkt var önskvärd. Skogsbruket kom också att inta en strategisk roll i de näringspolitiska åtgärderna under N:s ämbetsperiod. För att en ökad skogsavverkning i Norrbotten skulle bli lönsam fordrades ett utbyggt vägnät. Ökningen av tunga transporter krävde också att äldre broar och vägavsnitt rustades upp. 1958 begärde därför länsstyrelsen ett tioårigt väganslag, bl a för utbyggnad av skogsvägnätet med 6 300 km. Denna 1958 års vägplan presenterades "som ett led i en större åtgärdsplan" – Norrbottenplanen – , som syftade till att förbättra länets försörjningsläge.

Att Norrbottensplanen uppfattades som ett sysselsättningsfrämjande program framgick av att bl a AMS gjordes till remissinstans för vägplanen. Arbetena kom dessutom till stor del att finansieras med AMS-medel. Trots visst motstånd lyckades N genomdriva den s k Graddisvägen, Norrbottens första vägförbindelse med Norge. Som argument användes bl a betydelsen av utskeppningsmöjligheter för skogsprodukter via de norska hamnarna under vinterhalvåret.

Andra viktiga komponenter i Norrbottensplanen var satsningar på turism och hemslöjd. Också gruvdriften bedömdes kunna spela en roll, och den statliga malmutredning för Norrbotten som N ledde genomdrev 40 milj kr i anslag för prospekteringar. En aktiv marknadsföring av länet skedde även genom mässor, utställningar och informationsmaterial till näringslivet. N engagerade sig i lanseringen av länet och var bl a efter sin pensionering i flera år (1966–71) styrelseordförande i Norrland Center ab, ett informationscentrum för de fem norrlandslänen som skapats i Sthlm. Utflyttningen från Norrbottens län fortsatte att öka under hela 1960-talet, men samtidigt såg näringarna i övre Norrland ett otvetydigt uppsving. Som resultat av Norrlandsplanen skapades tusentals nya arbetstillfällen, skogsavverkningen ökade med nära 30 procent under N:s ämbetsperiod och turismen med 20 procent per år 1962–65.

Stor betydelse för utformningen av den sv regionalpolitiken fick N:s insatser som ordförande i kommittén för näringslivets lokalisering 1959–63. Kommittébetänkandet (SOU 1963:58 o 49) innebar ett brott med det tidigare decenniets s k "flyttlasspolitik". Senare än i många andra västeuropeiska länder introducerades därmed i Sverige en aktiv statlig lokaliseringspolitik. Den vikt avfolkningsområdenas skogstillgångar tillmäts i betänkandet röjer N:s inflytande. Skogarna ses som en omistlig nationell tillgång, vars exploatering dock förutsätter en bofast närbefolkning. För att förmå människor att stanna i skogslänen kan inte samhällsservicen där tillåtas bli väsentligt sämre än i tätortsområdena. På basis av betänkandet formulerade K M:t en proposition, vilken anvisade 800 milj kr som lokaliseringsstöd under fem år, och som antogs av 1964 års höstriksdag. I den tillsammans med Sven Persson utgivna Regionalpolitik i dag, i går, i morgon (1971) sammanfattade N tankarna bakom den nya regionalpolitiken. I de av honom skrivna avsnitten framhålls betydelsen av ett intensifierat skogsbruk i de norrländska inlandskommunerna.

Även som pensionär var N en aktiv deltagare i den skogliga debatten, bedrev studier i matematisk analys vid StU och lät ännu vid 89 års ålder publicera sig i Naturvårdsverkets skriftserie.

N:s dubbla livsgärning inom skogsforskning och regionalpolitik, liksom den självklarhet med vilken han rörde sig mellan dessa två områden, kan förefalla märklig. Skogsnäringens roll i den sv glesbygden kan ses som förklaring till kopplingen. Tiden efter 1945 har inneburit det definitiva genombrottet för "vetenskapens medverkan i samhällsplaneringen" i Sverige (Nybom). I det sena 1900-talets välfärdsstat har en central roll därför spelats av dem som rört sig mellan vetenskap och politik: experterna, förvaltarna och administratörerna. N framstår som en imponerande företrädare för denna grupp.

