E Artur J Möller

Född:1883-02-23 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1940-08-09 – Oscars församling, Stockholms län

Författare


Band 26 (1987-1989), sida 221.

Meriter

Möller, Ernst Artur Julius, f 23 febr 1883 i Lund, d 9 aug 1940 i Sthlm, Osc. Föräldrar: lektorn Julius M o Ida Maria Augusta Körner. Mogenhetsex vid privata elementarskolan i Lund 1 juni 00, inskr vid LU 4 sept 00, FK där 15 sept 02, anst i tullstyrelsens revisionsbyrå 04–06, kammarskrivare i Söderhamn 05, i statistiska centralbyrån 06, red för H8D:s Sthlmsavd 07–08, av Varia 08, av Figaro 11–12, 14 o 16, medarb i S-T 14–30. Förf.

G 1) 2 april 1908(–12) i Sthlm, Osc, m Maria Teresia Corinna Clarisse Holmström, f 28 febr 1889 i Sthlm, Ad Fredr, d 21 april 1965 i Vaxholm (kbf i Ad Fredr, Sthlm), dtr till kaptenen Claes Per H o Eleonore Antoinette Terese Salmson samt omg Hiort af Ornäs; 2) 11 febr 1921(–31) i Sthlm, Kungsh, m Ingegerd Rietz, f 15 jan 1895 i Skarhult, Malm, d 30 okt 1978 i Sthlm, Osc, dtr till konsulenten Ernesti Otto R o Johanna (Hanna) Lovisa Kockum.

Biografi

I och med Artur M:s uppbrott från den lundensiska studentvärlden 1902 till en tillvaro som fri litteratör i Sthlm börjar den publicistiskt verksamma perioden i hans liv. Den kännetecknades länge av ansträngningarna att etablera sig som samhällsdebattör och skönlitterär författare.

M inledde sin nya verksamhet med broschyren Hur afskaffas prostitutionen? (1902) under pseudonymen Einar Ekstam. I skriften anslås toner som senare skulle bli karaktäristiska för M:s skönhetsdyrkan, kroppskult, hellenistiskt svärmeri och framhävande av 1700-talet — främst den gustavianska eran — på bekostnad av 1800-talet. Vad M propagerar för, här likaväl som i större delen av sina skönlitterära verk, är kärlekslivets renässans — möjliggjord genom framväxten av en öppnare, ärligare och konsekventare moral än den då allmänt förhärskande. Skriften åstadkom ett visst tumult, men även vedersakarna erkände att den okände socialreformatorn lade fram sin sak i ovanligt välformulerade ordalag.

Ett originellt medel att rikta uppmärksamheten på sig använde M 1909 och 1916; han sysselsatte sig då som kabaretkonferencier i Sthlm. Sin zenit som kulturpersonlighet upplevde han under de år av 1910-talet då han var verksam som utgivare av boulevardtidningen Figaro, som under hans redaktörskap nådde nya höjder. 1915 blandade sig M i debatten kring Åland med förslaget att Sverige helt enkelt skulle köpa ögruppen från Ryssland — ett uppslag som är typiskt för den pacifistiske M.

Utom flera offentliga föredrag i försvarsfrågan producerade M även debattskriften Svensk nazism (1935), som under sitt tillkomstår utgavs i inte mindre än sex upplagor. Med karaktäristisk klarhet och logisk stringens angrep han här nationalsocialismen i allmänhet och den sv i synnerhet; boken kommenterades livligt i alla politiska läger. M själv var först konservativ, sedan socialistisk med kristna förtecken. Bidragande orsaker till hans omorientering var skotten i Ådalen 1931 och hans ovilja mot den nationalsocialistiska regimen i Tyskland. Främst intresserade sig M för utrikespolitiken, där han — liksom i kulturellt hänseende — var franskorienterad.

M:s skönlitterära debut skedde 1904 med novellsamlingen Sena tiders barn, som recenserades välvilligt av bl a Oscar Levertin. Redan här präglades berättelserna av den varmblodiga erotik som kom att förknippas med M. Bland hans verk förtjänar främst två med självbiografisk bakgrund att nämnas, romanfragmentet Studentsynder (1912) och romanen Passion (1917). Den förra handlar om ett par studenters utflykt från Lund till kontinenten och erotiska eskapader där. Huvudpersonen heter f ö Frank Heller — Gunnar Serner tog sin pseudonym från denna bok. I Passion, som skall ha slagit försäljningsrekord i den sv bokhandeln med 34000 sålda exemplar, har M skildrat sitt första äktenskap och exploaterat sina erfarenheter från tiden som kabaretkonferencier.

