Meriter

Mårten Helsing (Martinus Olai Helsingus), d 7 april 1568 i Sthlm. Inskr vid univ i Königsberg aug 46, vid univ i Wittenberg 22 febr 48, mag där 14 aug 50, inskr vid univ i Rostock 29 juli 52, hemkallad av Gustav I o anställd som sekr i kansliet 54, deltog i beskickmar till Ostfriesland o England 56—57, till England 61 o till Skottland 62 o 63 — 64, företog en resa till Schweiz o Frankrike 58—59.

G jan 1566 m Anna Blasiusdtr, d 1624 i Danzig, dtr till stadsskrivaren i Sthlm Blasius Olsson o Olof Svenssons änka Barbara samt omg m preceptorn Arnold Grothusen (bd 17).

Biografi

Efter studier i Uppsala (ej vid Gävle skola) inskrevs M och skolkamraten Martinus Olai Gestritius (bd 25) vid universitetet i Königsberg. När efter schmalkaldiska kriget undervisningen återupptagits i Wittenberg, överflyttade de dit, blev där samtidigt magistrar och följde sommaren 1552 sin avhållne lärare David Chytræus till Rostock. På kungens kallelse återvände de båda till hemlandet, där M, försedd med ett vackert rekommendationsbrev från Melanchthon, omedelbart anställdes i kansliet. De tidigare ledande männen där G Norman och V v Lüttich var nu döda och måste ersättas.

M:s första utrikesbeskickning gick till Ostfriesland och England tillsammans med den tyske sekreteraren Arnold Rosenberger. De nådde fram till ett fördrag om fri handel och tillgång på viktiga varor för det sv-ryska kriget, samtidigt som de förberedde det giftermål som 1559 ägde rum mellan Gustav I:s äldsta dotter och greven av Ostfriesland. I England lyckades M ej stoppa dess handel med Ryssland men väl krigsmaterielleveranser österut.

1558—59 företog M en kombinerad underrättelse- och studieresa till Schweiz och Frankrike, där han studerade juridik i Bourges och till den sv ärkebiskopen hemsände vår första kända utförliga rapport om kalvinismen (Kjöllerström). Han visar sig däri vaken, välunderrättad och utan sympatier för den nya läran.

I kung Eriks engelska giftermålsunderhandlingar kom M att vid sidan av kanslern N Gyllenstierna flitigt anlitas. Sålunda vistades de en stor del av 1561 i London, varifrån de hemsände utförliga rapporter både gemensamt och enskilt. M deltog även i beskickningar till Skottland, som i realiteten var avsedda att sätta press på Elisabet. Överhuvudtaget ägde han dessa år kungens stora förtroende. Han erhöll som donation en tomt i huvudstaden; andra halvåret 1562 vistades han ständigt vid kungens sida och var enligt sitt bevarade diarium den foredragande i viktiga ärenden. Diariet slutar dec 1562 (ej 1561), då han — såsom varande "scriptor historiarum" — fick i uppdrag att revidera Peder Swarts krönika om Gustav I. Denna bearbetning går endast fram till färden till Dalarna. Allt talar för att den var tänkt som ett led i politiken västerut och ytterst avsedd för den engelska opinionen.

Återresan från Skottland sommaren 1563 gick över Nordtyskland, men det nordiska kriget tvang M att — nog ej så ovälkommet — dröja ett helt år i Rostock hos sin forne lärare Chytræus. Ett resultat av vistelsen blev hans från tyskan översatta, mycket uppskattade bönbok. Samtidigt kunde han notera de sv studenternas svåra situation och de hinder för utländska studier kriget medförde (1560—64 nyinskrevs i Rostock 34 svenskar, i Wittenberg 18, 1565—69 6 resp 4). Måhända är det dessa M:s erfarenheter — vilka han delade med vännen Laurentius Petri Gothus (bd 22) — som ligger bakom det sv universitetets återupprättande efter M:s hemkomst; den förste professorn blev just Laurentius Petri Gothus.

I maj 1566 förelåg M:s skildring av krigshändelserna vid Varberg och Axtorna hösten 1565 under titeln Vera et brevis eorum narratio ..., som trycktes följande sommar. För den främst till utlandet riktade propagandaskriften har han kunnat utnyttja förstahandsrapporter; han har själv följt hovet till krigsskådeplatsen. Uppgiften att han vid denna tid, med flera nu förlorade skrifter, även aktivt skulle ha deltagit i kampen mot kalvinismen (Anjou, Estborn) är felaktig och beror på en förväxling med kamraten Martinus Olai Gestritius (Kjöllerström).

