Johannes W Mårtensson

Född:1885-03-20 – Resteröds församling, Västra Götalands län
Död:1972-12-11 – Uddevalla församling, Västra Götalands län

Riksdagsledamot, Fackföreningsfunktionär, Tändsticksfabrikör


Band 26 (1987-1989), sida 209.

Meriter

Mårtensson, Johannes Wiktor, f 20 mars 1885 i Resteröd, Göt, d 11 dec 1972 i Uddevalla. Föräldrar: lantarbetaren Johan M o Anna Katarina Jakobson. Anställd vid Uddevalla tändsticksfabrik 08—39, ordf i tändsticksarbetarnas fackfören där 10—18 o 34— 38, v ordf i Uddevalla arbetarkommun 18, ordf i Uddevalla fackliga centralorganisation (FCO) 19, led av stadsfullm i Uddevalla 19-54, av styr för tidn Kuriren, Uddevalla, 21, även ordf där, ordf i tändsticksarbetarnas samorganisation 22 — 26 o 31—38, led av AK 25-53 (led av första tillf utsk 28-32, av första särsk utsk 42, av andra särsk utsk 44, av statsutsk 46—53., statsrevisor 49—50, kanslideputerad 49—53, ordf 51), led av Gbgs o Bohus läns landsting 35 — 36, överrevisor i arbetsmarknadsstyr 38—55, verksam vid Folkets park i Uddevalla 40—53, led av komm ang dyrortsgrupperingen juni 43 —maj 45, av komm ang löneutredn för viss fångvårdspersonal dec 44—nov 45, av 1945 års lönekomm juni 45—mars 47, av 1946 års prästlönekomm mars 46—nov 50, ordf i komm ang stadsplaneväsendets omorganisation febr 47 —nov 51, led av 1947 års landsfiskalsutredn maj 47 — nov 50, av 1948 års lotskomm dec 47—jan 52, fullm i fångvårdsstyr 51—54, ordf i styr för kommunala flickskolan, led' bl a av folkskolestyr, av styr för Uddevalla—Lelångens järnväg, allt i Uddevalla.

G 1) 1 nov 1907 i Uddevalla m Albertina Viktoria Larsson, f 7 juni 1884 där, d 20 jan 1918 i Uddevalla, dtr till arbetaren Mårten L o Anna Maria Larsdtr; 2) 17 juli 1926 i Uddevalla m Jessie Elsie Larsson, f 30 nov 1884 i Odeborg, Älvsb, d 1 nov 1971 i Uddevalla, dtr till arbetaren Johan Alfred L o Anna Kristina Jonasdtr.

Biografi

Johannes M:s föräldrar med fem barn flyttade kring sekelskiftet till Uddevalla. Sedan M avslutat sin skolgång fick han snart anställning inom tändsticksindustrin. Efter några år slutade han där och ägnade sig åt att arbeta i hamnen, i en vedgård och i ett bryggeri. Före storstrejken 1909 återgick han till att arbeta i tändsticksfabriken. Här stannade han tills fabriken lades ned. Han arbetade därefter i bl a Folkets park i Uddevalla.

M:s karriär uppvisar många typiska drag gemensamma för dem i hans generation som kom att göra karriär i det offentliga livet. Han visade tidigt stort intresse för arbetarrörelsen och dess fackliga strävanden. Efter storstrejken blev han ordförande för tändsticksarbetarnas fackförening i Uddevalla. Tändsticksarbetarna tillhörde de lägst avlönade på arbetsmarknaden och M började tidigt sträva efter att förbättra deras villkor. Som en ledande facklig gestalt i Uddevalla tog han 1919 initiativet till bildandet av Uddevalla fackliga centralorganisation, där han var ordförande under många år. M:s fackliga engagemang ledde även till uppdrag utanför hemstaden. Inom tändsticksarbetarnas nationella samorganisation, en sektion inom (Grov- och) Fabriksarbetarförbundet, fungerade han som ordförande under två perioder. I denna egenskap var han verksam i synnerhet som organisatör och som ombud vid förhandlingar och avtalsrörelser.

Redan i unga år visade M intresse för arbetarrörelsens politiska verksamhet. Hans första organisatoriska hemvist blev den socialdemokratiska ungdomsklubben. Han innehade från slutet av 1910-talet och ett par decennier framåt styrelseuppdrag inom Uddevalla arbetarekommun och var bl a vice ordförande. 1921 flyttade den socialdemokratiska tidningen Lysekils-Kuriren från Lysekil till Uddevalla och bytte då namn till Kuriren. I det nya tidningsföretagets styrelse invaldes Mså. Han kom att tillhöra denna i ca tre årtionden och var under senare delen av perioden dess ordförande. I tidningen skrev han många sakligt tunga politiska ledare.