Författare

Gunnar Åselius

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Die Genauigkeit der Höhen-kurve (Verhandlungen des internationalen Kon-gresses forstlicher Versuchsanstalten [även eng o fr titel], Stockholm 1929, Sthlm 1930, s 240 f). -Skogsforskningsinstitutets mindre tabeller för ku-bering av stående träd. Tall, gran o björk på bark. [Sthlm, tr] Västerås 1946. [Omsl.] 40 s. [Föret.] [Nya uppl:] Sthlm 1951. 48 s. [Föret; tills med E Hagberg.] 1956. Mindre tabeller ... 1962. – Funktioner och tabeller för kubering av stående träd. Tall och björk i södra Sverige samt i hela landet. [Rubr.] [Sthlm 1947.] 81 s. [Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut, bd 36, 1947, 3.] – Naturtillgången skogen och dess vård. Skogsforskningsinstitutets organisation o arbetsuppgifter (Från departement och nämnder, utg av Statens upplysningsbyrå, årg 9, 1947, Sthlm, s 25–36). – Skogsforskningsinstitutets större tabeller för kubering av stående träd. Tall, gran o björk i s Sverige. [Pärm: Kuberingstabeller: Tall ...] Sthlm 1950. 200 s. (Tills med E Hagberg.) – Frans Kempe – en minnesteckning (IVA, tidskr för tekn-vetensk forskn, årg. 21, 1950, Sthlm 1950-51, 4:o, s 199–203; även sep, 5 s: ... Föredr vid IVA:s högtidssammankomst d 24 okt 1950). – Sveriges skogstillgångar. Sthlm 1951. 132 s. (Industriens upplysningstjänst [omsl: Serie C. Allm problem, 6].) – Skogarna i Sveriges sydligaste län (Reformer och försvar. En bok till Per Edvin Sköld Sthlm 1951, s 24–32). – Skogliga forskningsuppgifter av betydelse i Norrland (Elfte norrlandsmässan 1951, föredr o anföranden i Gävle d 6 o 7 sept, [Härnösand, tr] Gävle 1951, s 58–70). – Skogsforskningsinstitutets större tabeller för kubering av stående träd: Tall, gran o björk i norra Sverige. [Pärm: Kuberingstabeller: Tall...] Sthlm 1952. 4:o. 153 s. (Tills med E Hagberg.) – Skogsforskningsinstitutets tillkomst och utveckling (Meddelanden från Statens skogsforsk-ningsinst, 42, [1952/53,] 1. Statens skogsforskningsinstitut 1902–1952, Sthlm 1952, s 7–41). – Statens skogsforskningsinstitut, dess arbetsuppgifter o organisation. [Sthlm 1953.] 23 s. (Ibid, 42: 3 A.) Övers: The Forest research institute of Sweden, its work and organization. [Sthlm 1953.] 20 s. (Ibid = Reports of the Forest research institute of Sweden, vol. 42, no. 3 B.) Die Forstliche Forschungsanstalt Schwedens, Arbeits-aufgaben und Organisation. [Sthlm 1953.] 24 s. (Ibid = Mitteilungen der Forstlichen Forschungsanstalt Schwedens, Bd 42, Nr. 3 C.) – The forests (The development and present scope of industry in Sweden [pärm: Industry in Sweden], ed: G Howard Smith, Sthlm 1953, 4:o, s 243-258; anon). – Ziele und Methoden der forstlichen Ertragsforschung (Union internationale des instituts de recherches forestiéres ... [även eng o tysk titel], llléme congrés Rome 1953, Comptes rendus, Firenze 1954[–55], s 827–833). – Vidgat samarbete inom den nordiska skogsforskningen (Metsätaloudellinen aikakauslehti, vuosik 71 (17), 1954, Hfors, 4:o, s 213 i). – Program för Norrlands skogsvårdsförbunds exkursion till Siljansfors försökspark den 31 augusti 1955. [Omsl.] Sthlm 1955. 112 s. [Anon.] – Skogsforskningens mål, medel och möjligheter. Föredr vid ... högtidssammankomst d 28 jan 1955 (LA, Tidskrift, årg 94, 1955, Sthlm, s 58–73; även sep, 16 s, med omsl Meddelanden från Statens skogsforsk-ningsinst, Serien Uppsatser, nr 37; även Meddelelser fra Det norske skogsforseksvesen, nr. 48, 1957, Vollebekk, s 383–399: Den svenska skogsforskningens ...). Övers: The aims and methods of Swedish forest research ... [Sthlm 1957.] 20 s. (Reports of the Forest research inst 47, [1957/58,] 6.) – Ett avverkningsprogram för Norrbottens skogar [föredr vid konferens i Luleå 19–20 mars 1956.] (Jorden, skogen, malmen och vattenkraften i morgondagens Norrbotten, red av FThunborg, [Luleå, tr] Sthlm 1956, s 63-88). – Die schwedische Reichswaldtaxation (Forstwis-senschaftliches Centralblatt, Jahrg 76, 1957, Hamburg & Berlin, s 321–333). – Introduktion (Norr botten kommer, red: Bengt Andersson o E Freden, Luleå 1962, tv-8:o, s [5–16]). – Skogsbruket (ibid, s [36–48]). – Näringslivet och dess utveckling (Vänner i norr, [1.] Från Nordkalottöverläggningarna i Kiruna och Piteå 