Meriter

3 Möller, Gustaf Elis Essen-, brorson till M 2, f 17 febr 1870 i Jönköpings Västra förs, d 24 nov 1956 i Lund, Domk. Föräldrar: tullförvaltaren Tage Magnus Peter Möller o Ida Antoinette v Essen. Elev vid hal i Jönköping och Härnösand, vid Gbgs h latinlärov ht 86, mogenhetsex där 25 maj 88, inskr vid LU 11 sept 88, FK 31 maj 90, eo amanuens vid histologiska inst 21 sept 91, amanuens där 28 sept 92-vt 94, MK 30 jan 95, ML 29 okt 98, allt vid LU, tf lär vid Barnmorskeundervisn:anstalten i Lund 10 juli (tilltr 1 okt) 99–20 juni 08, disp vid LU 4 nov 99, doc i obstetrik ogynekologi 22 nov 99, amanuens vid obstetr o kir kliniken jan–febr 00, tf eo prof i obstetrik o gynekologi 14 febr 00–juni 01, MD 31 maj 00, eo prof i obstetrik o gynekologi 21 juni 01, ord prof i samma ämne 1 jan 09–febr 35, allt vid LU, överläk och chef för kvinnokliniken vid Lunds lasarett 01–35, led av komm ang sterilisering av sinnesslöa jan 28–april 29. – LFS 02, fil hedersdr vid LU 31 maj 50.

G 24 mars 1900 i Norra Vram, Malm, m sin kusin Elisabeth Olfrida Pontén-Möller, f 24 mars 1875 i Kristianstad, d 14 juni 1967 i Lund, Domk, dtr till kh Carl Axel Frithiof Möller o Martina Pontén.

Biografi

Sina tidigaste erfarenheter av vetenskapliga arbetsmetoder fick Elis M som amanuens på histologiska institutionen vid LU i början av 1890-talet. Dessa läroår betecknade han som mycket nyttiga, eftersom de givit honom grundläggande insikter i de biologiska problem som en praktiserande läkare ofta mötte. Sin första egentliga kontakt med de ämnen, förlossningskonst och kvinnosjukdomar, som skulle sysselsätta honom under hans aktiva tid fick han på kvinnokliniken i Hfors, där han arbetade ett år under O Engströms ledning. Det var också här han fick impulserna till sin gradualavhandling, som behandlade livmodermyom och dessas terapi. S å som M disputerade förordnades han som lärare vid barnmorskeanstalten i Lund och verkade där tills verksamheten upphörde i och med att universitetsundervisningen i obstetrik och gynekologi reformerades och fick större utrymme i ML-examen.

M utnämndes på den första professuren i obstetrik och gynekologi vid LU. Han ansåg sig för ung och oerfaren men fick hjälp av professorn i kirurgi J Borelius (bd 5). Denne undervisade och handledde personligen M och lät honom bl a operera alla de gynekologiska fallen, vilka då fortfarande hörde till den kirurgiska avdelningen. 1904 tillkom, också på Borelius' initiativ och utan formellt beslut, den första gynekologiska kliniken vid lasarettet i Lund, vilken leddes av M.

Den uppdelning av undervisningen i M:s ämne som fanns i Lund, dels vid barnmorskeanstalten (där även de medicine kandidaterna fick utbildning), dels i något oreglerade former på universitetets "provisoriska" gynekologiska klinik, fann M mycket otillfredsställande. Han strävade därför efter att lägga ned barnmorskeanstalten och i stället utvidga och i dess lokaler förlägga den kliniska undervisningen i sitt ämne. 1907 beslutades om indragning av anstalten och M hade nått sitt första mål: en egen klinik. Även efter 1909 bedrev dock M viss undervisning för barnmorskor; årligen anordnades nämligen repetitionskurser för äldre utövare av yrket.

