Svante S Murbeck

Född:1859-10-20 – Hardeberga församling, Skåne län
Död:1946-05-26 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Botanist


Band 26 (1987-1989), sida 70.

Meriter

Murbeck, Svante Samuel, f 20 okt 1859 i Hardeberga, Malm, d 26 maj 1946 i Lund, Domk. Föräldrar: inspektören Johan Anders Ludvig M o Oliva Lovisa Lindgren. Mogen-hetsex vid h elementarlärov i Lund 30 maj 79, inskr vid LU 9 sept 79, FK 31 jan 84, eo amanuens vid geolog instit 20 sept 84, amanuens där 1 dec 87—vt 89, FL 25 maj 89, disp 25 maj 91, FD 30 maj 91, doc i botanik 27 juni 91, allt vid LU, assistent vid VA:s botan trädgård (Bergianska trädgården) o amanuens vid Naturhist riksmuseets botan avd 15 juni 92-31 aug 93, tf lär i botanik vid H lärarinneseminariet i Sthlm ht 92—vt 93, vid Alnarps lantbruksinst 14 sept 97—1 nov 03, sekr i Skånska trädgårdsfören 99—01, i bestyreisen för allm nord trädgårdsutställn i Malmö 00, tf eo prof i botanik vid LU ht 02, eo prof 31 dec 02, prof i samma ämne där o prefekt för botan museet o trädgården i Lund 1 jan 09-31 okt 24. - LFS 00, LVA 07, LVS 11, LVVS 20, HedLFS 40.

G 19 aug 1919 i Lund, Allhelgona, m Anna Wilhelmina Christiansen, f 31 aug 1889 i Hesslunda, Malm, d 13 mars 1968 i Lund, Allhelgona, dtr till godsägaren Eduard C o Marie Ulrika Nissen.

Biografi

Svante M växte upp i Hardeberga nära Lund och i Lund tillbringade han nästan hela sitt verksamma liv. Han var från början inte inriktad mot botaniken utan siktade snarare mot medicinen, men hans studier inför "medikofilen" blev ej alldeles framgångsrika. Han bytte fakultet och tog 25-årig sin fil kand-examen och fem år senare licentiatexamen i geologi och botanik; det senare ämnet var då sedan flera år hans dominerande intresse. M:s första tryckta arbete behandlade en i Skåne upptäckt växthybrid (Botaniska notiser 1884), ny för Skandinaviens flora. I hans tidiga arbeten finns också experimentella inslag, t ex odling av plantor i olika miljöer i avsikt att utreda värdet av beskrivna arter. Sitt intresse for att genom experiment belysa växtsystematiska frågor behöll M genom åren även om det kom i skymundan i hans väldiga deskriptiva arbeten. Hans forskargärning föll i stort sett inom fem områden: utredningar av kritiska artgrupper i Nordens flora, embryologiska undersökningar av växternas partenogenes, systematiskt-växtgeografiska arbeten om medelhavsområdets flora, de stora monografierna över kungsljussläktet och blommorfologiska undersökningar. Här speglas den kombination av bredd och djup i forskningsinsatsen som står att finna hos de mest framträdande botanisterna ännu i M:s generation.

De fem forskningsfälten tangerar varandra men motsvarar ändå i stort sett skeden i M:s liv. På 1890-talet utredde han, närmast för en planerad men aldrig utgiven tolfte upplaga av Hartmans Handbok i Skandinaviens flora, flera dittills oklara släkten i vår flora (Agrostis, Cerastium, Stellaria, Rumex). Dessa utredningar har stått sig ovanligt väl i ljuset av moderna rön och teorier.

