Arne Müntzing

Född:1903-03-02 – Göteborgs Haga församling, Västra Götalands län
Död:1984-01-07 – Lunds allhelgonaförsamling, Skåne län

Botanist, Ärftlighetsforskare


Band 26 (1987-1989), sida 133.

Meriter

2 Müntzing, Arne, brorson till M 1, f 2 mars 1903 i Gbg, Haga, d 7 jan 1984 i Lund, Allhelgonaförs. Föräldrar: ingenjören Natanael M och Elin Esselius. Studentex vid Gbgs h samskola 24 maj 22, inskr vid LU 8 okt 23, eo amanuens vid instit för ärftlighetsforskn 24 okt 25-28 febr 27, FK 31 maj 26, amanuens vid instit för ärftlighetsforskn 1 mars 27—31 jan 29, FL 31 jan 29, allt vid LU, förste assistent vid Sv sockerfabriksab:s instit för vitbetsförädling, Hilleshög, Härslöv, Malm, 1 febr 29-30 sept 31, sekr i Avlsbiologisk Sektion av Nord Jordbrugsforskeres Foren 29— 35, disp vid LU 12 april 30, doc i ärftlighetslära där 27 juni 30, FD där 30 maj 31, avd:fö-rest vid Sveriges utsädesfören, Svalöv, 1 okt 31—28 febr 38, sekr i Mendelska sällsk i Lund 36-37, v ordf 38, ordf där 39-69, prof i ärftlighetslära vid LU 28 jan (tilltr 1 mars) 38—68, v ordf i Lunds kammarmusiksällsk 44—47, ordf där 48, led av styr för Alnarps lantbruks-, mejeri- o trädgårdsinst 45—55, av styr för Fonden för skoglig forskn 46, av styr för Rasbiologiska inst 47—59, av styr för Inst för husdjursförädling på Viad, Grödinge, Sth, 48—50, avd:red för Sv uppslagsbok 47— 55, ordf i Lunds orkesterfören 54, led av Statens naturvetensk forskn:råd 55—62, v ordf där 57—62, ordf i forskn:rådets publiceringsnämnd 55—62, red för tidskr Hereditas 54— 77, led av styr för Sven o Lilly Lawskis fond för naturvetensk forskn 60—65, ordf i Nord genetikerfören 60—78, led av forskn:beredn dec 62—dec 67, av statens råd för atomforskn 64—67, av LA:s kollegium 64—67, av forskn:rådens komm för forskn:organisation o forskn:ekonomi 65, av styr för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond 65, av statens råd för skogs- o jordbruksforskn 67—70. — LFS 38, LLA 45, LVA 49, LVVS 50, LHVL 63. G 22 juli 1933 i Höör, Malm, m folkskollär Gudrun Lewis-Jonsson, f 8 okt 1912 i Malmö, S:t Joh, dtr till kh eo hovpredikanten Karl Lewis Jonsson o Ruth Wihlborg.

Biografi

G Mendels forskningsresultat aktualiserades 1900. Under det följande årtiondet utfördes undersökningar av lagbundenheten för egenskapers nedärvning, inte minst när det gällde kulturväxterna. I Sverige var lundabotanisten H Nilsson-Ehle pionjär för denna verksamhet genom sina korsningsförsök med vete och havre.

Efter en lysande studentexamen 1922 började M läsa botanik och ärftlighetslära i Lund. Redan året därefter rekryterades han till Nilsson-Ehles forskningsgrupp. Här fick M en gedigen grund i praktiskt växtförädlingsarbete, och som licentiat fick han anställning vid Sv sockerfabriksab:s institution för vitbetsförädling. Efter disputationen blev han föreståndare för den nyinrättade cytogenetiska avdelningen vid Svalöv. Efterhand kom M att koncentrera sig på kromosomundersökningar och framställandet av nya kulturväxter genom experimentella förändringar av kromosomtalet. Han lyckades t ex framställa rågvete och tetraploid råg.

I sin vetenskapliga skolning var M inte ensidigt inriktad på det praktiska växtförädlingsarbetets bokstavligen jordnära problem. Av avgörande betydelse för hans fortsatta karriär blev lundagenetikernas intresse för evolutionsteoretiska frågeställningar. Mendelismen hade inneburit ett förnyat intresse för artbildningens mekanism, och genetikerna var inte sena att framhålla hur deras kromosomundersökningar kunde lösa problem som de klassiska systematikerna hade gått bet på. I Lund hade N Heribert-Nilsson och G Turesson tagit upp sådana artbildningsproblem under slutet av 1910-talet.

