Henrik Munktell, Foto (G Sundgren) UUB

A Henrik Munktell

Född:1903-12-01 – Stora Kopparbergs församling, Dalarnas län (i Grycksbo)
Död:1962-12-20 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Riksdagsledamot, Rättshistoriker


Band 26 (1987-1989), sida 28.

Meriter

6 Munktell, Axel Henrik, sonson till M 4, f 1 dec 1903 i Grycksbo, Kopp, d 20 dec 1962 i Uppsala. Föräldrar: disponenten Henrik August M o Clara Mathilda Sandström. Studentex vid Falu h a l 5 juni 23, inskr vid UU 31 aug 23, FK 15 dec 25, JK 14 sept 29, JL 15 dec 33, disp 31 jan 34, doc i rättshist 14 febr 34, JD 31 maj 34, allt vid UU, tf prof inom jur fak vid UU o LU 8 mån mars 35–maj 36, tf prof i rättshist vid UU 19 juni 36–42, prof i samma ämne där från 13 mars 42, sekr i statens informationsstyr 10 april–20 sept 40, led av styr för Inst för rättshist forskn från 47, ordf i Uppsala högerfören 47–51, v ordf i Uppsala läns högerförb från 51, led av International Commission of Jurists o dess arbetsutsk, Genève, från 52, led av AK från 53 (led av tredje lagutsk från 58), av Uppsala läns landsting 55–58, av komm ang åtgärder mot ungdomsbrottsligheten nov 56–okt 62, av författn:utredn från maj 59, av styr för riksdagsbibl från maj 61. – LHVU 61.

G 29 nov 1936 i Frustuna, Söd, m Brita Hedvig Elisabeth Persson, f 15 aug 1907 i Kung Karl, Vm, d 30 nov 1971 i Uppsala, dtr till kontraktsprosten Carl Peter P o Hedvig Margareta Karolina Blomberg.

Biografi

Henrik M:s doktorsavhandling Bergsmans- och bruksförlag intill 1748 års förlagsförordning präglades av en under mellankrigstiden framträdande ny metodologisk tendens i den rättshistoriska forskningen. Denna innebar en strävan att förklara rättsreglernas utformning genom fördjupade undersökningar av deras ideologiska, sociala och ekonomiska bakgrund. M:s gedigna kunskaper i allmän och ekonomisk historia gjorde att han kunde tillämpa metoden med stor framgång såväl i avhandlingen som i sin senare produktion, som främst ägnades straffrättens historia. Exempel härpå är Mose lag och svensk rättsutveckling, Två straffrättshistoriska studier, Till frågan om fredlöshetens utveckling, Kring frihetsstraffens uppkomst och Brott och straff i svensk rättsutveckling. Kulturhistoriskt och idéhistoriskt värdefulla är hans populärvetenskapliga arbeten Svensk rätt i svensk diktning och Det svenska rättsarvet.

M:s insatser som universitetslärare präglades av stor förmåga att göra framställningen levande och lättbegriplig. Den bild han i sina forskningar nått fram till av den sv rättshistorien ledde honom till en uppmärksammad debatt med författaren Vilhelm Moberg sedan han framfört en skarp kritik ur rättshistorisk synpunkt i SvD mot dennes roman Rid i natt. M fann Mobergs framställning bl a av skattefrälseböndernas rättsställning liksom av den sv straffrätten vid 1600-talets mitt alltför mörk. Mobergs temperamentsfyllda försvar var knappast övertygande.

Från slutet av 1940-talet ägnade sig M åt politiken, varvid han gjorde en insats i främsta ledet inom högerpartiet i riksdagen. Han specialiserade sig på socialiseringsfrågorna och författningsfrågan. Han medverkade sålunda i kommittéarbetet vid författningsfrågans lösning. Stor uppmärksamhet väckte på 1950-talet hans skrift om "smygsocialiseringen". I den angrep han den socialdemokratiska "socialiseringstekniken" inom bl a byggnadspolitiken, vilken han menade innebar en urholkning av äganderätten. Genom M blev begreppet smygsocialisering centralt i de följande årtiondenas debatt kring socialiseringspolitiken.

Till hans politiska gärning hörde också verksamheten inom International Commission of Jurists, i vars strävanden på det internationella planet för ökad humanitet och rättssäkerhet i rättsskipningen han intensivt engagerade sig.