Under en kort tid arbetade M i Bergianska trädgården i Sthlm. Genom sitt intresse för växthybrider uppmärksammade han intermediära daggkåpsformer, hos vilka han till sin överraskning inte fann någon nedsatt fröbildning. Detta ledde M till vad som anses vara hans mest banbrytande och originella insats, upptäckten av partenogenes (senare vanligen kallad apogami) hos växterna, dvs fröbildning utan befruktning. Nu (1987) vet man att detta är en inom många växtgrupper viktig fortplantningsmetod med stora konsekvenser för deras variation och evolutionsmöjligheter. M:s försiktighet i vetenskapliga sammanhang gjorde att han först efter flera år (Bot notiser 1897) ansåg sig kunna ge offentlighet åt denna upptäckt, som genast gav honom internationell berömmelse. Tillsammans med O Juel (bd 20) grundlade han en långlivad sv forskningstradition angående de apogama växterna. Efter ytterligare några utmärkta arbeten övergav dock M embryologin. Hans stränga krav på sig själv resulterade i att han personligen utförde alla experiment och observationer och därtill i mycket långa serier. Arbetet vid mikroskopet ansträngde emellertid hans syn, så att det blev närmast omöjligt för honom att fortsätta.

Redan på 1880-talet hade M företagit botaniska forskningresor, först till Norge 1885, därefter till det med Österrike-Ungern just införlivade Bosnien-Hercegovina 1889, och han reste i den ännu oroliga provinsen under gendarmers beskydd. Här samlade han material för sin doktorsavhandling om områdets flora — ett växtgeografiskt-systematiskt arbete av hög klass. Under sin bearbetning av materialet kom han i Wien i nära förbindelse med två av tidens botaniska centralgestalter, växtgeografen K A Kerner v Marilaun och systematikern R v Wettstein. Diskussioner med den sistnämnde betydde mycket för M:s forskning särskilt beträffande släktet Gentiana och blommans morfologi. M å sin sida sägs ha lärt de österrikiska botanisterna att botanisera, dvs att enligt sv och linneansk tradition företa exkursioner.

Bosnienfloran kan ses som upptakten till ett livslångt intresse för medelhavsområdets växtvärld. Detta kom att inriktas på Nordvästafrika-Algeriet, Tunisien och Marocko. På ett stipendium reste M 1898 till Algeriets det året särskilt torra ökentrakter och vidare tilll Tunisien, där han fann växtligheten bättre utvecklad. Ytterligare två gånger före världskrigets utbrott gjorde han nästan halvårslånga resor i samma område. M intresserade sig från början särskilt för ökenväxternas spridningsbiologi men kom alltmer att ägna sig åt att systematiskt beskriva floran. De omfattande gedigna volymer som blev varje resas resultat är grundläggande för kunskapen om dessa trakters flora och utgångspunkter för vad som sedermera skrivits därom i Paris, Montpellier och Alger. Sina resor gjorde han tillsammans med någon nära botaniskt intresserad vän; ibland skildes de åt och samlade var för sig. M var en flitig och noggrann samlare. I samband med resor tillbringade M sammanlagt flera år vid Museum d'histoire naturelle i Paris och blev troligen den mest franskorienterade av sin generations sv botanister.

Under medelhavsstudierna hade M särskilt kommit att intressera sig för kungsljus-släktena Celsia och Verbascum, omfattande hundratals arter. Sin långa emeritustid ägnade han främst, och med obruten kraft, åt monografierna över dessa släkten, monumentala arbeten på sammanlagt över 1 000 sidor. Utförligheten berodde inte på ordrikedom. M:s stil är koncis, tom knapp, och faktainriktad; diskuterande avsnitt hålls till ett minimum. Han var varken i tal eller skrift mycket för att diskutera och spekulativt teoretiserande avfärdade han med viss skärpa.

M:s artbegrepp i monografierna grundade sig jämte morfologiska kriterier på formernas korsbarhet — i stora odlingar i Lunds botaniska trädgård utförde han personligen mängder av korsningsförsök. Hans syn på klassifikationen var ändå avgjort praktisk. Han kom fram till att de arter han förenade inom Celsia säkerligen på flera vägar uppstått ur Verbascumarter. På teoretiska grunder borde släktena därför förenas, vilket numera allmänt görs, men M pekade på de praktiska svårigheterna med att sammanföra släkten som sedan Linnés tid varit åtskilda och som kan särskiljas på en tydlig karaktär. Ett av hans senare arbeten, Bastarder och artsystematik, innehåller en pregnant sammanfattning av hans stora erfarenhet i en växtsystematisk kärnfråga.