1962. Red: B Andersson, Luleå 1963, s 45–66; sep se följ). – Nordkalottens kulturliv (ibid, s 163–168; tills med föreg i omarb sammandrag även sep: Näringsliv och kulturliv på Nordkalotten med särskild hänsyn till Norrbottens län, [1964,] (15) s). – Aktiv lokaliseringspolitik (Norrlandsmässan 1963. Aktiv lokalisering. Red: B Andersson, Luleå 1963, s 63–83; även Landskommunernas tidskrift, [årg 44,] 1963, Sthlm, 4:o, s 609-612, 667–672: Aktiv lokaliseringspolitik o motiven därför. Anförande vid Norrlandsmässan i Luleå d 19 sept 1963). – Från Västerfjäll till Munksund. Resa längs Pitc älv med skog o skogsindustri i blickfånget (STFÅ, 1963, Sthlm, s 211–231). – Aktiv lokaliseringspolitik (Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 1963, Sthlm 19[63–] 64, s 87-103, o diskussion s 118-122; vid sammantr 5/12 1963). – Lokaliseringsverksamheten i Norrbottens län (Byggnadsindustrin, årg 34, 1964, Sthlm, 4:o, s 1234-36). – Ödemarkernas värde och användning för fritidsändamål (Sveriges natur, årg55, 1964, Sthlm, s 106–113). – Skogen (Norrbotten. En fjärdedel av Sverige, red av B Andersson, Luleå 1965, s 35–52). – [Hälsningsanförande] (Vänner i norr, 2. Från Nordkalottkonferensen i Kemi 23–25 aug 1964, Luleå 1965, s 27–29). – Utvecklingen av småindustrin i Norrbotten (ibid, s 47–64). – Hur ska man sälja Övre Norrland? (Nolia '67, 10–20 augusti, Umeå, mässkatalog [omsl: Norrlands industrimässa], Umeå 1967, s [26-32]). – Nytt material för skoglig produktionsforskning. Tall, gran o björk. Sthlm 1970. 124 s. (Studia forestalia Suecica, nr 89, 1971.) – Regionalpolitik i går • i dag • i morgon. Sthlm 1972. 270 s. (Tills med Sven Persson.) – Sörj för morgondagens skog redan i morgon (Skogsägaren, årg 49, 1973, Sthlm, 4:o, nr 8, s 16 f). – Studier över tallens stamform i norra Sverige. [Umeå 1980.] 4:o. 86 s. (Sveriges lantbruksuniversitet, avd för skogsuppskattning o skogsindelning, rapport nr 8.) – Looking back on the introduction of mathematical statistics into Swedish forestry research (Statis-tics in theory and practics, essays in honour of Bertil Matern ..., Umeå 1982, s 13–33). – Studier över tillväxt och reaktion vid gallring i tallskog. Prognosfunktioner för enskilda träds diameter- o formhöjdstillväxt. [Umeå 1984.] 4:o. 132 s. (Tills med Lars-Göran Svensson; Sveriges lantbruksuniversitet, avd för skogsuppskattn o skogs-indeln, rapport 10.) – Yrjö Uvessalo in memoriam (Skogsbruket, organ för svenskbygdens i Finland skogshushållning, årg. 54, 1984, Hfors, 4:o, nr 3, s 23). – Riksskogstaxeringoch avverknings-statistik 1937- 1953. Ett viktigt utvecklingsskede (Kungl. skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, årg 125, 1986, s 213-235). – Den orörda skogen – en rik kunskapskälla. Solna 1988. 86 s. ([Omsl:] Naturvårdsverket, Rapport 3390.) – Enligt egen uppgift även skrifter om skogarnas tillstånd o förslag till skogsforskningsinstitut i: Tur- kiet, Ankara 1948, 15 s (turkiska generalforstdi-rektionens meddelande 85), resp Ankara & Sthlm 1949, 48 s, o Mexico, Mexico D. F. 1953, 30 s, resp 30 s, samt om skogsforskningsinstitut i Österrike, Wien & Rom 1953, 70 s, o Burma, Rangoon & Rom 1956, 69 s, med Supplement 1958, 22 s; bidrag i bla: Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, 1925, 1939, 1942–43, Sthlm, Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt, h 25, 1929, 28, 1935, 29, 1936–37, 31, 1938–39, 32, 1940–41, 33, 1942–43, 34, 1944–45, samt delar av Redogörelse för (Berättelse över) verksamheten vid Statens ... [årsvis o för perioderna 1938–1945 o 1946-1952] i h 34 o forts: ... Statens skogsforskningsinstitut, 35:3–4, 36:8, 37:8, 38:8, 39:6, 40:8 o 43:6, Sthlm 1946-53 (se förteckningar främst i h 32, 35:4, 42:2 o 43:6), även Serien Uppsatser, nr 8, 32 o 37, bestående av avsnitt ur Sv skogsvårdsföreningens tidskr 1948 o 1954 resp LA, Tidskr 1955; Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 1930, 1934, 1944, 1948, 1954, Sthlm, 4:o; Skogen, organ för Svenska skogsvårdsfören, 1934, 1976, 1977, 1983, Sthlm, 4:o; Sveriges skogsvårdsförbunds tidskrift, 1962, 1968, 1976, Sthlm; vidare Värmlands folkblad 9/3 1954, Norrbottens-kuriren 28/9 o 22/11 1961, Norrländska socialdemokraten 12–13/7 1967 o 29-30/12 1969.