Mindre känd för samtiden var M:s pionjärinsats för ett nära samarbete mellan de borgerliga partierna. Som ordförande från 1957 i stiftelsen Forum för borgerlig debatt — sammansatt av representanter för alla de tre borgerliga partierna — inledde han en riksomfattande kontakt- och studieverksamhet, som bidrog till att närma dessa partier till varandra.

M var ett exempel på hur en människas viljekraft kan övervinna svåra hinder. Han drabbades 1911 av barnförlamning, som gjorde benen obrukbara. Sedan dess måste han bäras eller sitta i rullstol vid förflyttning. Men hans okuvliga energi och klara huvud möjliggjorde en framgångsrik vetenskaplig och politisk karriär. Som vetenskapsman uppnådde han sina resultat genom att samla in ett mycket omfattande material, som han analyserade och sammanställde med lärdom och omdöme.

Som politiker åtnjöt M stor respekt såväl bland meningsfränder som motståndare. På båda sidor uppskattade man hans energi och förmåga att snabbt finna de avgörande punkterna i komplicerade frågor. Därvid använde han skickligt sin skolning som både historiker och jurist.

Författare

Erik Anners



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka brev från M i KB (bl a 6 st till V Moberg) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bergsmans- och bruksförlag intill 1748 års förlagsförordning. Akad avh. Upps 1934. 197 s. (UUÅ, 1934, Juridik 1.) - Till förfalskningsbrottens historia (Minnesskrift ägnad 1734 års lag av jurister i Sverige och Finland den 13 december 1934, 200-årsdagen av Riksens ständers beslut, 2, Sthlm 1934, s 773-806). - Ur äldre tiders arbetsrätt. [1]—5 (Fackföreningsrörelsen, organ för Landsorganisationen i Sverige, årg 15, 1935, Sthlm, bd 2, s 221-225, 301-305, 352-357, 436-441, 458—464). — Bericht iiber Schweden, Norwegen und Dänemark (Zeitschrift fur das ge-samte Handelsrecht und Konkursrecht, Bd 102, Stuttgart 19[35-]36, s 99-152). - Om jävsförhållanden inom statsförvaltningen. Upps 1936. 80 s. (UUÅ, 1936:2.) - Mose lag och svensk rättsutveckling. Några huvuddrag (Lychnos, 1936, Upps s 131-150). - Några fattigvårdsrättsliga spörsmål (Tidskrift för fattigvård och annan hjälpverksamhet, årg 30, 1936, Sthlm, s 241-248, 297—301). — Rättegångskostnader i administrativ process. Upps 1937. 70 s. — P. M. angående principerna för fördelningen av de ekonomiska förluster, vilka åtfölja de s. k. kvarterssaneringarna. Sthlm 1938. 26 s. — Landskapslagar och rikslagstiftning (Svenska folket genom tiderna, bd 2. Den medeltida kulturen, Malmö 1938, s 249-278). - Om gammal och ny rätt i Kinda och Ydre domsaga. Några anteckn sammanställda (Kinda och Ydre domsaga. Ett bildgalleri till häradshövdingen C. H. G. Cederschiöld 19 6/4 39, Upps 1939, 4:o, s 33—40). — Tortyren i svensk rättshistoria (Lychnos, 1939, s 102-135, o 1940, s 132-165). - Två straffrättshistoriska studier. [Inre tit: 1. Till frågan om brott och tillräknelighet i svensk rättsutveckling. 2. Gatuloppsstraflet.] Upps 1940. 71 s. (UUÅ, 1940:5.) - Delidén, Carl Olof (SBL, bd 11, Sthlm 19[41-]45, *:o, s 53-56). - Om s.k. speglande straff ([Omsl:] SvJT, årg. 26, 1941, h 1-2. Skrifter tillägnade Birger Wedberg vid hans avgång från redaktionen av Svensk juristtidning, Sthlm 1941, s 254-270). - Juridiska klubben 25 år (Ergo, årg. 18, 1941, Upps, 4:o, s 264). — Svensk rättstradition. Sthlm 1942. 64 s. (Studentföreningen Verdan-dis småskrifter, n:r 449.) — Svensk rätt i svensk diktning (Svensk tidskrift, årg 29, 1942, Sthlm, s 384-392). - Brott och straff i svensk rättsutveckling. Sthlm (tr Upps) 1943. 