I den av en levertindikt inspirerade romanen En fåvitsk jungfru (1919) gav M en rundmålning av den stockholmska demimonden. Huvudpersonen Märta Sabel är en sentida ättling till Daniel Defoes Moll Flanders: som lyxhetär arbetar hon sig ytligt sett uppåt från yttersta fattigdom till ett liv vid sidan av rika män. I bokens final finner hon även tryggheten i ett äktenskap grundat på kärlek i stället för pengar. M:s litteraturhistoriska intresse och ovanliga intuition vid skildrandet av kvinnopsyken resulterade i kärleksberättelsen Herdinnan i Norden, roman från rococons tidevarv (1926), som behandlar Hedvig Charlotta Nordenflychts ungdom. Romanen Rasförrädare (1934) visar att M kunde använda en erotisk intrig för ett ideellt syfte. I boken skildras kärlekshistorien mellan den högt begåvade unge judiske studenten Ruben Schwartzkopf och den ariska advokatdottern Else Lasker, "rasförrädaren", under de första åren av Hitlers regim. Tendensen är markerat prosemitisk och antinazistisk.

M var produktiv inom flera genrer. Under pseudonymen Ewert van Horn levererade han under 1914 tre krigsromaner till det nystartade Dahlbergs förlag i Sthlm. Genren upplevde en kort period av popularitet vid krigsutbrottet; M bidrog med Den osynlige fienden, Krigsåret 1918 och Polen i brand. Skildringarna innebar inte några glorifieringar och romantiseringar av krigsskedet utan hade en markerat pacifistisk tendens. I samma anda framträdde M med en volym betitlad Dödsexpressen, antikrigsnoveller (1916).

Sina barn- och ungdomsminnen har M skildrat i Femton år (1922) och Den vita fjärilen (1923) under samlingstiteln Ett liv. Den sista volymen slutar strax före hans uppbrott till Sthlm 1902. Av diskretionsskäl valde han romanformen med fingerade namn för sina memoarer. Ett tredje band planerades men utfördes aldrig — förmodligen av ekonomiska skäl och av hänsyn till de inblandade. Ett verk omfattande perioden efter uppbrottet från Lund påbörjade M redan 1913 under arbetsnamnet Petri i Stockholm men fullföljde det ej på grund av häftig kritik från K O Bonnier, som läst några avsnitt.

Ett flertal av de kåserier, "historietter", som M skrev för dagspressen nödgades han av ekonomiska skäl utge i bokform (t ex Sedligheten från USA, 1923, och Solbadet, 1924); med sin dagsländekaraktär väger de lätt i hans författarskap men uppskattades livligt av samtiden.

Som lyriker producerade M tre volymer. Minnena (1909), som dedicerats till den tre år tidigare avlidne fadern, domineras av barndomsminnen och saknad efter den döde. Den svårmodiga samlingen innehåller även en dikt som betecknande nog är skriven på franska och har anknytning till 1700-talet, Si je vous aime, Zémire. Även Hemmet för min dröm (1912) präglas av återblickande och sorg och har tydliga drag av en tidstypisk dödslängtan. Avsked till ungdomen (1918) har förutom vemodet och trånaden tydliga inslag av en känsla av att livet gått diktaren förbi. Formellt säker i versbehandlingen anslöt M i dikterna till den inom lyriken då förhärskande dekadenta tonen; en personlig prägel får de främst genom tolkningarna av reminiscenser från barndomen.

Kritikerna var genomgående positiva till M:s skönlitterära produktion; i uppburna anmälare som B Bergman, K G Ossiannilsson och A Ruhe hade han pålitliga vapendragare. Undantagen — nästan enbart i landsortspressen — stöttes av hans i deras ögon skabrösa ämnesval.