Även om arbetsförhållandena för M sålunda avsevärt förbättrats, återstod att lösa frågan om en separat obstetrisk-gynekologisk avdelning, dvs en kvinnoklinik i modern mening. De befintliga separata avdelningarna var dels för små, dels för omoderna. Tillsammans med framför allt Borelius gick M in för att söka medel till en nybyggnad. En kommitté tillsattes, i vilken M och Borelius var de mest drivande. Arbetet gick raskt och anslagsbeviljande instanser var positiva. Efter viss fördröjning på grund av världskrisen kunde den nya kliniken, som var den första i sitt slag, invigas i jan 1918. Tillkomsten av denna ansåg M vara bland det mest positiva som hänt under hans aktiva tid. Han verkade även under de följande åren för ytterligare förbättringar av undervisningen, t ex då ett samarbete med Malmö allmänna sjukhus inleddes för att kunna ta in flera kandidater. Från 1931 kunde den praktiska undervisningen även ske där, medan M samtidigt bedrev den teoretiska i Lund.

M:s vetenskapliga produktion var omfattande och inbegrep de flesta områden av obstetriken och gynekologin. Framfor allt de tidigare arbetena är av kasuistisk natur med därtill knutna reflexioner över diagnos och terapi. Han koncentrerade sig emellertid snart på vissa stora problem: myom, graviditetsförgiftning, placenta praevia (föreliggande moderkaka) och användning av kejsarsnitt.

1928 lade M fram sina erfarenheter av drygt 2 000 fall av myom, av vilka 1 000 blivit opererade, de flesta av honom själv. Han redogör för operationsmetoder och resultat och lämnar värdefulla bidrag till den då livliga diskussionen om vilken operationsteknik som var den bästa.

M kom genom sin syn på graviditetsförgiftning att delta i den animerade debatt om bästa behandlingsform som pågick till omkring 1920. Han bekände sig till den s k aktiva skolan, som hävdade att patienter med utbruten eklampsi snarast möjligt borde förlösas med kejsarsnitt. Mellan M och cheferna för stockholmsklinikerna fördes en livlig och ibland även skarp diskussion i frågan. Motsättningen mildrades emellertid då man i båda läger kom till insikt om att det inte var den ena eller andra behandlingsmetoden som var det väsentliga utan snarare att genom profylaktiska metoder söka hindra sjukdomens utbrott.

Sitt intresse för kejsarsnitten dokumenterade M i ett flertal arbeten, där han redogjorde för resultaten av dessa operationer vid olika sjukdomstillstånd. Hans användning av kejsarsnittet i den aktiva kirugiska terapin framgår också klart av hans redogörelser för resultaten av placenta praeviabehandlingen vid kliniken. Han fann att de äldre metoderna, såsom vändning eller nedtagning av fot vid total praevia innebar avsevärda risker för modern och en fosterdödlighet på omkring 65 %. Med hjälp av kirurgiska ingrepp minskade riskerna betydligt och fostermortaliteten sjönk till ca 18%.

M intresserade sig även för de etiska och samhälleliga problem som var förknippade med hans område. Han bedrev en populär upplysningsverksamhet i både tal och skrift för studenter och allmänhet, speciellt i sexualfrågor. M gav, särskilt vad gällde kvinnans likställdhet med mannen, uttryck för en äldre generations värderingar, då han opponerade sig mot strävanden att i uppfostran och arbete jämställa man och kvinna eller när han motsatte sig att undervisning om födelsekontroll skulle ingå i sjuksköterskeelevernas utbildning. Samtidigt vittnade dock hans allmänna inställning i dessa frågor om vidsynthet och tolerans.

Genom sitt omfångsrika vetenskapliga författarskap blev M även uppmärksammad internationellt och han betraktades redan vid slutet av 1910-talet som en av de ledande i Norden inom sitt ämne. Till detta bidrog också hans flitiga och aktiva deltagande i möten och kongresser i Europa och Amerika, där han och hans synpunkter behandlades med uppmärksamhet och respekt. Som en följd härav blev han hedersledamot av ett flertal vetenskapliga sällskap i såväl Europa som Amerika. Bl a var han hedersledamot i Royal College of Obstetricians and Gynacologists i London.

M tillhörde stiftarna av Svensk gynekologisk förening, landets äldsta förening för specialistläkare. På hans förslag anordnades from 1909 årligen ett gemensamt möte för kirurger och gynekologer från hela landet.