47 s. (Det levande förflutna, Svenska historiska föreningens folkskrifter, 5.) — Till frågan om fredlöshetens utveckling (UUÅ, 1943:3. Festskrift tillägnad Thore Engströ-mer, Upps 1943, s 143—165). — Till frågan om böndernas ställning vid 1600-talets mitt (HT, årg 63, 1943, Sthlm, s 61-69). - Domstolarna och rättssäkerheten. En rättshist översikt (Tidskrift för Sveriges advokatsamfund, årg 9, 1943, Sthlm, s 238-252). - Rättsarv och rättsförnyelse (Finsk tidskrift, T 134, Hfors 1943, s 65-72). - Det svenska rättsarvet. Sthlm 1944. 215 s. — Häradsrätt och häradsnämnd. En rättshist översikt (Domsagorna i Sverige, Sthlm (tr Upps) 1944, 4:o, s 7— 21). — K. G. Westman. In memoriam (VS, årsbok 1944, Upps, s 17—20). — Samhällsvetenskaplig forskning i Sverige (Finsk tidskrift, 136, 1944, s 221—226). — Birger Wedberg in memoriam (Tidsskrift for retsvitenskap, årgång 59, 1946, Oslo, s 341—343). — Kring frihetsstraffens uppkomst. Några huvuddrag (UUÅ, 1947:6. Festskrift tillägnad Vilhelm Lundstedt, Upps 1947, s 18-32). — Konservativ arbetarpolitik (Svensk tidskrift, 35, 1948, s 541-546). - Rättshistoria. Efter prof. Munktell. Föreläsningar h. t. 1948. U o [1949]. [Stencil.] 56 s. — Rättssäkerheten genom tiderna (Om trygghet. Sju essäer om trygghet och otrygghet genom seklen, [utg:] Svenska livförsäkringsanstalten Trygg, Sthlm 1949, 4:o, s 37—61). — Äganderätt och rätt att förvalta (Balans, [omsl:] tidskr för samhällsekonomisk debatt. Utg av Skattebetalarnas fören, 1949, Sthlm, s 155-159). -Den svenska straffrättens utveckling fram till 1850-talet (Kampen mot brottet, huvudred: L Beckman, d 1. En kulturhistorisk studie i brott och straff, Malmö (tr Uddevalla) 1950, 4:o, s 185-309). -Smygsocialisering, en väg till socialistisk samhälls-omdaning. Sthlm (tr Upps) 1952. 104 s. - Politiken angår oss alla! [Rubr.] Sthlm 1952. (4) s, 1 portr. [Ur SvD 21/3 s å.] - Retroaktivitet och bilaccis (Sunt förnuft, organ för Skattebetalarnas fören, årg 35, 1955, Sthlm, 4:o, nr 4, s 18). — Brott och straff i äldre och modern tid (Historielärarnas förenings årsskrift 1956/57, Upps 1957, s 18-33). — Makt och minoritet (Svensk tidskrift, 44, 1957, s 576-582). - Karl Gustaf Westman 18/8 1876-24/1 1944 (Kungl. Gustav Adolfs akademiens minnesbok 1942-1957, Upps 1958, s 145-162). -Reflexioner kring några kriminalpolitiska problem (UUÅ, 1959:9. Festskrift tillägnad Halvar Sundberg, Upps 1959, s 289-313). - Medv i bla SvJT 1939, 1941-43, 1954, 1961, Sthlm; recensioner även i Lychnos 1937-1942, 1944/45-1948/49, Upps 1937-50, Statsvetenskaplig tidskrift 1937, Lund, 4:o, Rig 1942, Sthlm; bidr i SvD samt bla Eskilstuna-kuriren o Karlstadstidningen 31/3 1954, Helsingborgs dagblad mfl 1/4 1954, Kristianstads läns tidning 13/11 1954, SDS 19/2 1955, 7/ 3 1956, 28/5 1957, 23/1 o 11/2 1958, 8 o 18/4, 13/5, 8, 15, 18 o 27/6, 18/7 1959, S-T 11/8 1955, Östergötlands dagblad 1/3 1956, DN 25/3 1958. Utgivit: Handskriftsprov av rättshistoriskt innehåll 1640-1764. [Omsl.] Upps 1943. 4:o. (8) s. [Anon.] [Ny uppl] 1946.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 13 mars 1942, nr 37, RA. E Anners, nekr över M (SvJT 1963); G Hafström, nekr över M (SvD 21 dec 1962); G Heckscher, nekr över M (ibid); H M in memoriam (SvT 1963); G Unger, Högerns unga riksdagsgarde, 6: H M (SvT 1953); UUM 1937-1950 (1953); UUM 1951-1960 (1975).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Henrik Munktell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8538, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Anners), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8538
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Henrik Munktell, urn:sbl:8538, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Anners), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se