Ernst Nachmanson

Född:1877-02-03 – Stockholms mosaiska församling, Stockholms län
Död:1943-12-04 – Oscars församling, Stockholms län

Klassisk filolog, Medicinhistoriker


Band 26 (1987-1989), sida 364.

Meriter

2 Nachmanson, Ernst, bror till N 1 o N 3, f 3 febr 1877 i Sthlm, Mosaiska, d 4 dec 1943 där, Osc. Mogenhetsex vid h latinlärov på Norrmalm i Sthlm 17 maj 94, inskr vid UU 6 sept 94, FK 27 maj 98, studier i Berlin for U v Wilamowitz-Moellendorff mars–dec 01, i München för H Diels o K Krumbacher april–aug 01, FL 31 okt 04, disp 26 nov 04, docent i grekiska språket o litt:en 6 dec 04, FD 30 maj 05, uppehöll professuren i grekiska språket o litt:en periodvis 07–12 o 1 sept 17–31 maj 19, allt vid UU, timlärare vid h a l i Uppsala 11–12, prof i klassiska språk vid GH från 24 nov 19 (stadf 19 dec), sekr i Filolog samf i Gbg 22–25, led av styr för Sv inst i Rom från 1 jan 26, sekr i redaktionskomm för GHA o dess red från 26, ordf i Sv humanistiska förb från 26, i Gbgs humanistiska förb från 28, led av styr för Gbgs stadsbibi från 28, led i GH:s rektorsnämnd från 39. - Med hedersdr vid Kl 31 maj 24, LVVS 24 (ordf 34), LVHAA35.

G 29 okt 1906 i Sthlm, Mosaiska, m Magda Geber, f 13 okt 1880 där, ibid, d 14 okt 1954 där, Osc, dtr till bokförläggaren Ernst Hugo G (bd 16) o Anna Fredrica Lamm.

Biografi

Det är främst på två områden N gjort bestående vetenskapliga insatser. Det gäller i första hand grekisk språkhistoria, speciellt de fornhellenska dialekterna och inskrifterna. Redan gradualavhandlingen 1903 om de joniska Magnesiainskrifterna visar N:s filologiska skolning och metodiska säkerhet på detta specialområde, och han har lämnat många värdefulla bidrag till inskrifters ljudlära, formlära och syntax, t ex i verket Beiträge zur Kenntnis der altgriechischen Volkssprache med noggranna interpretation och språklig kommentar. Sitt epigrafiska och språkliga intresse vidmakthöll N under hela sin forskargärning och han betraktades även internationellt som en auktoritet på detta område. Två smärre inskriftsantologier, Historische attische Inschriften och Historische griechische Inschriften bis auf Alexander den Grossen, har varit till stor nytta och betyder ännu mycket för universitetsundervisningen på propedeutisk nivå.

Det andra område där N gjorde en framgångsrik forskningsinsats var den grekiska medicinens historia. Han valde detta ämne på inrådan av sin lärare H Diels till vilken han en gång vände sig med förfrågan om vad han skulle ägna sig åt för att snabbt kunna bli professor. Denne rådde honom då att gripa sig an de grekiska medicinska författarna. 1913 engagerades han av Diels som medarbetare i det internationella projektet Corpus medicorum Graecorum (CMG), dvs utgivandet av nämnda författares verk i moderna vetenskapliga editioner. På N:s lott föll bla behandlingen av lexikografen Erotianos' Hippokratesglossar. Efter publikationen av det omfångsrika, grundläggande verket Erotian-studien 1917 utgav han glossaren inklusive fragmenten följande år efter med minutiös akribi genomförda handskriftsstudier.

Från början var det meningen, att N skulle edera den hippokratiska skriften Prorrhetikos, och han riktade närmast in sig på denna uppgift. Till sin ansökan om Uppsalaprofessuren 1933 bifogade han också i manuskript förberedande undersökningar, kallade Prorrhetikosstudien. Till publicerandet av en edition av Prorrhetikos nådde han dock inte. Det kan tyckas att det skulle ha varit värdefullare, om han istället för att ägna sig åt den torre lexikografen Erotianos hade utarbetat en utgåva av den hippokratiska skriften.

N tog även hänsyn till rent medicinska fakta och sökte utbilda sig i anatomi och kirurgi samt var närvarande vid obduktioner etc; därvid gick han i sin store lärofader Hippokrates' fotspår, byggde på erfarenhetsrön och bortsåg från osäkra, abstrakta hypoteser — en metod, som starkt betonas i dennes skrift Om den gamla läkekonsten, kap 1 (CMG I: 1, s 36 f). N inskärpte i likhet med sin tidige föregångare att medicinens historia bör bilda utgångspunkten och grundvalen för medicinsk forskning.