M hyste ett starkt intresse för humaniora och särskilt under sin emeritustid fick han möjlighet att ägna sig åt historisk forskning. Han ägnade sig särskilt åt medicinens och obstetrikens historia i Skåne och publicerade två välunderbyggda och innehållsrika verk härom. Uppmärksammad och diskuterad blev hans på ingående arkivforskningar utförda studie Drottning Christina, en människostudie ur läkaresynpunkt. Han kastade där nytt ljus över och sökte förklara hennes karaktär genom att tillämpa den moderna sexualforskningens senaste rön.

M:s lärarverksamhet präglades av ett livligt intresse för uppgiften och föreläsningarna, som framfördes fritt och utan slentrian, av formell klarhet och koncist innehåll. De gavs ut i bokform och räknades i över 30 år som de viktigaste läroböckerna i ämnet. Som klinikchef och läkare var M uppskattad av patienterna på grund av sin finkänslighet och förmåga att snart sagt alltid vara tillgänglig.

Författare

Axel Ingelman-Sundberg

Arkivuppgifter

M:s arkiv (bl a ms o brev) i LUB. Brev från M i RA (bla till LM Bååth).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Idiopatisk hypertrofi af portio va-ginalis uteri (Finska läkaresällskapets handlingar, bd 38, 1896, Hfors, s 700-713; även sep, 14, II s, rubr: Från prof. d:r Otto Engströms gynäkologiska klinik). — Klinische und pathologisch-anatomische Studien zur Aetiologie des Uterusmyoms (Mit-theilungen aus der Gynaecologischen Klinik des Prof. Dr. Otto Engström in Helsingfors, Bd 3, Berlin 19[01-]03, s 9-97, 2 pl). Även sep: ... Akad Abhandlung ... [Lund]. Berlin 1899. 106, 2 s. -Ueber einige Gefässanomalien der Placenta (Vasa aberrantia) nebst Bemerkungen zur velamentösen Insertion der Nabelschnur (Zeitschrift fur Geburts-hulfe und Gynäkologie, Bd 43, 1900, Stuttgart, s 97—119; även sep, 23 s). — Studier öfver orsakerna till variabiliteten i navelsträngens insertion på placenta. Förutskickat medd. Lund 1901. 15 s. — Ein Fall von angeborenen iiberzähligen Ovarien. Ein casuistischer Beitrag (Mittheilungen ..., 3, 19[01-]03, s 251-255). - Weiterer Beitrag zur Frage von der placentaren Nabelschnurinsertion. [Rubr.] Sthlm 1902. 17 s, 2 pl. (Nord[iskt] me-dficinskt] arkiv, [bd 35 (F 3, bd 2),] afd 1. Kirurgi, n:r 11.) — Sechs Kaiserschnitte, nebst Bemerkungen uber die Stellung der Sänger'schen Operation zu der Porro'schen (Mittheilungen ..., 5 [även: Arbeiten aus dem Gebiete der Geburtshulfe und Gynaekologie, Festschrift gewidmet Otto Engström ...], Berlin 1903, s 43 - 69). Även: [Rubr.] Sthlm 1903. 31 s. (Nord. med. arkiv, [36 (3),] 1:8.) — Beitrag zur Kenntnis von der Hämatometra im Nebenhorn. [Rubr.] Sthlm 1904. 11 s. (Ibid, [37 (4),] 1:7.) — Tabell över 22 fall av extrauterin graviditet. Lund 1904. 7 s. [Även i bidr i Forhand-lingerne ... 1909, se nedan.] — Tabell över en serie av 100 myomlaparotomier. Lund 1904. 19 s. — 50 fall av havandeskap och förlossning vid lungtuberkulos. Lund 1909. (8) s. [Även i bidr i Förhandlingarna ... 