Biografi

Myrberg, släkt, härstammande från regementsskrivaren Petter M (d 1725, 51 år gammal), som var född i byn Myran i Lugnas, Skar, och far till underinspektören och uppsyningsmannen vid landtullen i Gbg Jonas M (d 1798, 76 år gammal). Dennes son Eric M (1769-1847) blev magister i Uppsala 1797, docent i österländska språk där 1801, lektor i historia och moral i Gbg 1806 och lektor i teologi där 1816 samt fick professors titel 1822. I äktenskap med en syster till den som viskompositör och musikkritiker verksamme protokollssekreteraren Pehr Fredric Blidberg (LMA 1848) var han far till August Melcher M (1825—1917). Melcher M var studentsånganförare i Uppsala omkr 1850, blev magister där 1854 och var tjänsteman vid telegrafverket 1857—86, lärare i matematik och tyska vid olika läroverk i Sthlm 1858—91, sånganförare i Par Bricole 1865—67 och vice ordförande i Sällskapet för sv kvartettsångens befrämjande 1891-1905. From 1890-talet ägnade han sig helt åt musiken. M är känd som produktiv tonsättare av körverk, en- och flerstämmiga sånger, kammarmusik och pianostycken mm. Han blev 1908 LMA.

Hans äldre bror Otto Ferdinand M (1824— 99) ville också ägna sig åt musiken men hindrades därifrån av en genom överansträngning och umbäranden under studietiden ådragen nervsjukdom, som yttrade sig i värk i händer och fötter och följde honom under hela livet. Otto M blev i Uppsala magister 1851, docent i teologiska prenotioner 1852 och teologie adjunkt 1860, var professor i exegetisk teologi där 1866-92 och blev teol dr 1868. I sin skriftställarverksamhet, som var mer omfattände än någon annan samtida sv teologs, anses M ha varit påverkad av de tyska teologerna J T Beck och J C K v Hofmann samt dansken S Kierkegaard men gick gärna sina egna vägar och infogade sig ej i vare sig den uppsaliensiska lågkyrkligheten eller den lundensiska högkyrkligheten. Han var en målmedveten representant för biblisk teologi och uppträdde — ehuru personligen blid och älskvärd — med polemisk skärpa såväl mot den hyperortodoxa åskådningen som mot romersk-katolska kyrkan, nyevangelismen, den boströmska filosofin och Viktor Rydbergs religiösa liberalism. Efter att 1864—66 och 1869 ha utgivit tidskriften Vittnet grundade M 1884 tidskriften Bibelforskaren, som han till icke ringa del fyllde med egna bidrag, och vars utgivare han var till sin död. Den upphörde 1923. Flera av sina viktigaste avhandlingar har han samlat i ett större arbete, Röster ur den heliga skrift (1877). Mest uppskattad bland M:s senare skrifter blev Johannes uppenbarelse (1888). Efter flera partiella översättningar i olika upplagor utkom 1890 hans översättning av hela Nya testamentet (ny uppl 1894), och han publicerade också översättningar av stora delar av Gamla testamentet. Trots sin stora och av personlig ärlighet, grundlig lärdom och ytterligt samvetsgrann forskning präglade produktion fick M ej det inflytande man kanske kunde ha väntat utan betraktades åtminstone i vissa kretsar som en samhällsvådlig person, "ett svart får bland de teologiska fäderna". Han blev sålunda ej ledamot av den 1884 tillsatta bibelkommissionen, vars arbete han därefter kritiserade. M beskrevs som "en liten satt man med rufsigt grått hår" och raska lågmälda föreläsningar (Cleve v Euler). Papper efter honom finns i UUB.

Hans son Israel M (1875—1956) var registrator i riksdagen 1923—45 och 1:e kanslisekreterare i justitiedepartementet 1924—41 samt fick kansliråds titel 1930. Han utgav 1924 en samling av förut otryckta predikningar av fadern jämte en inledande levnadsbeskrivning och blev 1931 jur dr på avhandlingen Om tjänstemäns oavsättlighet (1930). En annan son, stadsingenjören i Sthlm Olof M (1877-1941), var far till stadsarkitekten i Fagersta Nils Olof M (1907-69), som i äktenskap med sångerskan och recitatrisen Eva-Lisa Lennartsson (f 1910, d 1999^[1]), dotter till operasångaren Torsten Lennartsson (bd 22), blev far till skådespelaren Per M (f 1933).