M:s skönlitterära verk faller till stor del under begreppet flanörlitteratur. Den naturaliserade stockholmaren hade snabbt funnit sig tillrätta i sin nya miljö och skildrade den ömt i både vers och prosa. Sin hederstitel Den svenske Maupassant försvarade han väl. Liksom hos den franska förebilden utgjordes hans favoritmotiv av erotiska konflikter med stänk av vad samtiden betraktade som frivolitet. De flesta centrala personerna i M:s berättelser kom ur samma samhällsskikt som de hos Maupassant: de är lägre tjänstemän i ämbetsverken. Båda hade också lika litet till övers för massan: denna bestod av fula och dumma individer. Även i stilistiskt hänseende var Maupassant — tillsammans med Anatole France — en betydelsefull läromästare: det glasklara, nyktra språket utan stilblommor, elegansen, kvickheten och den milda skepsisen liksom novellkompositionens fasta, gärna anekdotartade form med en markerad slutpoäng röjde M:s förtrogenhet med dessa galliska skönandar. Viktig var även hans journalistiska verksamhet, som påverkade hans språk i riktning mot koncentration, stramhet och smidighet. M:s arbeten förädlades även av hans humor, som ofta var satirisk och underfundig.

Det finns i M:s författarskap en spänning mellan å ena sidan en sund, livsbejakande hållning och å den andra en dekadent, dystert grubblande attityd. Den sistnämnda kommer tydligt fram i lyriken och i hans sista, ofullbordade och outgivna roman, Torsten Häger söker meningen (1937–40), där religiösa frågeställningar står i centrum.

Även som litteraturhistoriker var M verksam. Sin första essä skrev han vid arton års ålder i Lund 1901 om den av honom djupt beundrade Levertin; sin sista publicerade han 1939 om Fredrik Böök, vars litterära ideal låg mycket långt ifrån M:s. Ur ett omfångsrikt material kan nämnas raden av artiklar för B M F (organ för Sv bokhandelsmedhjälparefören) och OoB, där främst sv författare porträtteras och deras verk kritiskt granskas, men där även franska författare och frankofilen Nietzsche blir föremål för M:s infallsrika och nyanserade studium.

M:s historiska intresse var främst inriktat på 1700-talet, ett arv från hans läromästare Levertin. Om denna sida hos M vittnar — förutom en mängd tidnings- och tidskriftsartiklar — böcker som Bonneval Pascha, en ärans kavaljer (1921), en monografi över den franske krigaren och renegaten Claude Alexandre de Bonneval, och essäsamlingen Härskarinnor och älskarinnor (1937), där de flesta av de skildrade kvinnorna tillhör den sk femme fataletraditionen: Cleopatra, kejsarinnan Teodora, Ninon de Lenclos och Katarina den stora.

Som redaktör svarade M för utgivningen av tre bokverk: Unga poeter, ett urval af Sveriges yngsta lyrik (1906), Jörgenboken (1910), med ett urval av Georg Lundströms tidningsartiklar, och Boken om Henning Berger (1924).

De sista trettio åren av sitt liv var M verksam som litteratur- och teaterkritiker i pressen. Han bidrog till att lyfta fram författare ur sin egen generation av lundensare som Ossiannilsson, Serner och Ullman. Det var f ö på hans direkta tillskyndan som Per Freudenthal — pseudonymen Ode Balten — debuterade som författare. M var i sin kritikergärning lika franskorienterad som i sitt skönlitterära författarskap. Hans övriga journalistiska produktion är oöverskådlig: av ekonomiska skäl tvingade han sig till en exceptionell produktivitet.

M fick nästan hela sitt liv kämpa i motvind: svårigheter att finna inspiration till nytt författande, strider med förläggare om värdet av hans skönlitterära verk och en från mitten av 1920-talet till hans död miserabel ekonomi. Gentleman ut i fingerspetsarna sökte han galant rida ut de olika stormarna men knäcktes slutligen av det massiva motståndet. I dag är hans författargärning orättvist nog så gott som fullständigt bortglömd.