1909, se nedan.] — Tabell öfver 22 fall af extrauterina graviditeter från kliniken i Lund (Forhandlingerne ved Nordisk kirurgisk Förenings 6:e Möde i Göteborg den 6—10 Augusti 1904, Sthlm 1909, s 58-63). - Myomlaparotomi-erna å kliniken i Lund (ibid, s 67—88). — [Om indikationerna för hafvandeskapets afbrytande vid ... tuberkulos,] Diskussion (Förhandlingarna vid Nordisk kirurgisk förenings 8:de möte i Helsingfors den 19-21 augusti 1909, Lund 1909, s 95-104). -Till frågan om endometriternas behandling (Förhandlingarna vid Nordisk kir förenings 9:e möte i Stockholm den 3-5 augusti 1911, Lund 1911, 3. Inledningsföredrag, s 29—44; även sep, 16 s). — Two Ca=sarean sections on unusual indications (Surgery, gynecology and obstetrics, vol 13, Chicago 1911, 4:o, s 197 f). — Studien uber die Blasen-mole. Nebst philologischen Anmerkungen ... von Prof. Dr. Es. Tegnér. Wiesbaden 1912. (8), 128 s, 12 pl. — Bidrag till kännedomen om den förtidiga placentaravlösningens patologi. Lund & Leipzig (tr Lund) 1913. 4:o. 7 s. (LUA, N. F., afd 2 [Medicin samt matematiska och naturvetensk ämnen], bd 9 (FSH, NF, bd 24) [även i sep av nr 1-14: Festskrift tillägnad M.V. Odenius ... 16 mars 1913], nr 10.) — The treatment of hasmorrhage from the placental site (placenta praevia and acci-dental haemorrhage) in the låter months of preg-nancy, report (XVIIth international congress of medicine London: 1913, Section 8. Obstetrics and gynaecology, part 1, London 1913, s 25—42). — Gonorrén och dess betydelse för individen och samhället. Föredrag för Lunds studenter den 6 mars 1914. Lund 1914. 24 s. ([Även med omsl tr 1916:] Skrifter utg i samband med Hygienisk revy, 9.) — Några ord om Thure Brandts behandling vid underlivssjukdomar. Efter ett föredrag vid Baltiska gymnastikkongressen i Malmö 1914 (Svensk gymnastiktidning, årg 3, 1915, Lund, s 119-123). -Nogle Tilfaelde af operativ Sterilisering (Ugeskrift for Lseger, Aarg 77, 1915, Khvn, s 1769-73). -Ignaz Philipp Semmelweis, ett 50-årsminne. Föredrag vid Kgl. fysiografiska sällskapets årshögtid ... 1915. Lund 1916. 23 s. (Skrifter utg i samband med Hygienisk revy, 8.) — Kliniska föreläsningar i obstetrik. Sthlm 1916. 234 s. 2., tillök o genoms uppl: Föreläsningar ... 1920. 255 s. 3. d:o 1927. 266 s. 4. d:o 1934. 295 s. 5., genoms o förändr uppl 1939. 300 s. 6., delvis förändr uppl 1944. 300 s. 7., översedda o tillök uppl 1946. 304 s.— Ileus vid havandeskap och förlossning (Förhandlingarna vid Nordisk kirurgisk förenings ll:te möte i Göteborg den 6-8 juli 1916, Lund 1916, s 176-185). - Anteckningar om artis obstetriciae professionen i Lund 1783-1918. Lund ... 1918. 4:o. 35 s. (LUÅ, N.F., 2:14 (FSH 29), 2.) - Om käjsarsnittets ställning inom den nutida förlossningskonsten, en undersök-, ning på grundval av 107 egna fall ... (Från Kvinnokliniken i Lund). Lund ... 1920. 4:o. 39 s. (Ibid, 2:16 (FSH 31), 4.) — Flickornas brytningsperiod och skolarbetet (Populärvetenskapliga avhandling- ar, 38. E Lehmann, Brytningstiden, bidrag till övergångsårens psykologi, 2. uppl med ett tillägg Sthlm 1920, s 65-76). - Seved Ribbing och Jacques Borelius (Under Lundagårds kronor, minnen upptecknade af gamla studenter, ny samling, Lund 1921, s 477-498). - Fortsatt erfarenhet av eklampsism och eklampsi vid kvinnokliniken i Lund ([Hospitalstidende, Aarg 64, 1921,] Föreningen for Gynaekologi og Obstetrik's Forhand-linger 1920-1921, Khvn 1921, s 36-38, 43). - La chirurgie et le radium dans le traitement des myo-mes (Revue francaise de gynécologie et d'obstét-rique, Année 16, 1921, Paris, s 594-596). - Sterili-sationsfrågan, några social-medicinska och etiska synpunkter. Sthlm 1922. 