Med de imponerande nordafrika- och kungsljusarbetena framlade M resultat som senare forskningar bara marginellt modifierat. Ur teoretisk vetenskaplig synvinkel är emellertid hans tidigare skrifter mer spännande. I dem framstår han som embryologisk upptäckare och som pionjär i synsättet på nordiska arters komplicerade strukturer. Bland de senaste 100 årens sv växtsystematiker måste M räknas till de allra främsta.

Som professor i Lund ägnade sig M oförtrutet åt sin forskning. I början av 1910-talet kom han in på blommans morfologi, särskilt androeciets, dvs ståndarsamlingens, anläggning i olika växtfamiljer och tolkningar av dess natur. Återigen förde en kombination av odlingsexperiment och minutiösa observationer till uppmärksammade resultat på ett område där vitt skilda teorier ofta stod och ännu står mot varandra.

Som institutionschef fick M också ta itu med praktiska värv. Hans stora insats därvidlag är genomförandet av nybygget för Botaniska museet i Lund, fullbordat 1912 i en del av den botaniska trädgården. Omsorgsfull som alltid gjorde M inför byggandet omfattande studier i centraleuropeiska herbarier, och han sägs ofta personligen ha övervakat arbetet klättrande på byggnadsställningar i cylinder eller plommonstop. Museet är fortfarande väl tjänligt för sitt ändamål.

M var ganska kärv och oåtkomlig, forskarmödan dominerade hans liv och några intressen därutöver tycks han inte ha odlat. Vad han som professor fick lov att åta sig utanför de botaniska värven utförde han plikttroget men utan entusiasm. Han var allmänt aktad bland kolleger och studenter och konflikter omtalas endast med den till personligheten helt olike Bengt Lidforss (bd 22), vilken som docent och professor i botanik var M:s kollega under åren före första världskriget.

M:s föreläsningar var exakta och klara och beledsagades av utmärkta teckningar, men personlig undervisning, såsom forskarhandledning, låg inte för honom. Han kom därför inte att i nämnvärd grad inspirera egna elever men var genom sin väldiga fond av kunskaper och erfarenhet många till hjälp när det gällde detaljproblem, inte minst under de två decennier han arbetade vidare på Botaniska museet efter sin pensionering. De yngre forskare som under denna tid sökte hans råd fann honom också då mera tillgänglig som person.

