Meriter

Myrbeck, Karl David, f 15 juli 1887 i Uppsala, Domk, d 10 april 1971 i Sthlm, Västerled. Föräldrar: manufakturhandl Carl Pettersson o Augusta Bergman. Mogenhetsex vid h a l i Uppsala 26 maj 06, inskr vid UU ht 06, lantmäterielev 4 juli 10, FK vid UU 14 dec 12, lantmäteriex 5 juni 15, lantmäteri-auskultant 5 juni 15, vik lantmätare i Sthlms län jan 18—dec 20, kulturteknisk ex 23 april 18, assistent o lär i jordvärderingslära vid lantmäteriundervisn ht 18—vt 32, amanuens o tf byråingenjör i lantmäteristyr 1 jan 21—28 febr 25, led av komm ang ersättn:ar mellan delägare vid skiftesförrättmar maj—nov 24, byråingenjör i lantmäteristyr 17 febr 25, tf distnlantmätare i Värends östra distr 1 okt 25—31 dec 26, bibliotekarie i lantmäteristyr 12 jan 27, distnlantmätare i Norbergs distr 16 dec 27, lär i jordvärderingslära vid KTH 1 juli 32, prof i skifteslära där 20 sept 35—51, förest för lantmäteriavd där 39—54, led av komm ang bestämmelser för jordbrukets rationalisering jan 46—juli 48, av komm ang utbildn av lantmätare o lantbruksingenjörer jan 46—aug 47, av fastighetsbildn:sakk:s expertkomm maj 46—okt 53, prof i fastighetsteknik vid KTH 1 juli 51—30 juni 54, speciallär vid lantbrukshögsk 5 dec 52—61, v ordf i Fören för samhällsplanering 52—54. — LIVA 49, HedLIVA 52.

G 21 sept 1930 i Västerås, Domk, m Sara Gunhild Elisabet Nilsson, f 29 mars 1905 i Solna, dtr till dir August Robert N o Anna Maria Boman.

Biografi

Redan innan M avlade sin fil kand-examen i naturvetenskapliga ämnen valde han att slå in på lantmätarbanan. Efter den grundläggande tvååriga och huvudsakligen mätningstekniskt orienterade utbildningen och sedvanlig auskultanttjänstgöring kunde han genomgå den ettåriga kulturtekniska kurs som krävdes for att bli förrättningslantmätare. Intresset väcktes härvid för ekonomiska och värderingstekniska frågor och intresset fördjupades då han kort tid efter examen inträdde som lärare i jordvärderingslära. M:s naturvetenskapliga inriktning ledde honom till en kritisk granskning av tillämpade värderingsmodeller och till en strävan att ersätta subjektivt tyckande med metoder förankrade i markkunskap och objektiva redovisningar. I samband med tillkomsten av 1926 års jorddelningslag fick M tillfälle att utveckla sina tankegångar. Som byråingenjör i lantmäteristyrelsen fick han uppdraget att utarbeta till-lämpningsföreskrifter för gradering och likvider i samband med lantmäteriförrättningar. Så långt möjligt sökte han härvid nå fram till ett logiskt uppbyggt system. De regler som antogs var i hög grad hans verk.

M ansåg emellertid att den nya lagen fortfarande var alltför bunden av äldre principer. Efter några års praktisk tjänstgöring som distriktslantmätare fick han tillfälle att närmare utveckla sina åsikter. 1932 hade lantmäteriundervisningen överflyttats till KTH och i samband därmed nyinrättades en professur i skifteslära. Efter en lång och kontroversiell tillsättningsprocedur utsågs M 1935 till dess förste innehavare. Strax efter ullträdet reste han i artiklar och offentliga diskussioner kravet på en radikal reformering av hela metodiken på området, där mera formell jorddelning skulle ersättas av en uppbyggnad av rationella och tekniskt-ekonomiskt riktigt utformade jord- och skogsbruksenheter. Förfarandet skulle också innefatta skapandet av ett lämpligt och med ägogränserna samordnat väg- och dikessystem. I stället för värdering av enskilda ägor i samband med laga skifte borde totala värderingar av fastigheterna före och efter skiftet eftersträvas. Detta skulle dels ge rättvisare ersättningar, dels förenkla förfarandet. Huvudvikten borde läggas på fastighetsplanering, inte på formella redovisningar.

På artiklar av M byggde en motion till 1938 års riksdag (II: 289) av riksdagsmannen och professorn i civilrätt Å Holmbäck och Ola Jeppsson med krav på genomgripande revision av den knappt mer än tio år gamla jorddelningslagen. Motionen vann riksdagens gillande och 1939 tillsattes en utredning, fastighetsbildningssakkunniga. Härmed startade ett långvarigt utredningsarbete, som först 1970 skulle resultera i nu gällande fästig-hetsbildningslag. I detta utredningsarbete fick M endast i ringa grad möjlighet att medverka. Hans tankegångar kom emellertid att påverka arbetet så att den nya lagen gjorde det möjligt att i stor utsträckning arbeta på det sätt M avsett. Själv var han dock kritisk till resultatet, inte minst till att värderings-och ersättningssystemet formellt sett följde liknande linjer som tidigare.