Genetikernas viktigaste bidrag till diskussionen blev att experimentellt framställa nya arter. Under 1910-talet hade flera forskare gjort försök i denna riktning; Heribert-Nilsson hade t ex framställt nya Salix-former. M valde släktet Galeopsis och lyckades efter flera års arbete påvisa att det gick att på experimentell väg syntetisera en naturlig, linneansk växtart. Galeopsis tetrahit, kännetecknad av fyrdubbelt kromosomtal (tetraploidi), åstadkoms genom korsning av två andra naturligt förekommande (diploida) arter. M:s doktorsavhandling Outlines to a genetic monograph of the genus Galeopsis belönades med högsta betyg och betraktades av hans samtida som ett av de mer betydelsefulla bidragen till belysningen av artbildningsproblemet. Senare sammanfattade han sina och andras undersökningar angående mångfaldigandet av kromosomtalet (polyploidi) i det teoretiska arbetet The evolutionary significance of autopolyploidy (Hereditas 1936).

När Nilsson-Ehle avgick ansågs M självskriven som efterträdare. De sakkunniga framhöll att hans "numera klassiska experimentella arbeten" var uttryck för "en högst osedvanlig meritering" och föreslog att han skulle kallas till professuren. Väl i ämbetet tog hans mer teoretiska och allmängenetiska intressen ut sin rätt. Om detta vittnar redan hans installationsföreläsning (Genetics in relation to general biology, Hereditas 1938), i vilken han ägnade det ojämförligt största utrymmet åt artbildningsfrågan och diskontinuiteten i naturen och åt genetikens betydelse för den botaniska systematiken.

Som konsekvens av denna inriktning flyttade M, trots ett visst motstånd från Nilsson-Ehles sida, institutionen från Svalöv tillbaka till Lund. En annan genetiker övertog föreståndarskapet för Sveriges utsädesförening. Visserligen var personkontakterna mellan Svalöv och lundainstitutionen fortsatt intima, men den institutionella kopplingen mellan genetiken som vetenskaplig disciplin och den praktiska växtförädlingen bröts härigenom. En av följderna blev att genetiska undersökningar av djur (inkl Drosophilagenetik) och humangenetiska problem kom med i arbetet under 1940-talet. Under efterkrigstiden utvecklades institutionen till ett modernt, allsidigt genetiskt forskningscentrum. Även om M själv förblev den klassiska botaniska ärftlighetsforskningen trogen och ägnade sig åt sina ungdomsintressen (polyploidi, apomixis och fertilitetsproblem) kom naturligtvis också den moderna molekylärgenetiken att tas upp på programmet.

Frågan om genetikens förhållande till eugenik och rasbiologi är av stort historiskt intresse. M stod här för en moderat men ändå principiellt positiv hållning till eugeniska åtgärder. Redan i installationsföreläsningen hävdade han att ingen åtgärd kunde vara mer betydelsefull för det mänskliga samhällets utveckling än på den genetiska vetenskapen väl grundade, korrekta och effektiva ingrepp i den mänskliga ärftliga konstitutionen.

Nilsson-Ehle var visserligen den moderna mendelska ärftlighetsforskningens pionjär i Sverige, men det blev M som kom att personifiera genetikens (namnbytet skedde vid krigsslutet) etablering som vetenskaplig disciplin i Sverige. En väsentligt bidragande orsak härtill var hans lärobok Ärftlighetsforskning som kom 1953. Den blev omedelbart ett standardverk i sv universitetsundervisning i genetik och har sedan kontinuerligt vidareutvecklats i en rad upplagor och översättningar.

I sin forskningspolitiska verksamhet höll sig M till sin läst. Visserligen var han under en period medlem av Naturvetenskapliga forskningsrådet, men hans väsentligaste insatser gällde genetikens problem. Han var ordförande i Mendelska sällskapet i Lund under hela sin ämbetstid och redigerade lundagenetikernas (från 1960 Nordiska genetikerföreningens) tidskrift Hereditas under en lång följd av år.

De som lärde känna M tecknar samfällt bilden av en person som lugnt och metodiskt, sakligt och logiskt, blygsamt men hängivet vigde sitt liv åt att klarlägga växternas ärftlighetsförhållanden. M:s livsverk sammanföll med genetikens genombrott som en av 1900-talets mest succérika naturvetenskaper.

