J Daniel A Müller

Född:1812-07-09 – Tyskland (Stralsund) (Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län)
Död:1857-09-18 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Skriftställare, Botanist, Trädgårdsmästare


Band 26 (1987-1989), sida 108.

Meriter

Müller, Joachim Daniel Andreas, f 9 juli 1812 (enl vb för Ty, Sthlm, 1839) i Stralsund, Tyskland, d 18 sept 1857 i Uppsala, Domk. Elev vid botan trädgården i Greifswald, orangör vid UU:s botan trädgård 39, trädgårdsmästare hos Sv trädgårdsfören i Sthlm 41, ordf i Sthlms gartnersällsk 48—52, förest för Sv trädgårdsfören:s trädgård o lärare vid dess skola 49—50, drev handelsträdgård på Reimersholme i Sthlm 49—50, örtagårdsmästare vid UU:s botan trädgård från 3 dec 51 (tilltr 1 april 52). G 17 sept 1839 i Sthlm, Ty, m Clarissa Louise Nernst, f 4 febr 1808 (enl vb för Ty o db för Domk, Uppsala 1878) i Wieck, Rügen, Tyskland, d 8 dec 1878 i Uppsala, Domk, dtr till läkaren Joh Christopher N.

Biografi

Daniel M:s farfar var en skånsk löjtnant Möller som flyttat från Skåne till sv Pommern. Hans son blev trädgårdsmästare och förtyskade sitt efternamn. M valde samma yrke som sin far och efter lärlingsår hos denne och praktik i Greifswalds botaniska trädgård, där han togs omhand och fick botanikundervisning av professor Hornschuch, förvärvade han en grundlig vidareutbildning under anställningar vid botaniska trädgårdar i Tyskland och Holland.

Professor G Wahlenberg i Uppsala hade i universitetets botaniska trädgård låtit uppföra nya växthus och anskaffat exotiska växter, vilkas skötsel krävde en erfaren orangör, som då var svår att uppbringa i Sverige. På rekommendation av kollegan i Greifswald anställde Wahlenberg M, som efter att ha ingått ett länge planerat äktenskap kom till Uppsala 1839. Där utförde han med nit och framgång sina åligganden, men Wahlenberg var svår att göra till lags och lönen var klen. Efter knappt två år antog M därför erbjudandet att bli trädgårdsmästare i Sv trädgårdsföreningens anläggningar i Sthlm och lärare vid föreningens skola. Föreningen hade bildats 1832 och hade bland sina initiativtagare J J Berzelius och M af Pontin. Till trädgården arrenderades ett stort område vid Drottninggatan och 1840 hade en skola öppnats för blivande trädgårdsmäs tare.

Under nio år var M ivrigt verksam som trädgårdens föreståndare; han lät efter egna ritningar bygga växthus, anordnade uppmärksammade utställningar och gjorde en mängd försök med för landet nya blomster och köksväxter. Skolan fick under hans ledning ett gott anseende och från 1844 statsbidrag och två år senare ett av M utarbetat reglemente. På Oscar I:s bekostnad fick M 1846 göra ett studiebesök i S:t Petersburg och 1847 närvara vid naturforskarmötet i Khvn. Trädgårdsföreningens verksamhet fick mot slutet av 1840-talet allt större omfattning och det arbete M påtagit sig blev honom efterhand för tungt, men hellre än att dela det med en likställd medarbetare lämnade han sin tjänst. 1849 hade han förvärvat egendomen Charlottenburg på Reimersholme och där anlagt en handelsträdgård efter tyskt mönster. Trädgården var den första av sitt slag i Sverige och ett mönster för efterföljare. Vid Munkbron hade M en bod där han sålde blommor, frön och grönsaker och enligt tryckt prislista erbjöd han bl a mer än 400 olika blomsterväxter och ett hundratal olika krukväxtfröer. M var den drivande kraften bakom tillkomsten av Sthlms gartnersällskap, som hade till uppgift att främja trädgårdsskötseln genom att anordna utställningar, ge ut litteratur och dela ut stipendier till yngre trädgårdsmän.