M hade under hela lagstiftningsarbetet hävdat att detta borde drivas parallellt med forskning på området. Själv bidrog han och hans institution med analyser rörande ekonomisk effekt av bättre fastighetsutformning, principer för utbyggnad av rationella fastigheter kring optimala väg- och dikessystem liksom lämplig metodik vid fastighetsplanering och fastighetsbildning.

M kom också att i betydande omfattning engageras i efterkrigstidens diskussion och utredningsverksamhet kring jord- och skogsbrukets rationalisering och han koncentrerade institutionens verksamhet kring detta ämnesområde. Den breddning som senare skedde av fastighetsteknik i riktning mot mer allmänna fastighetsbildnings- och planläggningsfrågor liksom mot genomförandet av planerna hade han inte mycket sympati för. För egen del arbetade han med forskning inom sitt tidigare område fram till sina sista år.

M hade stort intresse för utbildningen. Som föreståndare for lantmäteriavdelningen vid KTH under många år och som ledamot av utredningar rörande undervisningen hade han ett betydande inflytande på denna. Han medverkade till en förändring av den tidigare mer mätningsinriktade utbildningen mot ökat utrymme för ämnen avseende planläggning och ekonomi samt skog och jordbruk. Beträffande de sista ämnena har dock undervisningen senare starkt reducerats.

M:s ansvar för undervisningen i det egna ämnet var stort. En sida av detta var hans legendariskt långa tentamina, som ofta utformades till omfattande privatundervisning. Framför allt inriktade han sig på att vissa grundläggande betraktelsesätt blev väl förankrade hos eleverna. Även efter sin pensionering följde M med största intresse frågor kring undervisning och utveckling inom sitt fackområde. Hans kontakter med teknologer och lantmätare av alla åldrar var goda. På student- och föreningsfester var "KåDe" en gärna sedd gäst. Han var i sin krafts dagar ofta kontroversiell och kunde ha kritiska synpunkter och högt ställda krav. Genom sitt långa och starka engagemang inom lantmäte-riets område blev han emellertid efter hand en självklar nestor och uppskattad hedersledamot inom studentkår och yrkeskår.