16 s. (Svenska sällskapets för rashygien skriftserie, under red av H. Lundborg, 10.) — Käjsarsnittets ställning i obstetriken. [Rubr.] Lund 1923. 29 s. (Även: Forhandlinger ved Nordisk kirurgisk Förenings 14de Mete 14dc-16de Juni 1923, Kristiania 1924 [Inledningsföredrag, 3].) — I Norra Vrams prästgård (Minnen från gamla skånska prästhem samlade o utg av H. E. Hallberg, Lund 1924, s 42-55; 2. uppl: Minnen från gamla svenska prästhem, 1. Minnen 1925). — Quelques remarques sur le traitement de 1'éclampsie (Bruxelles-médical, revue hebdoma-daire des sciences médico-chirurgicales, Année 4, 1923-24, Bruxelles, 4:o, s 957-960). - [Några medicinska synpunkter på lasarettsdelningen ...] Rörande förlossnings- och kvinnoläkekonsten ... uttalande [text] (Meddelanden från Sveriges landstings byrå, 1925, Sthlm, 4:o, n:o 3, s 9-12). -Några reflexioner över sexuell uppfostran och sexuell okunnighet (GHT 1926, 27/11, s 4). - Obstetri-cal teaching in Sweden. [Rubr. "Read at the cente-nary of the Coombe lying-in hospital, Dublin, Sept. 1926."] Lund 1927. 4 s. - Eklampsismus und Ek-lampsie (Biologie und Pathologie des Weibes. Ein Handbuch ... hrsg v J Halban und L Seitz, Bd 7:1, Berlin (tr Wien) 1927, s 907-982). - Some remarks on medical teaching in Sweden, especially concerning obstetrics and gynecology (The journal of the Michigan State Medical society, vol 27, Grand Rapids, Michigan, 1928, 4:o, s 25-28). - Is the vaginal Cesarean section justified in placenta previa? (The American journal of obstetrics and gynecology, vol 15, St. Louis 1928, s 612-616). -Some experiences and reflections on one thousand laparotomies for myoma of the uterus (Surgery, gynecology and obstetrics, 46, 1928, s 187-193). -En gammal sällsynt bok. Lund 1929. 5 s, 1 pl. [Om J Wolveridge, Speculum matricis hybernicum ... 1669.] (LUÅ, N.F., 2:25 (FSH 40), 5.) - Surgical tendencies in modern midwifery (The British medical journal, vol 2, London 1929, 4:o, s 843 f; även Acta chirurgica Scandinavica, vol. 66, Sthlm 19[30-]31, s 442-450 [1931]). - Föreläsningar i gynekologi. Sthlm 1931. 160 s. 2. omarb o tillök uppl 1939. 176 s. (Tills med A Westman.) 3., nästan oförändr uppl 1944. 176 s. — Om de kvinnliga underlivsorganen och några sexuella frågor. Sthlm 1932. 203 s. (Medicinskt folkbibliotek ... red av G Holmgren.) 2. uppl 1940. — Till diskussionen om de medicinska studiernas reformering (Medicinska föreningens tidskrift, årg 10, 1932, Sthlm, 4:o, s 185—187). — A rare old Irish medical book (Irish journal of medical science, Series 6, 1932, Dublin, s 312—314, 1 pl). — Some reflections on the treat-ment of placenta praevia (The journal of obstetrics and gynaecology of the British Empire, vol 39, 1932, Manchester, s 227-233). - Beobachtungen von Ovarialmetastasen nach Mammarkrebs (Liber gratulatorius in honorem John Forssman [även: Acta pathologica et microbiologica Scandinavica, Suppl 16], [Khvn, tr] Lund 1933, s 47-49). - A specimen of early twin pregnancy in situ (The journal of obstetrics and gynaecology of the British Empire, 43, 1936, s 99 f, 1 pl). - Drottning Christina. En människostudie ur läkaresynpunkt. Lund 1937. 