Författare

Thomas Söderqvist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M (till C Skottsberg) i StUB/VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se LUM 1959-60, Lund 1962, s 506— 509. Dessutom: Ar människan släkt med aporna? (Röster i radio, årg 26, 1959, Sthlm, 4:o, nr 21, s 18). — Våra kulturväxters uppkomst och förädling (Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, årg 102, 1963, Sthlm, s 270-284 o övers s 285-300_: Origin and breeding of our cultivated plants). — Ärftlighetsforskning ... 3. omarb uppl 1964. 400 s. 4. d:o 1971. 528 s, 1 pl-bl. 5. d:o 1977. 534 s, 1 pl-bl. (Utkom 1953...2. omarb uppl 1960. Tysk övers Stuttgart 1958.) Overs: Genetic research, a survey of methods and main results, Sthlm 1961, 345 s, 2. ed: Genetics: basic and applied, a survey ..., 1967, 472 s, 1 pl-bl. — Application in the plant breeding work of new results from genetic research (Acta agriculturse Scandinavica, Suppl 16. Eucarpia, Lund 14—17. VII. 1965, Fourth congress of the European association for research on plant breeding, Sthlm (tr Upps) 1966, s 15-26). - Det ondas problem (Röster i radio, 34, 1967, nr 50, s 48 f). — Biologicai points of view on some humanistic problems. Lund 1968. 40 s. (Scripta minora Regiae Societads humaniorum litterarum Lundensis, Studier utg av K humanistiska vetenskapssamf i Lund, 1966—1967, 2.) — Livets ström. Om livets upp- komst och människans biologiska arv. Sthlm (tr Borås) 1969. 126 s, 2 pl-bl. - Genetik (Biologi ... under red av E Dahl o B Norén, 1. B Norén, Cellen, A Muntzing, Genetik, B Norén, Mikrobiologi, Sthlm (tr Upps) 1970, s 87-281; jfr nedan 1981). — Människans evolution måste den dirigeras? Vi behöver en biologisk framtidssyn (Nya perspektiv, Lantbruksförbundets idétidskrift, [årg 4,] 1970, Sthlm, 4:o, nr 4, s 4—7). — Arftlighetsforskarna varnar: Även kusingifte är riskfyllt! (Vi föräldrar, årg 4, 1971, Sthlm, 4:o, nr 2, s 16 f, 55; tills med M Katz). — Man: by-product, end-product? [intervju av L Holmberg] (Sweden now, vol. 5, 1971, Sthlm, 4:o, no. 3, s 29—31). — Varför är vi olika? Kvinna och man, svart och vit, kropp och själ. Sthlm [1976], 175 s. — Genetik (Biologi för gymnasieskolan, [redaktionsgrupp:] Bernhardsson, Björse, Muntzing [se nedan]: Genetik ..., [Solna, tr] Nacka 1981, s 1-144; tills med J Bergström mfl). -Analysen av människans kromosomer (Sydsvenska medicinhistoriska sällskapets årsskrift 1981, Lund, s 116—131). — Ytterligare bidrag i bl a: Hereditas, 1963, 1966-69, 1971, 1973, 1980, Lund, Botaniska notiser, 1971, Lund, Sveriges utsädesförenings tidskrift, 1962, 1968, 1973 [Svalöv], SvD 4/8 1955, SDS 10/5 1955, 5/4 1957, 31/10 1958, 15/10 1965, 6 o 29/9 1970, 13 o 23/10 samt 29/11 1971.

Redigerat: Hereditas, (genetiskt arkiv, utg av Mendelska sällsk ...,) publ by the Mendelian so-ciety of Lund, 1954—77; avdelningsred för Ärftlig-hetslära i Svensk uppslagsbok, 2. uppl, Sthlm 1947—55, 4:o, [nya tr] 1948—59; i redaktionsgruppen för Biologi för gymnasieskolan, [Solna] 1981 — 83 (tills med Yngve Bernhardsson o S-A Björse): Genetik Nacka 1981, 188 s, Laborations- och studiehäfte Sthlm 1982, 80 s, Ekologi Nacka 1982, 217 s, d:o Sthlm 1983, 88 s, Biologi..., Upps 1983, 204 s, d:o Sthlm 1985, 116 s, Kompletterings-häfte, Upps 1983, 108 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 28 jan 1938, nr 31, RA.

Å Gustafsson, A Levan o A Lundqvist, A M död (DN 9 jan 1984); A Hagberg, A M (FSÅ 1984); Karzo [sign], Nytt inst i Lund: Människan kromo-somutforskas (Medborgaren 1951, nr 14); G Levan, A M 1903-1984 (VVS, Minnestal hållna på högtidsdagarna 1984 o 1985, 1985); LUM 1967-68 (1968).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Arne Müntzing, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8610, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thomas Söderqvist), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8610
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Arne Müntzing, urn:sbl:8610, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thomas Söderqvist), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se