Författare

Bengt Jonsell



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s rika samlrar från resorna i Nordafrika i flera museer men rikast i Lunds botan museum. M:s arkiv i LUB. - Brev från M i LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Einige floristische Mittheilungen (Botanisches Centralblad, Bd 31, 1887, Cassel, s 322—324). — Einige neue oder wenig bekannte Viola-Formen aus Oland und Gotland (ibid, 34, 1888, s 347; ur Botaniska notiser 1887). - Beiträge zur Kenntniss der Flora von Siidbosnien und der Hercegovina. [Akad avh.] Lund 1891. 4:o. 182 s. Även: 1892. [Äcta Universitatis Lundensis, LUÅ, T 27. 1890-91, afd 2 (FSH, N F, bd 2), 5.] -Tvenne Asplenier, deras affiniteter och genesis. Lund 1892. 4:o. 45 s. [Ibid, 27:2:6.] - Studien uber Gentianen aus der Gruppe Endotricha Froel. Sthlm 1892. 4:o. 28 s, 1 karta. (Acta Horti Bergiani [Medd från VA:s trädgård Bergielund], bd 2, n:o 3.) — Neue oder wenig bekannte Hybriden in dem botanischen Garten Bergielund (Hortus Bergia-nus) beobachtet. Sthlm 1894. 4:o. 21 s, 1 pl-bl. (Ibid, 2:5.) — Nachträge. [Text:] Efuphrasia] Sue-cica Murb. et Wettst. (R v Wettstein, Monogra-phie der Gattung Euphrasia, Leipzig 1896, 4:o, s 297). — Contributions å la connaissance des Re-nonculacées - Cucurbitacées de la flore du nord--ouest de 1'Afrique et plus spécialement de la Tuni-sie. Lund 1897. 4:o. VI, 126 s, Tab I-VI. [LUÅ, 33. 1897 (även Festskrift med anledning af Hans majestät konung Oscar IIS regerings jubileum 1872-1897), afd 2 (FSH 8), 12.] - Contributions ... des Primulacées - Labiées de ... Lund 1898. 4:o. 41 s, Tab. VII-IX. (Ibid, 34 [1898]: 2 (FSH 9): 7.) — Contributions ... des Plombaginées -Graminées de ... Lund 1899. 4:o. 30 s, Tab. X-XII. (Ibid, 35 [1899]: 2 (FSH 10) : 3.) - Contributions ... des Graminées - Polypodiacées de ... Lund 1900. 4:o. 34 s, Tab. XIII-XV. (Ibid, 36 [1900]: 2 (FSH 11): 1.) - Ueber den Bau und die Entwickelung von Dictyosiphon foeniculaceus (Huds.) Grev. Christiania 1900. 26 s, 1 pl. (Viden-skabsselskabet [i Christiania, 1], Mathem[atisk]-naturvidfenskabelig] Klasse, 1900, No. 7.) - Par-thenogenetische Embryobildung in der Gattung Alchemilla. Lund 1901. 4:o. 41 s, VI pl. (LUÅ, 36:2:7.) — Ueber das Verhalten des Pollenschlau-ches bei Alchemilla arvensis (L.) Scop. und das Wesen der Chalazogamie. Lund 1901. 4:o. 18 s, 2 pl. (Ibid, 36:2:9.) — Uber einige amphicarpe nordwestafrikanische Pflanzen (VA, Öfversikt af ... förhandlingar, årg 58, 1901, Sthlm 1901-02, s 549—571 [= no 7(:6)]). — Un Myosotis nouveau de la flore du nord-ouest de l'Afrique (Bulletin de la Société botanique de France, T 48 (S 4, T 1), 1901, Paris, s 400-403, 1 pl; även sep, 4 s, 1 pl). -Uber die Embryologie von Ruppia rostellata Koch. Sthlm 1902. 4:o. 21 s, 3 pl. (VAH, N F, bd 36, n:o 5.) — Uber Anomalien im Baue des Nucellus und des Embryosackes bei parthenogenetischen Arten der Gattung Alchemilla. Lund 1902. 4:o. 11 s, 1 pl-bl. (LUÅ 38 [1902]: 2 (FSH 13): 2.) - Contributions å la connaissance de la flore ... de 1'Afrique et ... la Tunisie. Serie 2[: 1-2]. Lund 1905. 