När Wahlenberg dog 1851 blev E Fries (bd 16) chef för Botaniska trädgården i Uppsala. Han kände och uppskattade M och erbjöd denne omgående tjänsten som örtagårdsmästare och utverkade för honom fri bostad och personligt lönetillägg. Under den nye mästarens ledning genomgick trädgården stora förändringar. Antalet växtarter ökades med omkr 10000 främst genom byte av frön och plantor med andra botaniska trädgårdar. Trädgårdens fleråriga växter, som tidigare stått spridda över hela området enligt Wahlenbergs idéer, examinerades och ordnades nu strikt efter Fries' naturliga system. På uppdrag av länets hushållningssällskap, som ivrade för trädgårdar och trädplantering, lät M på ett två hektar stort område söder om Botaniska trädgården anlägga en trädskola med parkträd, fruktträd och bärbuskar. För den mönstergilla trädskolan belönades han med sällskapets guldmedalj.

M var även verksam som skriftställare främst inom sitt eget fack och han gav ut populära trädgårdsböcker, som fick stor spridning och kom ut i flera upplagor. I samarbete med sin hustru, som gjort sig känd genom att översätta Runeberg till tyska, gav han 1844 ut ett häfte dikter på tyska och senare ett med sagor på svenska. Paret M fann sig väl tillrätta och fick många vänner i romantikens Uppsala. De tog till sitt hem för några månader den efter moderns död svårt nedstämda Tekla Knös (bd 21) och tillsammans med henne och Fredrika Bremer stod de som författare till en julkalender till vilken M bidrog med något som närmast kan kallas botaniska sagor.

