J Theofron Munktell

Född:1805-03-22 – Kärrbo församling, Västmanlands län
Död:1887-07-02 – Eskilstuna församling, Södermanlands län

Mekaniker, Landstingspolitiker


Band 26 (1987-1989), sida 21.

Meriter

3 Munktell, Johan Theofron, sonsons son till M 1, f 22 mars 1805 i Kärrbo, Vm, d 2 juli 1887 i Eskilstuna. Föräldrar: prosten Johan Fredric M o Christina Charlotta Nohrborg. Anställd vid K myntverket 22, vid G Brolings (bd 6) degelstålverk 23, verkmästare vid K myntverket 26, arrenderade Brolings degelstålverk 29—37, ledare för Eskilstuna mek verkstad 32 — 79, dir:s nhov 2 nov 36, rådman i Eskilstuna 38, anlade ölbryggeri där 53, led av Södermanlands läns landsting 64— 66, ombud i kommitterade för järnväg till Eskilstuna 64. - Iqml 33, LLA 65, HedLLA 84, LVA 84.

G 1 sept 1833 i Säby, Vm, m Fredrica Wihelmina Hjertstedt, f 1 nov 1807 i Munktorp, Vm, d 10 nov 1846 i Eskilstuna, dtr till kh, mag Carl Fredrik H o Eva Carolina Ottiliana v Poll.

Biografi

Theofron M visade redan vid mycket unga år stor händighet och osedvanlig fallenhet for mekanik och praktiserade en tid hos en instrumentmakare i Västerås. Han anställdes 1822 i K myntverket under en av landets främsta mekaniker och metallurger, Gustaf Broling. M blev verkmästare där. De mekaniska anordningarna befanns otidsenliga och M lät därför i verkstaden framställa ny apparatur såsom huggverk, finvalsverk, justeringsmaskiner, pressar mm. I samarbete med Pehr Lagerhjelm (bd 22) konstruerade Broling och M här hydrauliska sträckmaskiner for järnprovning till Furudals och Hörle bruk. Därtill utförde M arbeten för artilleri-förrådet såsom riktningsinstrument till kanoner och stansar för pressning av blykulor till handgevär samt framställde också en tryckpress, som Lars Hierta tryckte Aftonbladet med under tidningens första år. I studiesyfte besökte han ofta Samuel Owens verkstad och erbjöds anställning som verkmästare hos denne.

Redan under sitt första läroår i Sthlm hade M bl a konstruerat en räkneskala, speciellt avsedd för bruksbokföring, vilken varmt anbefalldes av Brukssocieteten. Härmed inleddes ett betydelsefullt samarbete med Jernkontoret under Lagerhjelms ledning. Jernkontoret beviljade M ett årligt arvode för tillverkning av räknestickan och för att förestå det av Broling 1808 anlagda degelstålverket. Detta var ett av Jernkontoret omhuldat experiment i syfte att inom landet framställa ett användbart gjutstål, något som Broling också lyckats med. Avsättningen levde emellertid inte upp till förväntningarna utan verket förde under åtskilliga år en tynande tillvaro. M:s första uppgift där blev att med egna händer mura om de förbrända ugnarna och göra nya deglar, varefter han fortsatte arbetet, from 1829 på arrende, med att försöka fa fram ett degelstål, som kvalitetsmässigt kunde mäta sig med det engelska. Resultatet blev ett stål av god kvalitet, speciellt lämpat för framställning av instrument och finmekanik. Avsättningen var emellertid fortfarande obetydlig på den föga utvecklade sv marknaden.

När M 1832 grundlade sin mekaniska verkstad i Eskilstuna, öppnades en möjlighet att där få avsättning för degelstålet. För detta ändamål stödde Jernkontoret honom med ett räntefritt lån på 1 000 rdr. M menade, att degelståltillverkningens svårigheter låg i det sv brännstålets beskaffenhet och utverkade ytterligare ett anslag för att studera den engelska . brännstålsframställningen och även valsverkstekniken. Han inlämnade efter återkomsten sin reseberättelse till Jernkontoret 31 maj 1836. Ett år senare uppsade han emellertid arrendet och degelstålverket nedlades.

K M:t hade 17 nov 1832 beviljat ansökan från Eskilstuna fristad och gevärsfaktori om att M mot 300 rdr bko årligen skulle få vården av de mekaniska verken vid gevärsfaktoriet och anlägga egen verkstad i Eskilstuna, vilket skedde så. Verkstaden var till en början främst inriktad på maskinreparationer, men redan under de första åren kunde lantbruksmaskiner framställas. Som exempel kan från ett prospekt nämnas: rördragningsmaskiner för tillverkning av tegelrör, patenterat transportabelt kvarnverk att drivas med ång-eller hästkraft, hyvelmaskiner för plank och bräder, hackelsemaskin för oljekakor, rundsåg, säckhållare samt grynkrossningsmaskin.