Författare

Gerhard Larsson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om sambandet mellan gradering och likvider. [Rubr.] Sthlm 1922. 14 s. [Ur Svensk lantmäteritidskrift 1921.] — Om jords gradering och vissa därmed sammanhängande spörsmål (Be-retning om det annet Nordiske landmålermöte for landmåling, matrikuls- og utskiftningsvesen ... 15. og 16. august 1924, Oslo 1925, s 13-24). - Propri-étés foncieres et arpentage en Suéde (Compte ren-du du Congres international des géometres tenu å Paris du 15 au 18 octobre 1926, [Paris] 1927, s 409—419). — Om grunderna för 1927 års föreskrifter rörande ägogradering och vissa ersättningar mellan skiftesdelägare. Sthlm 1928. 107 s. (Bilaga till Kungl. lantmäteristyrelsens meddelanden 1928:9 = Serien Uppsatser m. m., nr 1.) — Till personalfrågan ([L. O. Bagger-Jörgensen,] Kräver lantmäteriets utövande funktionärer av högre och lägre grad? [+ K D Myrbeck,] Till personalfrågan [+ J Möller m fl,] Framställning ..., Leksand 1930, s 9-13 [ur Sv lantmäteritidskr 1927]). - Till Sveriges lantmätareförening [motion om förh inom lantmäteriet] (Protokoll hållet vid Sveriges lantmätareförenings ordinarie årsmöte ... den 27 och 28 mars 1933, Linköping 1933, s 13—15). — Angående de sakkunnigas utlåtanden rörande de sökande till professuren i skifteslära vid Kungl. tekniska högskolan. [Rubr.] Västerås 1934. 75 s. — [Lantbruksekonomiska faktorer, vilka inverka på graderingen:] Diskussionsindlaeg (Beretning om det 5. Nordiske LandmaalermBde i Kabenhavn 21.—23. Juni 1937, [Khvn 1938,] s 151-154). - Fastighetsbildningen i Sverige (Hushållningssällskapens tidskrift, årg 4, 1937, Sthlm, 4:o, s 1-11). - [Egnahemslägenheters storlek och ägosammansättning:] Familjejordbruk / Stödjordbruk / Lägenheter för bostadsändamål [text] (SOU 1938:34, Jordbruks-dep. Den statliga egnahemsverksamheten, betänkande med förslag avgivet den 2 oktober 1938 av 1936 års egnahemsutredning, Sthlm 1938, s 162— 185; anon). — [Synpunkter på jorddelningslagstiftningen o fastighetsbildningen på landsbygden] ([Bihang till Riksdagens protokoll... 1938, Sami 4, bd 2. Motioner i Andra kammaren ...,] Nr 289, Sthlm 1938, s 1 —7 [sammanfattn ur Hushållningssällskapens tidskr, Sunt förnuft o Skogen 1937]). — Jorddelningens reformering. Föredrag ... vid ... möte i Stockholm den 28 mars 1939 (Protokoll hållet vid Sveriges lantmätareförenings ordinarie möte i Stockholm den 27 och 28 mars 1939, Växjö 1939, s 46—59; även sep, 16 s). — Ekonomisk fastighetsbildning. Önskvärda reformer i vårt nuvarande jorddelningsväsende. Föredrag vid ... möte den 20 mars 1939 (Handlingar till lantbruksveckan år 1939, Sthlm (tr Norrtälje) 1939, s 284-306). -Den svenska jordpolitiken (S Petrini, Skogsbruket. Dess ekonomiska och naturliga förutsättningar, Sthlm 1940, s 118-138). - [Skogsregalet: diskussionsinlägg] (Sveriges distriktslantmätareförening, protokoll vid årsmötet den 25 mars 1941, Norrköping 1941, s 9 t). — Jordpolitik och lantmäteri [text] (d:o, ... 21 mars 1945, Norrköping 1945, s 17—22). — Den förvandlade byn (Lantmannen, Svenskt land, Tidskrift för landtmän, Hästen, årg 30, 1946, Sthlm, 4:o, s 759-762). - Vad är fastighetsteknik? (Tidning för byggnadskonst, årg 38, 1946, Sthlm, fol, s 84, 86). - Principerna för båtnadsuppskattning vid torrläggning av mark (Grundförbättring, tidskr för jordbrukets rationalisering årg [1], 1947, Upps ... 19[47-]48, s 188 f). — Principiella synpunkter på den ekonomiska effekten av vattenregleringar av olika slag för fastigheter och deras ägare (ibid, 2, 1948, tr 19[48-]49, s 247-253). - Jordbrukets fastighetsstruktur (Balans, tidskr för samhällsekon debatt utg av Skattebetalarnas fören, årg 2, 1950, Sthlm, s 135-142). - [Kartläggning och fastighetsteknik:] Fastighetsteknikens balansproblem och därmed sammanhängande forskningsuppgifter, m. m. [ref av föredr 8/6 i IVA] (Iva, tidskr för vetenskaplig forskning, årg 24, 1953, Sthlm, s 226— 229). — Om gradering av ägor. Sthlm 1955. 4:o. [Stencil.] 45 bl. (Institutionen för fastighetsteknik vid K tekn högsk.) — En vital forsknings- och lagstiftningsfråga (Norsk tidsskrift for jordskifte og landmåling, årg 25, 1960, Oslo, s 161 — 171; även: Maanmittausinsinööri, årg 69, 1960, Hfors, s 239— 246). — Ar det ofrånkomligt, att rationell fastighetsbildning inleds med grundstrukturplanering? Sthlm 1964. [Duplic] C:a 167 s. (Inst. för fastighetsteknik, KTH, Meddelande nr 11.) [Ny uppl:] Om grundstrukturplanering för bruknings-enhetssystem. [Även eng titel.] Sthlm 1967. 153 s. (Ibid, 15.) — Ytterligare kompendier, PM o a sten-ciler; bidr i: Skogen, populär tidskr utg av Svenska skogsvårdsföreningen, årg 15, 1928, 18, 1931, 24, 1937, Sthlm, 4:o; Sunt förnuft, organ för Skattebetalarnas förening, årg 17, 1937, Sthlm, 4:o, s 99 f, 155-158, 191 f, 221 f; Svensk lantmäteritidskrift, 1921-23, 1925, 1927, 1930-33, 1938-43, 1945, 1951, 1957, 1969, Sthlm; Plan, organ för Föreningen för samhällsplanering, årg[l], 1947,5,1951, 14, 1960, Sthlm; diskussionsinlägg i Andra Härnö-mässan 1942, föredr och anföranden ..., Härnösand s å, o Åttonde Härnömässan 1948 ..., Umeå s å.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 20 sept 1935, nr 21, RA.

Fastighetsbildn på Sveriges landsbygd (Sv lant-mäteritidskr 1938, hl); Festskr tillägn K D M vid hans avgång från professuren ... 1954 (ibid 1954, h 3-4); K D M in memoriam (ibid 1971, h 2); G Larsson, K D M in memoriam (SvD 15 april 1971); SMoK; Sveriges lantmätare 1964 (1964).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl David Myrbeck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8614, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerhard Larsson), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8614
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl David Myrbeck, urn:sbl:8614, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerhard Larsson), hämtad 2024-04-16.