M tillhörde den grupp sekreterare som kring den främste av dessa, Olof Larsson, stod i opposition till Jöran Persson och hans män. Den under hösten 1567 tillförordnade rådsregeringen titulerade M och Olof Larsson "rådsförvanter" och diskuterade med dem vid jultiden en omläggning av politiken efter hertig Johans linjer, innebärande fred med Danmark och Polen; faran för en polskrysk uppgörelse och det finansiella nödläget gjorde detta ofrånkomligt. Med Eriks tillfrisknande och Jorans frigivning och återgång till makten våren 1568 blev krisen akut och medförde katastrof för M. Enligt trovärdig uppgift skall han i fältlägret av kungen själv blivit misshandlad till döds under ett gräl om hertig Johan och prokuratorn (Messenius; M:s änka blev Messenius' svärmor). — Den Mårten Helsing som 1570—73 som gammal och vanför uppbar en knapp pension är ej identisk med sekreteraren.

Författare

Ivan Svalenius

Arkivuppgifter

Brev från M i Kanslitjänstemäns konc o mottagna skriv:er, vol 7 o M:s diarium sept-dec 1562 (i Eriks utg diarium 1550-61) i RA. M:s revidering av Peder Swarts krönika (D 493 a) i KB (se nedan under Tryckta arb).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vera et brevis eorum narratio, quae tam in pacificatione quam terrestri bello inter Suecos & Danos tractata & gesta sunt. Anno Christi. 1565. [Sthlm 1566.] 4:o. (28) bl. [Anon.] -Copia af ett bref... som han ifrån Svartsjö skref till herr Sten Erichsson och flere Kongl. Maj:ts råd ... (HSH, d 4, Sthlm 1817, s 200-202). - Till herr Sten Erichsson och de andra af Rådet om samma ärende och flere med (ibid, s 202—204; tills med Olof Larsson). — Bearbetning af Peder Swarts berättelse om Gustav Vasas ungdom [utg av N Eden] (HT, årg 34, 1914, Sthlm 19[14-]15, s 245-257).

Översatt: [Bönbok, Sthlm 1567,] (9), CCXV, (8) bl [endast ex som saknar början o slut], [nya uppl:] [Sthlm 1570,] 240 bl [saknar början], Een nyttigh och christeligh bönebook, bådhe aff gambla och nyia kyrkionnes lärare tilhopa draghen ... af Mar-tino Helsingio försvenskat, Sthlm 1577, 240 bl, [Lubeck c:a 1590,] 312 bl [saknar början o slut], Sthlm 1591, (21), CC1X, (5) bl, Rostock 1609, 206 bl, Sthlm 1614 [ej bevarad], Sthlm 1622, (32), 495 s, Sthlm 1632, 556 s, Sthlm 1648 [ej bevarad], Sthlm 1670, 523 s, [senare uppl ingående i:] Ande-ligit röök-offer och välklingande harpa, eller En fullkomblig böne- oc psalm book, med evangelier oc epistler, sålunda sammanfogade ... [även titelvariant: ... fullkomlig böne- oc psalm-book, sålunda ...], Götheborg 1685; se I Collijn, Sveriges bibliografi intill år 1600, bd 2, Upps 1927-31, s 355-358, 388-391, 471-473, bd 3, 1932-33, s 109-111, 117 f, dens, ... 1600-talet, 1942-46, sp 658 f, o Estborn, nedan a a, s 176—190.

Källor och litteratur

Källor o litt: I Andersson, Sv o europeiskt femtonhundratal (1943); dens, Erik XIV (1963); L A Anjou, Sv kyrkoreformationens hist, 1 (1850); C Callmer, Sv studenter i Wittenberg (1976); D Chytraeus, Epistola: (1614); N Eden, Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden (1899); S Estborn, Evangeliska sv bönböcker under reformationstidevarvet (1929); N Gyllen-stierna, Nils Gyllenstiernas brev o rapporter från den engelska beskickn:resan 1561 — 1562 (HH 33:1, 1946); O Hult, Wilhelmus Lemnius o Benedictus Olai ... (1918); S Kjöllerström, Striden kring kalvinismen i Sverige under Erik XIV (1935); B Lager, Johan III tar makten i Sthlm (Hist studier tillägn Folke Lindberg ..., 1963); S Lundkvist, Gustav Vasa o Europa (1960); J Messenius, Scon- dia illustrata (1700-05); B Nävdal-Larsen, Erik XIV, Ivan Groznyj o Katarina Jagellonica (1983); B Oden, Kronohandel o finanspolitik 1560—1595 (1966); H Petrini, Källstudier till Erik XIV:s o nord sjuårskrigets hist (1942); G Rudbeck, Skrifter till Sveriges hist tr före år 1600 (1919); SRA 1521-1718, 1-2 (1887-99); STb Ny följd, 4 (1941), 5 (1943), s 262, 6 (1945), s 432, 7 (1947), s 7; StRR.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mårten Helsing, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8644, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8644
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mårten Helsing, urn:sbl:8644, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2024-04-19.