4:o. 83 s. Tab. I-XX. (Ibid, N F, afd 2 [Medicin samt matem o naturvetensk ämnen,] bd 1 [1905] (FSH 16):4, o 2 [1906, Åt minnet af Carl von Linné ...] (FSH 17): 1.) [Utdrag härur se nedan 1908.] -Bidrag till Pterantheernas morfologi. Lund 1906. 4:o. 20 s, 1 pl. (Ibid, 2:2 [1906 ...] (FSH 17): 6.) -Die Vesicarius-Gruppe der Gattung Rumex. Lund 1907. 4:o. 30 s, 2 pl. (Ibid, 2:2:14.) [Utdrag härur se följ.] — Rumicis Vesicarii species novae affines (Répertorium novarum specierum regni vegetabi-lis, Centralblatt fiir Sammlung und Veröflentli-chung von Einzeldiagnosen neuer Pflanzen, autore F Fedde, fasc 4, 1907, Berlin-Wilmersdorf, s 251-255). — Species novae Africae Boreali-Occidenta-lis, imprimis Tunesiae ... descriptae (ibid, 5, 1908, s 200—213). — Asplenium Ruta muraria L. X septentrionale (L.) Hoflm. och dess förekomst på Varaldsön i Hardanger. [Bergen 1911.] 7 s. (Bergens Museums Aarbog, 1910. Nr. 14.) — Unter-suchungen uber den Blutenbau der Papaveraceen. Upps ... 1912. 4:o. 168 s, 28 pl. (VAH, 50:1.) -Phellodendron amurense Rupr. X japonicum Maxim. (Nova hybrida) Murbeck (Mitteilungen der Deutschen Dendrologischen Gesellschaft, 21, 1912, Langensalza, s 361—363). — Uber die Baumecha-nik bei Anderungen im Zahlenverhältnis der Bliite. Lund 1914. 4:o. 36 s, 8 pl. (LUÅ, 2:11 [1915] (FSH 26): 3.) - Zur Morphologie und Systematik der Gattung Alchemilla. Lund 1915. 4:o. 17 s. (Ibid, 2:11:8.) — Uber die Organisation, Biologie und verwandtschaftlichen Beziehungen der Neura-doideen. Lund 1916. 4:o. 28, (8) s, 3 pl. (Ibid, 2:12 [1916] (FSH 27): 6.) - Uber staminale Pseudape-talie und deren Bedeutung fur die Frage nach der Herkunft der Blutenkrone. Lund 1918. 4:o. 58 s. (Ibid, 2:14 [1918, Festskrift utg av Lund univ vid dess tvåhundrafemtioårsjubileum 1918, 2] (FSH 29) : 25.) — Uber die Organisation und verwandtschaftlichen Beziehungen der Gattung Lepuropeta-lon. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1918. 12 s. (Arkiv för botanik [utg av VA], bd 15, n:o 10.) — En säregen blomanomali hos Capsella Bursa pastoris. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1918. 8 s. (Ibid, 15:12.) - Beiträ-ge zur Biologie der Wiistenpflanzen. 1 — 2. Lund 1919-20. 4:o. (LUÅ, 2:15 [1919] (FSH 30): 10 o 2:17 [1921] (FSH 32) :1.) 1. Vorkommen und Bedeutung von Schleimabsonderung aus Samen-hiillen. 36 s. 2. Die Synaptospermie. 52 s. — Sur quelques espéces nouvelles ou critiques des genres Celsia et Onopordon. Lund 1921. 4:o. 18 s, 4 pl. (Ibid, 2:17 [1921] (FSH 32): 9.) - Contributions å la connaissance de la flore du Maroc. 1—2. Lund 1922-23. (Ibid, 2:18 [1922] (FSH 33): 3, o 2:19 [1923] (FSH 34) :2.) 1. Ptéridophytes-Légumi-neuses. 76 s, 12 pl. 2. Géraniacees-Composees. 68 s, 7 pl. — Plantes du Sahara algérien récoltées par Th. Orre, déterminées. Lund 1925. 4:o. 9 s. (Ibid, 2:20 [1924] (FSH 35) :11.) - Monographie der Gattung Celsia. Lund 1925. 4:o. 237 s, 16 pl. (Ibid, 2:22 [1926] (FSH 37) : 1.) - Verbascum atroviola-ceum (Somm. & Lev.) Murb. Nova combin. (Ma-gyar botanikai lapok (Ungarische botanische Blät-ter), Jahrg 24, 1925, Budapest 1926, s 31-34). -Neue Bastarde zwischen Celsia und Verbascum. [Rubr.] Lund 1930 [omsl]. 