Författare

Dag Hedman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till M i LUB. - Brev från M i GUB (bl a till F Ström), KB (bla till H Berger o A Ruhe), LUB (bl a till K G Ossiannilsson) o UUB (bl a till A Blanck o P Freudenthal).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Oscar Levertin. En litterär essay (Illustrerad svensk tidskrift, årg 2, 1901, Helsingborg, s 366—385). — Hur afskaffas prostitutionen? af Einar Ekstam. Sthlm 1902. 55 s. ([Omsl:] Ur det moderna samhällslifvet, 23.) — Sena tiders barn. Novelletter. Sthlm 1904. 163 s. - Helgd (Idun, årg 19, 1906, Sthlm, fol, s 372 I). - Förbrutet och ett par moderna novelletter. Sthlm 1907. 103 s. — Det hvita djuret. Fyra utkast. Sthlm 1907. 142 s. [Ny utg:] Det vita ... 1917. 144 s. (Bonniers 95 öres böcker [omsl].) — Oscar Levertin (Tilskueren, Maanedsskrift for Litteratur 1907, Khvn, s 37-48). - Nutidsmän. Elfva noveller. Sthlm 1909. 177 s. — Minnena. Elegier och epigram [omsl: Ett dikturval]. Sthlm 1909. 51 s. — Kroppens komedier. Tretton noveller. Sthlm 1910. 182 s. 2. uppl så. — För båda könen. Satirer och kåserier af Au Revo-ir ... Sthlm 1911. 157 s. [Även pseud.] — Hugo Oberg (Nils-tournén [Lilla teaterns turné med Öbergs pjäs Nils], Sthlm [1911], s [3]f). - Hemmet for min dröm. Elegier och epigram. Sthlm 1912. 32 s. — Den gula paviljongen. Noveller med sordin. Sthlm 1912. 127 s. (Albert Bonniers 25 öres böcker 12 [omsl].) — Studentsynder. En ungdomsbok. Sthlm 1912. 178 s. [Ny utg]. 1917. 144 s. (Bonniers 85 öres böcker [omsl].) Övers: Studen-tersynder, Khvn 1917, 134 s, 2. Opl 1917; Ylioppi-lassyntejä, Hfors 1919, 158 s; ungersk: Diåkkaland, Gyoma 1929, 112 s. — Fröken Viola och societén. En stockholmsnovell. Sthlm 1913. 115 s. [Förut tr som följetong i SvD 1912, 86 s.] — Ansikten. Noveller. Sthlm 1913. 247 s. — Den osynliga fienden. Krigsroman av Ewert van Hora. Sthlm 1914. 80 s. [Pseud.] — Polen i brand. Krigsroman av E v Horn. Sthlm 1914. 76 s. [Pseud.] Overs: Kristiania [1915], 95 s [pseud]. - Krigsåret 1918. En sv sjöofficers äventyr av E v Horn. Sthlm 1914. 183 s. [Pseud.] — Herrarnas tvenne språk och några andra satirer. Sthlm 1915. 141 s. 2. uppl så. — Don Juans synd m.fi. noveller. Sthlm 1915. 158 s. 2. uppl så. — Normalskjortor. 149 valda sidor. Sthlm 1915. 149 s. - Den stupida Mammon. Sthlm 1915. 167 s. — Stockholm [dikt] (Om jag vore stadsfullmäktig — 61 beska, ironiska, muntra och missmodiga uttalanden av sextioen stockholmare ..., Sthlm 1915, s 5 f). — Dödsexpressen. Antikrigs-noveller. Sthlm 1916. 66 s. — Eros i målbrottet. Sthlm 1916. 143 s. - Livets rätt. Sthlm 1916. 156 s. — Lastens belöning m. fl. noveller, Sthlm 1917. 126 s. — Vem är en gentleman? [Av] Au Revoir. Sthlm 1917. 110 s. [Pseud.] Ny uppl 1919. 127 s. - Passion. Roman. Sthlm 1917. 322 s. [Nya utg:] 1919. 212 s. 1934. 283 s. 1941. 246 s. [Sthlm, tr] Åstorp 1944. 256 s. Sthlm 1946. 243 s. - Avsked till ungdomen. Dikter. Sthlm 1918. 80 s. - En fåvitsk jungfru. En roman från Stockholms frihetstid. Sthlm 1918. 281 s. [2. tr] 1919. [Ny utg] 1922. 237 s. [Nya utg:] .. .jungfru. Sederoman från ... 1935. 173 s. ... jungfru. En roman ... 1944. 254 s. — Möten. Sthlm 1919. 224 s. [Ny tr] s å. - Strindberg och Gauguin (Veckojournalen, årg 10, 1919, Sthlm, fol, praktuppl, s 660 f). — Sent. Roman. Sthlm 1920. 250 s. — Tage Bruuns nattliga promenad. Sthlm 1921. 