Mårten

Född:1100-talet
Död:1100

Skulptör


Band 26 (1987-1989), sida 203.

Meriter

Mårten, romansk stenmästare verksam i Skåne på 1100-talet.

Biografi

M har signerat fem dopfuntar i kyrkorna i Höör, V Sallerup, Lilla Harrie, Södervidinge och Ortofta. Signeringarna är inristade med runor uppe på funtens kant och lyder: Mårten mik giarÞe (Mårten gjorde mig). Runorna vittnar om att han var nordbo, sannolikt skåning. I hela Norden har blott en enda mästare från tiden före 1500 efterlämnat lika många signeringar, nämligen M:s samtida yrkesbroder Harald på fem gravstenar i Västergötland.

Alla M:s signerade funtar har sina runda dopkar dekorerade med en bred fris av palmetter och ibland druvklasar, inramade av bandslingor lagda i rundlar, allt mellan raka repbårder upptill och nedtill. På funtarna i Höör och Södervidinge har i rankan nedanför signeringsinskriften infogats ett skäggigt mansansikte med en toppig mössa sådan som stenmästare brukar ha på andra bilder från tiden. Därför är det sannolikt ett självporträtt, som M här fogat in i växtrankan med dess associationer till återlösning och paradis.

På tre av funtarna utgörs foten av en attisk bas med hörnsporrar, men på de två i Södervidinge och Ortofta pryds foten istället av figurer i hög relief, framför allt lejon gapande över en människas eller vädurs huvuden. Lejonen kan vara tänkta som demoniska makter, som kuvats till en stödjande position under dopkaret, och/eller som starka väktare av funten. Vid den drevs ondskans makter bort från barnet genom dopritualets exorcismer. Det är förmodligen dessa makter och försvaret mot dem — kanske enligt principen "ont skall med ont fördrivas" — som lejonen representerar på dessa och många andra romanska funtars fotpartier. På örtoftafuntens fot framställs också en björn och ett kärlekspar.

De fem funtarna finns inom ett begränsat område kring Eslöv med Höör i nordöst. I Höör bröts den fina sandsten, av vilken dessa arbeten är gjorda. Från lundadomen har M hämtat sina lejonmotiv, medan hans palmettfris synes representera en något yngre romansk stilfas än rankmotiven i Lund. Härigenom har M:s verksamhet daterats till tiden kring 1170.

På grund av likheten med de signerade funtarna har ytterligare en rad arbeten tillskrivits M. Det gäller flera funtar i samma del av Skåne, främst den i Harlösa, och byggnadsskulpturer på ett par av de kyrkor, vilkas funtar han signerat: ett lejontympanon i Höör och ett liggande lejon med byte i V Sallerup. Det har också antagits, men ej kunnat bekräftas, att M som byggmästare lett uppförandet av de kyrkor, som har arbeten av hans hand. Ett kännetecken för dessa kyrkor är absidexteriörens artikulering med dubbla rundbågar burna av halvkolonnetter som i Höör. Detta arkitekturmotiv har sin stora förebild i blindarkaderna på lundadomens absid.

M bildade skola i sydvästra Skåne under 1100-talets sista tredjedel. Hans lärjungar och efterföljare — bla den sk Oxiemästaren — har huggit ytterligare ett femtontal funtar och även försett åtskilliga kyrkor med byggnadsskulpturer i form av lejon med en människa eller vädur i gapet. Om dessa arbeten gäller att de mer eller mindre liknar M:s men saknar hans precision i utförandet eller vissa karaktäristika i utsmyckningen. Till M:s krets har även hänförts ett vädurshuvud i täljsten från Växjö domkyrka.

Författare

Jan Svanberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: F Carlsson, The Iconology of Tecto-nics in Romanesque Art (1976); E Cinthio, M (SKL 4, 1961); E Gustafsson o M Ullen, Växjö domkyrka (Sveriges kyrkor, Småland, bd 4, 1970); L Jacobsen o E Moltke, Danmarks Runeindskrifter (1942); E Moltke, Runerne i Danmark og deres oprindelse (1976); J Roosval, Die Steinmeister Gottlands (1918); M Rydbeck, Skånes stenmästare före 1200 (1936); dens, Lilla Harrie kyrka byggd av M (Medd från LU:s hist museum, 1943); J Svanberg, Stenmästarbilder i Nordens romanska konst (Ikonografiska studier ..., ed S Karling=VHAAH, antikvariska serien, 26, 1972); L Tynell, Skånes medeltida dopfuntar (1913-21).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mårten, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8642, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Svanberg), hämtad 2021-02-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8642
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mårten, urn:sbl:8642, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Svanberg), hämtad 2021-02-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se