Antalet arbetare uppgick 1837 till 37. M förvärvade då tomtmark norr om Eskilstunaån och lät där uppföra arbetarbostäder och nya verkstäder, dit verksamheten kunde flyttas två år senare. Ett viktigt och omfattande arbete, som grundade sig på M:s erfarenheter från den engelska resan, blev under 1840-talet tillverkningen av nya maskiner åt gevärsfaktoriet. Redan nu gick M in för standardisering i framställningen av maskiner, något som senare blev verkstadens specialitet. Till M:s konstruktioner av verktygsmaskiner 1842 hörde bla en svarv, som vann uppskattning hos M:s namnkunninge något yngre kollega vid Myntverket, Jean Bolinder (bd 5). 1844 exporterades en portativ smedja till Kina.

1847 byggdes i verkstaden det första sv lokomotivet, Förstlingen, till en gruvbana i Norberg, vilket 1855 följdes av Frykstad för Frykstabanan, varvid hästdriften byttes mot ångkraft. Från 1853 levererade M de första sv lokomobilerna. Då utbyggnaden av verkstaden hade slutförts 1859 med anläggningen av Klosterströms gjuteri, påbörjades den välbekanta tillverkningen av tröskverk, inom kort i serier. Bland produkterna från denna tid, varav många representerade innovationer inom sv tillverkning och många blev prisbelönade vid världsutställningar, kan därtill nämnas ångkvarnar, ångpumpverk till skeppsdockor och andra pumpar, mekaniska vävstolar till textilindustrin, vattenuppfordringsverk för gruvor, ångmudderverk, vändskivor för järnvägar, cirkulärsågar och patentvedhuggare. M konstruerade också den första värmeapparaten till K teatern, och kupolen till observatoriet i Uppsala är ett ytterligare exempel på hans ingenjörskunnande.

M drog sig tillbaka från ledningen av företaget, då detta 1879 ombildades till Munktells mekaniska verkstadsab, men han deltog fortsatt i det dagliga arbetet ännu som 80-årig.

M var en banbrytare inom sv verkstadsindustri och en föregångsman i den begynnande sv industrialiseringen. Tack vare hans många betydelsefulla konstruktioner på vitt skilda falt skapades möjligheter för en revolutionerande mekanisering inom lantbruk, industri och transportväsen. Hans betydelse för ångkraftens ökade utnyttjande på en mängd olika områden bör särskilt framhållas.

Efter sin ankomst till Eskilstuna satte M genast igång med söndagsundervisning i linearritning och geometri för unga arbetare, och sedan Samuel Owens verkstad fått nedläggas på 1840-talet, tog M emot verkstadselever för vidare ingenjörsutbildning. Eskilstuna mekaniska verkstad kom, tack vare den skolning som unga tekniker fick där, att spela en stor roll för spridningen av teknisk kunskap till den sv industrin.

Även om arbetarungdomens tekniska utbildning låg M närmast om hjärtat, intresserade han sig också i övrigt för arbetarnas förhållanden. Ett intressant exempel på detta är det ölbryggeri som han anlade i Eskilstuna 1853 för att motverka brännvinssuperiet.

M engagerade sig med stor energi i kanalprojektet för direkt kommunikation mellan Eskilstuna och Mälaren 1855—60. Han var angelägen om att skapa en billigare transportväg för grövre maskingods och ingick själv i kanalbolaget med mer än 1/4 av kapitalet på grund av ringa lokal medverkan i övrigt.

I slutet av 1860-talet satsade M med ansenlig förlust en stor del av sitt kapital i bildandet av Sörstafors trämassefabrik i Västmanland, till vilken verkstaden levererade maskinerna.

M var en mångsidig begåvning, som personligen engagerade sig på många olika arbetsfält och inte minst i de mänskliga kontakterna inom verksamheten.

Författare

Elsa-Britta Grage



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vördsam framställning. [Rubr.] Sthlm 1856. 4:o. (2) s, 1 karta. [Undert; om kanal mellan Mälaren o Eskilstuna.] — Anvisning för användande och skötande af transportabel ångma-chin eller s. k. lokomobil som tillverkas vid Eskilstuna mekaniska verkstad i Sverige. [Rubr.] Sthlm 1858. (7) s, 1 pl. [Utökad uppl:] Anvisning ... Sverige. Patenterad o belönt med första priset samt medalj, så väl vid 8:de som 9:de sv allm landt-bruksmötena. Sthlm 1860. 12 s. Overs: Anweisung zur Anwendung und Behandlung transportablcr Dampfmaschinen öder sogenannter Lokomobile, welche in der Maschinen-Fabrik von Theofron Munktell, zu Eskilstuna in Schweden angefertigt werden / Indication concernant la maniere d'em-ployer et de soigner les machines å vapeur, dites locomobiles, fabriquées par T M, å Pétablissement mécanique d'Eskilstuna en Suéde. Sthlm 1860. 25 s. [Tysk o fr parallelltext.]

Källor och litteratur

Källor o litt: B Boëthius o Å Kromnow, JK:s hist, 2:2 o 3:1 (1968 o 1955); M Brunskog, Till 150-årsminnet av Eskilstuna fristads inrättande 1771 16/4 1921 (1921); K Hellberg, Eskilstuna genom tiderna. En sv märkesstads hist, 3 (1938); B-E Ohlsson, Eskilstuna fristad (1971); Sv Industriens män, ser 1 (1874-75); Verkstäderna 1909, s 7, 1955, s 5; H Wieselgren, J T M (Svea 1888).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Theofron Munktell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8542, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2019-11-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8542
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Theofron Munktell, urn:sbl:8542, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2019-11-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se