I Uddevalla stadsfullmäktige invaldes M som socialdemokratisk ledamot 1918. Detta mandat innehade han i obruten följd i 35 år. Här ingick M i ett stort antal nämnder och kommittéer. Under sin långa inflytelserika verksamhet som socialdemokratisk riksdagsman undertecknade han ca 300 motioner, varav ca 70 sk egna. Han har registrerats för ungefär 240 debattinlägg, av vilka en betydande del inföll under den tid han innehade ordförandeuppdraget i statsutskottet. M:s motioner och debattinlägg behandlade ett stort antal ämnesområden. Ofta återkom han till frågor rörande skolväsendet och barnomsorgen, arbetsmarknaden och i synnerhet arbetslösheten, stenindustrin och andra lokala bohuslänska spörsmål men på senare tid även frågor rörande folkpension och civilförsvar. M tillhörde den grupp av riksdagsmän som vann gehör för kravet att stenindustrins tillstånd och framtid borde undersökas ordentligt (statliga utredningar 1937 och 1946). Hans engagemang för Bohuslän betingades i första hand av den långvariga ekonomiska kris som regionen genomgick i den stora depressionens spår.

M var verksam när det gällde de sämre ställdas situation. 1942 kritiserade han t ex de fördelningsnormer som kristilläggssystemet representerade eftersom detta ledde till att inkomstklyftorna vidgades (Molin, s 126).

Vid utgången av 1953 års riksdag avsade sig M uppdraget som riksdagsman. Motivet var ohälsa. I slutet av 1954 lämnade han också stadsfullmäktige. Han behöll dock ett antal övriga uppdrag och gjorde då sin främsta insats som ordförande i Uddevalla pensionärsförening. M:s erfarenhet från tiden som dåligt betald tändsticksarbetare satte djupa spår i hans fackliga och politiska gärning. I riksdagen åtnjöt han stor respekt för sin förmåga till inläsning och kunskap i de ärenden han intresserade sig för. Hans minne gjorde honom till något av ett lexikon vad gällde förordningar och statistik, och i debatterna beskrevs han som saklig och vederhäftig. Han drev sina åsikter med stor energi och betecknades som rakryggad, ärlig och omutlig. Utåt gav han intryck av att vara kärv och inbunden men hans livsgärning vittnade om socialt patos. Tillsammans med hustrun Jessie, som även hon var politiskt aktiv i hemstaden, gick hans livsambition ut på att "förbättra villkoren för fattigt folk".

Författare

Lennart K Persson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Under femtio år (Bohusläns socialdemokratiska partidistrikt under 50 år 1905—55. Red av Gunnar Gustafsson, Uddevalla 1955 s 100-108).

Källor och litteratur

Källor o litt: Prot från fackliga o politiska sammanslutn:ar i Uddevalla, Folkrörelsearkivet, Uddevalla; muntl uppgier av Per Bergman, Sven Lidman, Tova Mårtensson o Hugo Olsson i jan 1987.

Bohusläns socialdemokratiska partidistrikt under 50 år, ed G Gustafsson (1955); födelsedagsar-t:ar i Bohusläningen 19 mars 1935, 19 mars 1945 o 19 mars 1955, i Kuriren 19 mars 1935, 19 o 21 mars 1945; T Karlbom o O Petersson, Sv grov- o fabriks-arbetarförb:s hist, 2 (1944); R Lindström, J W M (Morgon-Tidningen 20 mars 1945); K Molin, Försvaret, folkhemmet och demokratin (1974); G Pa-uve, H Foss o S Lidman, Uddevalla arbetarekommun 1898-1973 (1973); C A Rehnberg, Uddevalla stadsfullm 100 år (1962); riksdagstrycket; Uddevalla stadsfullm:s prot med bih 1919-1954; H Wingård, Stenarbetare 1897—1957. Sv stenindu-striarbetareförb:s hist (1957). — Art:ar i Morgon-Tidningen 27 dec 1953, Social-Demokraten 27 mars 1942 o Stenarbetaren nr 2, 1955.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes W Mårtensson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8645, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart K Persson), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8645
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes W Mårtensson, urn:sbl:8645, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart K Persson), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se