M var en kunnig botaniker men mer intresserad av biologiska och morfologiska observationer än av systematik vilket bl a framgår av hans Taflor ur naturlifvet (1854). Han dog i den farsot som härjade i Uppsala den heta sommaren 1857. 15 år efter hans död tog vänner och fd lärjungar initiativ till en insamling som dels resulterade i en gravvård på Uppsala kyrkogård, dels blev grundplåt till den av Sthlms gartnersällskap förvaltade D M:s stipendiefond.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i GUB, KB, UUB (till bl a E Fries o G Wahlenberg), VA o Örebro mus (till G W Gu-maelius).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Observationer öfver de förändringar, vexterne äro underkastade genom culturen (Förhandlingar vid de skandinaviske naturforskar-nes tredje möte, i Stockholm den 13 —19 juli 1842, Sthlm ... 1843, s 605-610). - Gedichte. Sthlm 1844. 175 s. (Tills med L Muller, född Nernst.) -Föredrag, hållet vid Svenska trädgårdsföreningens allmänna sammankomst d. 27 maj 1846. [Rubr.] Sthlm 1846. 4:o. (4) s. [Undert.] - Anvisning till fruktträds uppdragning, förädling, beskäring, plantering och vård. Sthlm 1848. 75 s. Overs: Frugt-haven, Christiania 1849, 64 s. — Trädgårdsskötsel. D [l]-3. Sthlm 1848-53. [1.] Theoretisk-praktisk anvisning att anlägga och underhålla trädgårdar, jemte en tabellarisk sammanställning af park- och fruktträd, buskar och blomsterörter, samt anteckningar om dessas höjd, varaktighet, utseende, blomningstid, den jordmån och det läge de fordra m. m. [Förtit: Trädgårds-skötsel; omsl: Trädgårds- konst.] 1848. XII, 227 s, Tab I-IV. [2.] Frukt--träds uppdragning, förädling och skötsel, frukt-och grönsakers drifning, samt köksträdgårdens vård. (Förtit: Trädgårds-skötsel; omsl: Frukt- och köks-trädgården.] 1850. XVIII, 280 s. 3. Blomster--skötsel i växthus och boningsrum [omsl: ... så väl i växthus som boningsrum]. Sthlm (tr Upsala) 1853. (8), VIII, 328 s. 2. uppl 1858-64. 1. Trädgårdskonst. Anvisning ... jemte tabellarisk ... och blomsterväxter ... deras höjd ... det läge och den jordmån ... 1858. XVI, 240 s, Tab I-VI. 2. Frukt- och köksträdgården. Fruktträds ... vård. 1861. XII, 276 s. 3. 1864. XIV, 322 s. 3. uppl ... omarb af A Sundius: Trädgårdsskötsel. Fullständig anvisning i frukt- och köksväxt-odling, blomster-skötsel i växthus och boningsrum, trädgårdsanläggningskonst m. m. D 1—3. 18[86—]88. 1. [1886.] 335 s. 2. Blomsterskötsel... boningsrum. [1887.] 406 s. 3. Trädgårdsanläggningskonst jemte blomsterodling på kalljord. [1887-88.] 244 s, Tab I-XII. - Ett litet almträd. Berättelse af D. M. Sthlm 1853. 11 s. [Sign.] (Barnaskrifter utg af Stockholms fruntimmers-förening för barnavård, n° 2.) — Ueber die Reizbarkeit der Genitalien bei einigen Compositen (Botanische Zeitung, Jahrg 11, 1853, Berlin, 4:o, sp 789-793; ur Nya botaniska notiser så). — Taflor ur naturlifvet. Sthlm 1854. 195 s. — Pflanzen-Individualität (Botanische Zeitung, 13, 1855, sp 521-532; ur föreg). - Bladens lefnads-historia. Berättelse af D. M. Sthlm 1854. 7 s. [Sign.] (Barnaskrifter, 7.) — Konvaljerna. En sago-krans. Sthlm 1855. 205 s, 3 pl. (Tills med T Knös o L Muller.) — Fyrväplingen. Vers och prosa. Upsala 1855. 211 s. (Tills med F Bremer, T Knös o L Muller.) — Trädgårdsskötselns inflytande på åkerbruket. [Rubr.] Sthlm 1856. 12 s. -Trädgårdsvännen. Anvisning att anlägga och underhålla köks-, frukt-, blomster-, fönster- och lustträdgårdar, jemte almanacha, som efter tidsföljden uppräknar de under de olika årstiderna förefallande göromålen. Till tjenst för vänner och väninnor af växtodling. Sthlm (tr Upsala) 1856. V, 172 s. ([Omsl:] Bibliotek för landtmän m.fl., 12.) 2.-3. uppl Sthlm 1858, 1866. VI, 167 s. (Bibi för landtmän, 12.) — Skogsvännen. Anvisning att till skog uppodla ofruktbar mark, förbättra glesa skogar, plantera alléer, häckar m. m. till motverkande af den hotande vedbristen, till klimatets förbättring och landets försköning. Sthlm 1857. XI, 170 s. (Ibid, 14.) 2. uppl 1864. XII, 168 s, 1 pl. - Blommans metamorphos (Forhandlinger ved de skandinaviske Naturforskeres syvende Mode i Christiania den 12-18 Juli 1856, Christiania 1857, s 319— 333). — Fruktträdsodlingens katekes. En i frågor och svar framställd afhandling öfver fruktträds uppdragande af kärnor, ympning, okulering, behandling i trädskolor, beskärning och öfrig skötsel. Sthlm 1859. 80 s. (Bibliotek för landtmän m. fl., 18) - Bidrag i Svea, Folk-kalender, 1847, 1849, 1857, Sthlm 1846— 56, samt Nya botaniska notiser, 1853-1856, Sthlm, o Botaniska notiser, 1857, Upps.

Källor och litteratur

Källor o litt: J H Barnhart, Biographical notes upon botanists, 2 (1965); F Bremer, Brev, 3, ed K Johanson o E Kleman (1917); M J Crusenstolpe, Medaljonger o statyetter (1882); O Eneroth, D M (Sv trädgårdsförems årsskr 1858); J Grecn, Spridda drag ur Sthlms gartnersällsk:s verksamhet (1949); V Horn, De små Knösarna (1921); Krok; C Lundin o A Strindberg, Gamla Sthlm (1882); A Pihl, Berättelse öfver Sv trädgårdsfören:s verksamhet åren 1832-1911 (1913); Pris-Courant för året 1851 ... till salu hos D M (1851). - Nekner över M i Botan notiser 1857, nr 9, Ny ill tidn 1872, nr 19 o Svea 1858 (1857).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Daniel A Müller, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8596, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8596
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Daniel A Müller, urn:sbl:8596, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se