Utgivit: Aktiv lokaliseringspolitik. Betänkande avgivet av kommittén för näringslivets lokalisering. Sthlm 1963. 458 s, 4 pl. [Föret; ordf.] (SOU 1963:58, Inrikesdep; med Bil. 1–2, SOU 1963:49 o 62.) – Inlandsutredningen. En undersökn av näringslivet o dess utvecklingsmöjligheter i kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur o Jokkmokk utförd av Norrbottens läns landstings näringskommitté. Luleå 1963. 4:o. 132 s, 13 kartbl. [Föret.] – Skogen och dess utveckling i Norrbottens län. En utredn verkställd vid Skogshögskolan på uppdrag av Skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län. [Rubr: Skogen i Norrbottens län.] Luleå 1966. 4:o. 151 s. [Föret.] – Norrbottenplanen. Åtgärder o resultat. Utg av Länsstyrelsen o landstingets näringskommitté i Norrbottens län. Luleå 1966. 295 s. [Föret.] – Andra länsutredningar under ledn av N, duplicerade (Luleå, 4:o): 1958 års plan för utbyggnad av skogsvägnätet och upprustning av vissa länsvägar, 1958, Reviderad virkesbalans för Norrbottens län, 1959, Förslag om mellanriksväg mellan Norrbotten och Nordnorge (Graddisvägen), 1959, Plan för lantbruks- och skogsbruksundervisningen i Norrbottens län, 1960, Renforskningens organisation, betänkande avgivet av Renforskningsutredningen, 1960, o Norrlandsfonden, hittillsvarande verksamhet, framtida inriktning, erfarenheter, synpunkter, 1966.

Redigerat: Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt. Bd 34, 1944/45. [Forts:] ... Statens skogsforskningsinstitut. [Även tysk, eng o fr titel.] 35-47, 1946-1957/58. Sthlm 1945-58. (Bd 47: tills med E Hagberg.)

Källor och litteratur

Källor o litt: N:s meritförteckn (stencil 1984), LA:s bibi, Sthlm. T Nybom, Samhällsformation o samhällsorganisation i Sverige 1890–1975... (HT 1986); N Sjölin, M N – ett föredöme i samspel mellan samhällsorgan o näringsliv (DN 1 aug 1988); Statens skogsforskminst 1902–1952 (Meddel från Statens skogsforskminst, bd 42:1, 1952); Sv skogsvårdsförems tidskr 1959, nr 3 (hyllnmr med anledn av N:s 60-årsdag). – Meddel av FK Birgittajohansson, Umeå.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H Manfred E Näslund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8520, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Åselius), hämtad 2024-04-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8520
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H Manfred E Näslund, urn:sbl:8520, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Åselius), hämtad 2024-04-17.