110 s, 7 pl. Overs: La reine Christine. Etude mé-dicale et biologique, Paris 1937, 70 s ([omsl:] Col-lection "Hippocrate", 11). — Mina minnen av Seved Ribbing (Medicinska föreningens tidskr, 15, 1937, s 238-245). - Bidrag till förlossningskonstens och den obstetriska undervisningens historia i Skåne. Ett bidr till Lunds universitets hist. Lund ... 1943. 316 s. (Acta Universitatis Lundensis, LUÅ, N. F., afd 1 [Teologi, juridik o humanistiska ämnen], bd 39:2.) — Sexualfrågan ur läkarens synpunkt. Populära föreläsningar. Lund 1944. 216 s. — Bidrag till Lunds medicinska fakultets historia. Lund 1947. 477 s. (LUÅ, 1:44:4.) - Större artiklar i: Hygiea, 1897-98, 1900-01, 1903-06, 1908, 1910-11, 1913-14, 1916, 1927-28, Sthlm, Cen-tralblatt fur Gynäkologie, 1898, Zentralblatt ... 1904, 1906, 1908, 1924, Leipzig, Monatsschrift fur Geburtshulfe und Gynaekologie, Bd 14, 1901, 15, 1902, 19, 1904, 21, 1905, 30, 1909, 36 (Ergänzungs-heft, Festnummer den VI. internationalen Gynäko-log-Kongress Berlin ... 1912 dargebracht), 1912, 43, 1916, 50, 1919, 55, 1921, 69, 1925, Berlin, Jordemodern, 1901, 1903-06, 1908, 1911, 1926, Sthlm, AUmänna svenska läkartidningen, 1904, 1906, 1909, 1911-17, Svenska ... 1919, 1921, 1923, 1926-29, 1931, 1935, 1937, Sthlm, L'Obsté-trique, 1909—11, forts: Archives mensuelles d'ob-stétrique et de gynécologie, 1913, 1915—16, 1919, o Gynécologie et obstétrique, revue mensuelle, 1920, Paris, [Svenska läkaresällskapet,] Obstetrisk-gyne-kologiska sektionens förhandlingar, främst 1909— 1910, 1912-1913, 1915-1916, 1923-1924 och 1924-1925, 1926-1927 samt 1927-1928 och 1928-1929, Sthlm 1910-29, Kätilölehti, 1914, Hfors, Lunds läkaresällskaps förhandlingar 1914— 1915, 1915-1916, 1918-1919, Sthlm 1915-19, Acta gynecologica Scandinavica, vol 1, 19[21—]22, 2, 19[23—]24, forts: Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica, 5-9, 1926-1930, 10-11, 1930-31, 13, 19[33-]34, 16, 1936, 23, 1943, 28:3-4, 1949, Hfors.

Utgivit: Arbeten från obstetrisk-gynekologiska kliniken i Lund, till minne af den nya kvinnoklinikens öppnande. Sthlm 1917. 137 s. — Leopold Meyer, Fedselens og Barselsengens Patologi, for Lasger og Studerende, 2. Udg gennemset ... Khvn og Kristiania 1920. 388 s, 2 pl. (Tills med S.A. Gammeltoft.)

Översatt: Ambroise Paré, Om människans tillblivelse, framställd efter äldre och nyare författare, Lund 1944, 223 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 21 juni 1901, nr 14 o 9 jan 1935, nr 22, RA.

E E-M 65 år (SvD 16 febr 1935); E E-M 70 år (SvD 16 febr 1940); H8D, årg 21 (1919-20), s 305 f; JA Höjer, I lundacentrifugen (Under Lundagårds kronor, 4, 1957), s 260 f; LUM 1949-50 (1951); A Westman, E E-M f (Nord medicin 1957, s 691-694).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Elis Möller (Essen-), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8661, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Ingelman-Sundberg), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8661
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Elis Möller (Essen-), urn:sbl:8661, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Ingelman-Sundberg), hämtad 2024-04-24.