191 s. - Bonneval Pascha. En ärans kavaljer. Sthlm 1921. 235 s. — Hans tre sommarbrudar. Sthlm 1922. 214 s. [Ny utg] 1934. 158 s. - Ett liv. 1-2. Sthlm 1922-23. 1. Femton år. Roman. 251 s. 2. Den vita fjärilen. Roman. 296 s. — Alma mäter och Thalia (Studentkalendern 1922: Vårvindar friska, bidr av Frank Heller, Mari Mihi, A M ..., Sthlm 1922, s 55-86). - Sedligheten från U.S.A. och andra historietter. Sthlm 1923. 179 s. — Bara du och jag. Historietter och kåserier. Sthlm 1924. 159 s. — Eros och Nemesis. Noveller. Sthlm 1924. 207 s. - Solbadet och andra historietter. Sthlm 1924. 195 s. - Den H. B. jag kände (Boken om Henning Berger ... Red av A M, Sthlm 1924, s 119—137). — Den stora vinsten och andra historietter. Sthlm 1925. 196 s. - Branden. Sthlm 1925. 247 s. 2. uppl så. — Herdinnan i Norden. Roman från rococons tidevarv. Sthlm 1926. 227 s. — Två äktenskap och andra noveller. Sthlm 1926. 215 s. — Lyckodagen och andra novelletter. Sthlm 1927. 209 s. 2. uppl så. — Diademet och andra noveller. Sthlm 1928. 195 s. — Mannen på piedestalen. Noveller. Sthlm 1929. 190 s. — Exprinsens erövringar. Roman. Sthlm 1930. 240 s. — Skönhetsinstitutet Freja. Roman från 1920-talets Stockholm. Sthlm 1931. 239 s. — Minnesglimtar av Karlfeldt (Julkvällen, Publicistklubbens jultidn, 1931, Sthlm, fol, s [31] f). - Rasförrädare. Roman. Sthlm 1934. 190 s. - Svensk nazism. Sthlm 1935. 79 s. 2.-6. uppl så. — Den förseglade kärleken och andra noveller. Sthlm 1936. 221 s. — Härskarinnor och älskarinnor. Sthlm 1937. 218 s, 11 pl-bl. - Den rätte (Julhälsning, [1939,] Sthlm, fol, s 20-22; pseud: Torsten Häger). — Bidrag i bla: OoB 1903, 1908, 1910-16, 1919, 1922, 1924-, 1927-28, 1932, 1934, 1938-39; "B.M.F", organ for Svenska bok-handelsmedhjälpareföreningen, 1927 — 30, 1934, Sthlm, 4:o; Svensk turisttidning 1928-30, Sthlm, 4:o; många i Veckojournalen, Sthlm, fol; vidare i SvD 1909-10, Stockholms dagblad 1910, S-T 1914-30, Dagen 1915, DN 1916, GHT 1932, Göteborgs-posten 28/6 1939 o 4/7 1940; vissa titlar se Svensk litteraturhistorisk bibliografi 1900—1935, Upps 1939—50, s 471; ytterligare pseud: Arcturus, Riposte, Solo, Tersites.

Redigerat: Unga poeter, ett urval af Sveriges yngsta lyrik red o inledt. Sthlm 1906. 168 s. — [G Lundström,] Jörgenboken, ett urval af Jörgens tidningsartiklar verkställdt. Sthlm 1910. 230 s, 9 pl. -Boken om Henning Berger, en minnesgärd av hans vänner. Sthlm 1924. 197 s. - Hvar 8 dag, Stock-holmsavd, 1907-08, Varia 1908, Figaro 1911-12, 1914, 1916, allt Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: D Hedman, A M. Den siste flanören (Skånska dagbl 6 juni 1983); dens, Eleganta eskapader. Frank Hellers författarskap till och med Kejsarens gamla kläder (1985); A Kjellén, Flanören o hans storstadsvärld (1985); A Ruhe, En novellens mästare (Litterär kritik, okt 1936); SFL 1900-1940(1942) o där anf källor. - Nekr:er över M i NDA 9 aug 1940 o i DN, S-T o SvD 10 aug 1940.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Artur J Möller, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8655, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dag Hedman), hämtad 2019-05-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8655
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Artur J Möller, urn:sbl:8655, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dag Hedman), hämtad 2019-05-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se