12 s. [Ur Bot notiser s å.] ([Omsl:] Meddelanden från Lunds botaniska museum, n:r 5.) — Die in den Sammlungen der Universität zu Beograd enthaltenen jugoslavischen Verbascum-Formen (Bulletin de 1'Institut et du Jardin botaniques, T 1, 1928-30, Beograd, s 215-228 [1930]). - Die Gattung Verbascum L. ... Karte 71 / Die Gattung Celsia L. ... 72 / Die Gattung Staurophragma Fisch. et Mey. .,. 72 (Die Pflanzenareale, Sammlung kartographischer Dar-stellungen von Verbreitungsbezirken der lebenden und fossilen Pflanzen-Familien, -Gattungen und -Arten ... hrsg v E Hannig & H Winkler, Reihe 3, Jena 1931-33, 4:o, s 83-87). - Monographie der Gattung Verbascum. Lund 1933[-34]. 4:o. 630 s, 31 pl. (LUÅ, 2:29 [1935] (FSH 44):2.) - Exotiska Verbasca från nordiska fyndorter. [Rubr.] Lund 1934 [omsl]. S 353-364. [Ur Bot notiser s å.] (Medd från Lunds bot mus, 19.) — Nachträge zur Monographie der Gattung Verbascum. Lund [1936]. 4:o. 45 s, 8 pl. (LUÅ, 2:32 [1936] (FSH 47): 1.) — Weitere Studien uber die Gattungen Verbascum und Celsia. Lund 1939. 4:o. 70 s, 4 pl. (Ibid, 2:35 [1939] (FSH 50): 1.) - Linaria Cymbalaria (L.) Mill. X pallida Ten. - Nova hybr. [Rubr.] Lund 1940 [omsl]. 3 s. [Ur Bot notisers å.] (Medd från Lunds bot mus, 44.) — Zur Kenntnis von Verbascum aurem (C. Koch) Kuntze. [Rubr.] Lund 1940 [omsl], 8 s. (Ibid, 45.) - Unter-suchungen uber das Androeceum der Rosaceen. Lund 1941. 55 s. (LUÅ, 2:37 [1941] (FSH 52): 7.) — Weitere Beobachtungen uber Synaptospermie. Lund 1943. 4:o. 24 s. (Ibid, 2:39 [1943] (FSH 54): 10.) — Bastarder och artsystematik. [Rubr.] Lund 1943 [omsl]. S 314-332. [Ur Bot notiser s å.] (Medd från Lunds bot mus, _67.) — Eine neue marokkanische Celsia nebst Ubersicht uber die mediterranen Arten der Gruppe Macrantherae. [Rubr.] Lund 1945 [omsl]. S 109-113. (Ibid, 75.) - Bidrag i Botaniska notiser, 1884-87, 1889-90, 1892 -93, 1895, 1897-99, 1901, 1904, 1913,1915-17,1922, 1930, 1934,1940,1943, 1945, Lund, Osterreichische botanische Zeitschrift, Jahrg 43, 1893, 48-49, 1898-99, Wien, o Bulletin de la Société d'histoire naturelie de 1'Afrique du Nord, T 18, 1927, 25, 1934, 31, 1940, Alger, samt i LU:s årsberättelse från 1901 (först anon); titlar se Håkansson, a a, s 553—556, o Krok, s 508—511.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 31 dec 1902, nr 33, RA.

Art: ar om M inför hans 60- o 70-årsdagar i Sthlms dagbl resp GHT; N Beyer, Bengt Lidforss (1968); A Håkansson, In memoriam, S M (Botan notiser 1946), s 543-553; B Lindquist, S M, en minnesteckn (Sv botan tidskr 1946), s 453—456; Liten intervju med jubeldr (DN 16 maj 1941); LUM läsåret 1924-1925 (1925); H Nilsson, Prof S M död (SDS 27 maj 1946); C Skottsberg, S M (Minnestal i VVS, ser från 1938, nr 2, 1948). -Nekr:er över M i Lunds dagbl o SvD 27 maj 1946.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Svante S Murbeck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8571, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Jonsell), hämtad 2019-11-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8571
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Svante S Murbeck, urn:sbl:8571, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Jonsell), hämtad 2019-11-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se