Utan genealogiskt samband med ovanstående släkt var Anna Fredrika M (1878-1931). Anna M blev under pseudonymen Svarta Masken en av sin tids mest produktiva humoristiska sv författare, därtill en av de originellaste. Hennes far, länsveterinären i Värml Johan M (1841—96), var son till en snickare Johannes Olofsson (1801—49) på torpet Myran i Sävare, Skar.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Petter M: N Belfrage, K Västgöta regemente. Biogr uppg:er ... 1542-1723 (1947). -Jonas M: Överdirektörens för landtullen arkiv: Personella berättelser 1769, f 89, o 1775, f 75 f, RA; G Bodman, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925). - Eric M: Gbgs hm. - August Melcher M: TU 5: 11 o 85:27, KB; A M M (SM 15, 1895); d:o (ibid 26, 1906); C Burman, Minnen (1904), s 208; dens, Post skriptum (1905), s 131 f, 162, 214; S G Dahl, Läroverks-matr för år 1885 (1886); En 85-årig tonsättare (Upsala Nya Tidn 22 dec 1910); R E[ngländer], August Melcher M (SMoK 5, 1949); E F[ahlsted]t, August Melker M (NF, ny uppl, 19, 1913); A Helmer, Sv solosång 1850-90, 1-2 (1972); G Hilleström, MA, matr 1771-1971 (1971); J L Höijer, Musik-lexikon (1864); G Kall-stenius, Blad ur Uppsalasångens hist (1913), s 89, 98 f, 101 f; [O Lundgren,] Med en Uppsalasångens senior hos dess Nestor. Den 91-årige dr M sysselsatt med att komponera en ny vårmarsch, av Yor-rick (SvD 26 maj 1917); Norlind; Par Brikoll. Porträtt, Ny serie (1903-05); Samfundet SHT:s ledamöter 1844-2/11 1895 (1895); Sohlman; SPG; Sv uppslagsbok, 20 (2. uppl, 1951); M Tegen, Musiklivet i Sthlm 1890-1910 (1955); E Åkerberg, Mu-siklifvet inom Par Bricole 1779-1890 (1910). -Otto Ferdinand M: TU 5:11, 7: 79 o 85:27, KB; G A Aldén, Hemma o i Uppsala (1927), s 200 f; A Andersson, Universitetets styresmän, lärare o tjänstemän (UU 1872-97, 3, 1897); T Andra:, Na-than Söderblom (5. uppl, 1932), s 96, 98; C Ans-helm, Peter Fjellstedt, 3 (1957); G Aulén, Dogm-historia (3. uppl, 1933); W Bredberg, P P Waldenströms verksamhet till 1878 (1918); A Cleve v Euler, Från min barndoms o ungdoms Uppsala (Hågk o livsintr, 18, 2. uppl, 1937), s 160; E J Ekman, Inre missionens hist, ny uppl, 2 (1921), s 597, 3 (1922), s 737, 755, 943; J A Ekman, Otto Ferdinand M (Bibelforskaren, 16, 1899); C G Fransson, Minnesord öfver bortgångne ämbetsbröder (Prot o handl:ar rörande prästmötet i Uppsala 1902, 1903), s 133-36; B Gustafsson, Sv kyrkohist (1957); A Hesslén, Fjellstedtska skolan (1922), s 3; R H[ol]m, Otto Ferdinand M (Sv uppslagsbok, 20, 2. uppl, 1951); H Holmquist, Från romantiken till världskriget... (Handbok i sv kyrkohist, 3, 1941), s 86 f; O Larsson, Professor Otto Ferdinand M, en teckning av hans person o teologi (1932); G Lindeskog, O F M:s vetenskapliga gärning (Sv exegetisk Å, 11, 1946); Lundstedt; H Lundström, Ärkebisko- pen doktor Johan August Ekman (2. uppl, 1916), s 30, 32-38, 43, 48, 69, 73-78, 81-85, 104, 106; Israel M, Företal. O F M:s levnad o personlighet (Predikningar av O F M, 1924); E Newman, Den Waldenströmska försoningsläran i hist belysning (1932); O Rabenius, En akademisk Uppsalakrets på 1890-talet (Hågk o livsintr, 17, 1936), s 220 (omtr i dens, Kring drottning Kristinas klocka, 1942, s 95); N Rodén, Herrnhutiska o nyevangelis-ka väckelserörelser i Linköpings stift intill 1856 (1941); dens, Hans Jacob Lundborg (1961); E Rodhe, Sv kyrkan omkring sekelskiftet (1930); dens, Den religiösa liberalismen (1935); W Rudin, Otto Ferdinand M (Kyrkl tidskr, 5, 1899); L N Rydeman, Några barndoms- o ungdomsminnen (Hågk o livsintr, 5, 1924), s 36; SMoK; P Sundén, Biskop Anders Fredrik Beckman (1931); SPG; E Sftayje, Otto Ferdinand M (NF, ny uppl, 19, 1913); dens, Några livsintryck från prof O F M (Hågk o livsintr, 2, 1922); B Sundkler, Sv missionssällskapet 1835-76 (1937); E Svensén, De döde (Nornan, 27, 1900, tr 1899), s 218; UUM (1896); P P Waldenströms brev 1858-82, 2 (1938); K Warburg, Viktor Rydberg (1900), 1, s 250, 588, 2, s 520; U Wittrock, Ellen Keys väg från kristendom till livstro (1953). - Israel M: Israel M död (SvD 28 sept 1956); Sv juristM 1950 (1950); Väv? Sthlmsdelen (1945). - Olof M: SvTeknF; G Wijk-mark, Stadsingenjören i Sthlm Olof M (SvD 18 febr 1941). - Nils Olof M: Nils M (SvD 24 febr 1969). — Anna Fredrika M: Anna M in memoriam (S-T 3 april 1931); L Persson, En kvinnlig grovarbetare i humor (Svarta Maskens dårdikter samt humoresker o slagdängor i urval, 1984); U van Rijswijk, Kvinnan bakom masken (SvD 30 sept 1975); SFL 1900-1940, 2 (1942). - Johan M: N T Frykholm, Sv biografisk veterinär-matr från 1750 till nuvarande tid (19271.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Myrberg, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8616, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8616
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Myrberg, släkt, urn:sbl:8616, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-16.