Sture G Mörtsell

Född:1899-06-10 – Umeå landsförsamling, Västerbottens län
Död:1951-07-07 – Hudiksvalls församling (Bromma församling (AB-län), Stockholms län)

Bergsingenjör


Band 26 (1987-1989), sida 359.

Meriter

Mörtsell, Sture Gustaf, f 10 juni 1899 i Umeå, d 7 juli 1951 i Hudiksvall (kbf i Sthlm, Bromma). Föräldrar: distriktslantmätaren Manne Augustinus M o Alma Karolina Huss. Studentex vid h a l i Uppsala 19 maj 17, ord elev vid KTH ht 17, extra geolog vid Sveriges geol undersökn (SGU) somrarna-höstarna 18 o 19, bergsingenjörsex vid KTH 1 juni 22, eo tjänsteman vid bergsstaten 7 nov 22, assistent i gruvmätn vid KTH ht 22, i gruvmätn o gruvvetensk där ht 23, förste assistent vid gruvvetensk instit där 1 jan 24–1 juni 26, sekr i Sthlms studentsångarförb 24–26, driftsingenjör o platschef vid Margretelunds gruvab 26, driftsingenjör vid Ryllshytte gruvor (ab Zinkgruvor, Falun) 1 jan 27–18 febr 28, vid Orijärvi gruvab i Finland 20 febr 28–30 april 29, anrikningsingenjör o av-dxhef vid Skellefteå (från 31 Bolidens) gruvab 1 maj 29–42, tf prof i allm bergsmekanik o gruvmekanik vid KTH okt–dec 29, nov–dec 32 o jan–april 33, ordf i Skellefteå musiksällsk 36–42, i Skellefteå musikfrämjande 38–42, prof i anrikning vid KTH från 17 april 42, led av Jernkontorets tekn forskmverksamhets första arbetsutsk 43, av JKA:s red:komm 44, ordf i Sv teknologfören:s avd för tekn undervisn 48, i avd för kemi o bergsvetensk från 49. — LIVA 41.


G 4 april 1929 i Sthlm, Osc, m Birgit Wal-les Petersson, f 31 jan 1901 där, Hedv El, d 4 juli 1951 i Harmånger, Gävl (kbf i Sthlm, Bromma), dtr till prof Gustaf Walfrid P o Charlotta Maria Carlson. 

Biografi

Sture M var äldst i en syskonskara om fyra pojkar och tillbringade barndomsåren i Umeå, Skellefteå, Enköping och Uppsala. Till en början synes han ha siktat mot en lantmäteriutbildning men valde efter studentexamen i stället att följa farbrodern Knut M i spåren. Denne var gruvingenjör och bistod vid flera tillfällen sin brorson med råd och förmedling av arbetsuppgifter.

Som platschef vid olika gruvor i Sverige och Finland vidgade M i hög grad sina kunskaper och utförde även ett visst forskningsarbete rörande anrikningstekniken, ett område som snart skulle bli hans egentliga specialitet. Han vann också snabbt anseende inom både industrin och den akademiska världen. Då B Markman (bd 25) på grund av sjukdom under långa tider inte förmådde uppehålla sin professur i bergs- och gruvmekanik vid KTH anlitades M blott 30 år gammal som vikarie. Samtidigt axlade han den ansvarsfulla rollen som anrikningsingenjör vid Bolidenbolaget, som då var under uppbyggnad och stod inför många svårlösta problem.

Vid Bolidenbolaget stannade M drygt ett decennium. Här utarbetade han metoder för västerbottensmalmernas anrikning samt ledde planerandet och driften av anrikningsanläggningarna i Boliden, Rönnskär, Laver och Kristineberg. På grund av malmernas ovanliga sammansättning nedlade M ett mycket omfattande laboratoriearbete på deras behandling. Detta arbete, som åren 1929–33 utfördes i bolagets laboratorium på Alströmergatan i Sthlm, hade snarast karaktären av grundforskning. För att testa resultaten uppfördes först ett provanrikningsverk i Boliden och därefter nämnda anläggningar i full driftsskala. Verksamheten var i flera avseenden nydanande och avsatte för bl a M:s del en rad patent. Samtidigt publicerade M ett betydande antal uppsatser och artiklar i olika teknisk-vetenskapliga tidskrifter och företog tal- rika utländska studieresor. Han besökte bl a England och USA 1930, Tyskland 1932 och 1939 samt Frankrike 1939 och gjorde kortare resor till Finland, Norge och Tyskland.

1942 inrättades en särskild professur i anrikning vid KTH och M blev dess första innehavare. Denna specialiserade tjänst tillkom genom en ny fördelning mellan ämnesområdena för professurerna i gruvvetenskap respektive i allmän bergsmekanik och gruvmekanik. Här tillvaratogs fullt ut M:s intresse och fallenhet för grundforskning. Han ansågs under bolidentiden vara mer teoretiskt än praktiskt lagd och hade dessutom gjort sig känd som en utmärkt pedagog. Att ämnet anrikning nu gavs en ny status medförde emellertid även en rad praktiska problem, vilka M löste på ett föredömligt sätt. Jämsides med forskningen utformade han undervisningen, skrev kompendier, föreläste och ledde uppförandet av ett nytt institutionslaboratorium. Det sistnämnda stod färdigt vid mitten av 1940-talet och hade delvis bekostats av gruvindustrin.

