Meriter

Mörck, Axel Harald, f 28 okt 1887 i Kvistbro, Ör, d 20 nov 1981 i Västerås, Domk. Föräldrar: hovslagaren Daniel Mörk o Anna Matilda Jonsdtr. Butiksanställd i Mullhyttemo, Kvistbro, genomgick Karlskoga praktiska skolas handelslinje, anställd i en kolonialvarufirma i Hamburg, i ab Manne Tössbergs efterträdare, Västerås, kontorschef hos ab Hakon Swenson 1 dec 17, inköps- o marknadschef o dinassistent där, led av styr 43–58, dir 47, vice VD 48, VD i ab 50–55, led av styr för Inköpcentralernas ab ICA 39–57, för ab Köpmannatjänst 41–57 o 61–64, VD där 62–66, led av styr för ICA:s bäravd ab (från 45 ICA:s frukt o grönsaker ab) 42–55, dir i Hakonbolaget ab 47, VD o led av styr där 50–54, led av styr för ab Kumla fruktindustri 49–57, led av styr för ab Svea choklad 50–57, VD o led av styr för Hjalmar Blomqvist ab 50–57, representant för ICA i bl a Sveriges industriförb.

G 4 nov 1916 i Kristinehamn m Elsa Maria Karolina Ekman, f 30 sept 1891 där, d 13 okt 1977 i Västerås, Domk, dtr till handlanden Karl Gustaf E o Elisabet Jonsson.

Biografi

Efter skolgång i folkskolan i Svarta hade Harald M anställning vid Mullhyttemo lanthandel som springpojke och s k bodknodd, dvs yngste man. Sedan han genomgått handelsutbildning i Karlskoga arbetade han under ett år i en kolonialvarufirma i Hamburg. Återkommen till Sverige började M som kontorist hos kolonialvaruab Manne Tössbergs efterträdare i Västerås. Han avancerade ganska snabbt till säljare och handelsresande.

Drivande kraft i företaget under ägaren var Hakon Swenson. I sept 1917 fick M och hans tre resande kollegor ett brev från rörelsens ägare där de ombads ta ställning till några frågor i en schism inom företaget. Schismen ledde till att Hakon Swenson med M och två andra medarbetare bröt sig ur det Tössbergska bolaget och bildade tillsammans med detaljister i Mälardalen grossistförbundet ab Hakon Swenson. 1 dec så startade företaget sin verksamhet med M som kontorschef. Bolaget blev embryot till ICA-rörelsen. M och hans kollegor fick i uppdrag att sälja aktier i firman till intresserade köpmän. Målsättningen var, att sälja aktier för 800000 kr men försäljningen avslutades då det tecknats aktier för närmare 1,3 milj kr. 1932 bildades Mellansvenska köpmännens inköpsföretag. Sex år senare, när det fanns inköpscentraler i Sthlm, Gbg och Östersund, bildades Inköpcentralernas ab ICA.

M fick till uppgift att skaffa varor till företaget, vilket var svårt i första världskrigets slutskede. Konkurrenterna gjorde allt för att leverantörerna skulle bojkotta Hakonbolaget, som rörelsen till vardags kallades, men det vann alltmer terräng och blev det största grossistföretaget redan från starten.

M kom i kontakt med KF:s Albin Johansson (bd 20) och hade med honom samarbete i handelsfrågor, främst gällande import av varor, något som var mycket problematiskt även under andra världskriget.

M var medlem i den statliga importföreningen, där han aktivt engagerade sig i vårt lands väsentliga försörjningsfrågor. Likaså var han representant för ICA i Sveriges industriförbund. M medverkade även vid tillkomsten av ICA-förlaget, ICA Bagerier ab, ab Kumla fruktindustri, BOB Industrier, ab Köpmannatjänst, ab Svea choklad, ICA:s bäravd ab och Hjalmar Blomqvist ab. I Hakonbolaget var M 1950–55 VD och ledare efter det att grundaren Hakon Swenson dragit sig tillbaka.

M:s insatser är starkt förknippade med ICA-rörelsen och dess historia under mer än 50 år. Själv var han aktiv upp i hög ålder. Då chefen för ICA:s dotterbolag ab Köpmannatjänst blev sjuk ryckte M in som VD. Han var då 75 år men hans insatser i företaget blev av stor betydelse för dess utveckling både ur försäljnings- och lönsamhetssynpunkt. Vid bolagsstämman i Falun 1978 talade den 91-årige M till de ca 700 församlade ICA-köpmännen om vikten av att se framåt.

Författare

Birger Jarl Persson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: B J Persson, nekr över M (SvD 24 nov 1981).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Harald Mörck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8693, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Jarl Persson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8693
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Harald Mörck, urn:sbl:8693, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Jarl Persson), hämtad 2024-04-25.