Till det nya laboratoriet rekryterade M en rad skickliga medarbetare. Bland dessa var M:s yngre bror, Tage M, anställd som förste assistent redan 1942 efter en kort tids arbete vid Bolidenbolagets anrikningsverk i Rönnskär. Tillsammans konstruerade bröderna den s k Mörtsellseparatorn (1946) för magnetisk separation. På vissa områden kom den att bli en betydande framgång. I övrigt genomförde M en omfattande forskning rörande slamavsättning, siktning, ytbestämning, krossning och målning. Forskningen finansierades av bl a Jernkontoret, Statens tekniska forskningsråd, Svenska gruvföreningen och olika gruvbolag. Arbetet organiserades i regel inom ramen för Jernkontorets forskningsverksamhet, där M var ordförande i den 1944 bildade kommittén för krossnings- och malningsutredningar. Resultaten publicerades främst i form av väl genomarbetade uppsatser i JKA och TT. Som forskare synes M ha varit utomordentligt produktiv.

Vid sidan om sin industriella och vetenskapliga verksamhet gjorde M betydande insatser för kultur- och föreningsliv. Han var under hela sitt vuxna liv engagerad i olika sällskap för sång och musik. Särskilt intresse visade han för sång i manskvartett, men han medverkade även i andra sammanhang. Som aktiv inom Stockholms studentsångarförbund var han t ex medlem av dess amerikakör 1925, och under bolidentiden lär han i första hand ha anställt personal som förutom yrkeskunskaper också hade ett uttalat intresse för musik. Vidare verkade han länge inom sällskapet Per aspera och var från 1924 en hängiven medlem av Sancte Orjens gille. M rycktes plötsligt bort i sviterna efter en bilolycka i Harmånger. Vid olyckstillfället omkom hustrun omedelbart.

Författare

Jan-Erik Pettersson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s arkiv i KTH:s centralarkiv, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Superseeing chemical analysis by specific gravity tests (Engineering & mining journal-press, vol 119:1, New York 1925, 4:o, s 725-728). — Flotationsanrikning (De tekniska vetenskaperna, avd Bergsvetenskap, bd 1. Gruvvetenskap, Sthlm 1931, s 647-774). - Bedömning av anrikningsresultat (ibid, s 775—780). — De senaste framstegen inom flotationsanrikningen för sulfid-malmer i Amerikas Förenta Stater (Från svenska bruk, Svenska brukstjänstemannaföreningens tidningsorgan, årg 9, 1931, Sthlm, 4:o, n:r 10, s 1—4). — Gediget guld i Boliden-malmen (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 53, 1931, Sthlm 1931[-32], s 394-414). - Konkrossen och dess användningsområde (Värmländska bergs-mannaföreningens annaler, 1933, Filipstad 1934, s 68—88 o replik 92). — Anrikningen under gångna tider och dess aktuella spörsmål (Blad för bergs-handteringens vänner, bd 21, 1933—34, Örebro & Sthlm 19[33-]35, s 184-206; även sep, Sthlm 1934, 49 s). — Den norrländska sulfidmalmsindu-strien och dess energifrågor. [Rubr.] [Sthlm 1936.] 30 s. (Svenska elektricitetsverksföreningens handlingar 1936, nr 24 E.) — Anordningar för rening av avfallsvatten från anrikningsverk. Föredr vid Jern- kontorets tekn diskussionsmöte d 25 maj 1940. [Omsl.] Upps 1940. 66 s. — Synpunkter rörande teknisk och ekonomisk statistik vid anrikningsverk, särskilt avseende större anläggningar. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1941. 36 s. (Meddelanden från Jernkontorets gruvbyrå 16.) — Rationaliserings-strävanden inom järnmalmsanrikning. Föredr vid Jernkontorets tekn diskussionsmöte d 29 maj 1946. [Omsl.] Upps 1946. 79 s. — Driftskontroll vid gruvor och anrikningsverk (Värmländska bergsman-naföreningens annaler, 1946, Falun [1947], s 105— 155). — On accuracy of sieve analyses made by means of sieving machines. [Sthlm, tr] Gbg 1948. 43 s. (KTHH, nr 17; även med omsl, Sthlm 1949: Acta polytechnica, 30 = Mechanical engineering series, vol. 1, nr 6.) — Kap. 2. Siktning (Ingenjörshandboken, red av C A Strömberg, 4. Kemi och kemisk teknologi, Sthlm 1948, s 655-683; [ny tr i:] 2., rättade uppl Lund 1948 & Sthlm 1951). -Toward decreased ball wear (Engineering and mi-ning journal, vol 149, 1948, New York, 4:o, nr 5, s 90 f). - Bidrag i bl a JKA 1924, 1928, 1934, 1936, 1940, 1943, 1946-1951, Sthlm (i redaktionskomm från 1944), TT 1923, 1925, 1929-31, 1940, 1942 (samtl Avd för bergsvetenskap), 1943 (Allm avd), 1945, 1947-50, Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 17 april 1942, nr 22, RA; uppg:er om M i personhist arkivet samt patentbeskrivn:ar, Tekn museets arkiv.

T Althin, KTH 1912-62 (1970); S Ek, Boliden 50 (1975); J Hedlund, Gruvhanteringen (JKA 1966); Inbjudan till åhörande av de offentliga före-läsmar varmed ... prof i anrikning bergsing S G M ... 5 juni 1943 tillträdde ... vid KTH (1943); P G Kihlstedt, S M (Dödsrunor utg av Sancte Orjens gille, saml 20, nr 209, 1952); E Rothelius, S M (TT 1951); Stålframställn ur fosforrik järnmalm (1981); SvTeknF; E Öhman, S M (JKA 1952). - Muntl meddehn av prof P G Kihlstedt, FL Maj Mörtsell o civiling Harry Brynielsson.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sture G Mörtsell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8746, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan-Erik Pettersson), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8746
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sture G Mörtsell, urn:sbl:8746, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan-Erik Pettersson), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se