N blev en medicinhistoriker av betydande mått och har författat ett stort antal arbeten på detta område. En populärvetenskaplig bok med god överblick är Hippokrates och hans tid. Han behandlade också senantika läkare som Aretaios och Galenos, t ex då han 1925 i en utmärkt edition gav ut en nyplatonsk Ga-lenoskommentar ,på papyrus; hans intresse för medicin omfattade även senare tid. N vidgade genom sina medicinhistoriska studier sin synkrets och sitt perspektiv på den allmänna kulturutvecklingen. Han vittnar därom själv i sin sista bok: "För mig personligen har läkekonstens historia i många fall blivit det synglas, genom vilket eller åtminstone med ledning av vilket jag följt kulturens allmänna utvecklingsgång" (Ur de medicinska upptäckternas historia, s 107).

N var ingalunda enbart en rent vetenskaplig forskare och kammarlärd. Han hade även breda kulturella intressen, t ex i lärdomshistoria, speciellt antikforskningens historia, och för popularisering och höjande av den humanistiska bildningen hos allmänheten. I artiklar, essäer och föredrag behandlade han inte bara antika vetenskapsmän som matematikern Archimedes och fysikerna Heron och Ktesibios, utan även gestalter från modernare tid som filosofen H Diels, historikern E Meyer och arkeologerna W Dörpfeld och Th Wiegand, samt läkare som Herman Boerhaave, Thomas Sydenham och Pehr Gustaf Cederschjöld. Egyptologen Champollion ägnade N en liten men ändå grundlig studie i Sv tidskrift. Ett om fin smak vittnande populärvetenskapligt arbete om grekiska vaser är Vulci från 1928. N:s bok om Nya testamentets texthistoria visar vidden av hans intressen.

Mycket betecknande för N vid hans strävan att levandegöra antiken för en bredare allmänhet var att anknyta till aktuella framföranden av t ex antika dramer. Han undersökte även i vad mån moderna skådespel hade beröringspunkter med Aristophanes och sökte sentida motsvarigheter för att bättre förstå den gamla attiska komedins skaplynne och livssyn. Han drog en parallell mellan Aristophanes' komedi Plutos och Karl Gerhards (bd 17) revy Gullregn (OoB 1940). Denne hade hedrats med titeln Sveriges Aristophanes och hans revykonst betecknades av N som kongenial med Aristophanes' komediframställning. En annan parallell — kanske ej fullt så slående — drog N mellan Bjarnson och Menander.

N:s vetenskapliga arbeten utmärks av skärpa i problemställningen, metodisk säkerhet, akribi och skarpsinne, t ex vid supplering av inskrifter. Hans skrifter kännetecknas av en klar och koncis stilkonst och en lätt, elegant framställningsform, vilken bidrog till att göra honom till en förträfflig popularisator.

Som akademisk lärare hade N förmåga att entusiasmera och sätta fart på studenterna, vilka som han sade måste visa framåtanda, och han kunde inspirera dem att forska självständigt. De lärde sig även att läsa den grekiska litteraturen på ett fruktbärande sätt. Som tentator och examinator ansågs N sträng och fordrande, väl bl a därför att han vid förhör helt bortsåg från tentandens tidigare prestationer och kallt rättade sig enbart efter vad denne presterade vid själva prövningen. N var även en skicklig organisatör och genom sina egenskaper en idealisk redaktör för vetenskapliga verk, t ex GHA. Han var livligt verksam inom föreningslivet och höll ofta föredrag. Särskilt var han Sv humanistiska förbundet hängiven. När förbundet 1947 gav ut en jubileumsskrift med anledning av sin 50-åriga tillvaro formades den som en hyllning till minnet av N. Vad han betytt som ordförande framgår av företalet: "Vad N uträttat har varit av så djupt ingripande art och har så väsentligt påverkat Förbundets storartade utveckling under det gångna decenniet, att han vid detta jubileum osökt framstår som centralfiguren ..." (H S Nyberg). N var vidare en av grundarna till Svenska institutet i Rom och styrelseledamot från dess tillkomst.

Författare

Reinhold Strömberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s arkiv är delat mellan GUB (brev från bl a J Mewaldt o U v Wilamowitz-Moellendorff) o UUB (ms o brev). - Brev från N i GUB, KB (bla till H Ahlenius o E Hedén) o i UUB (bla till O A Danielsson, B Knös o åtsk till NJ Nordström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Rhodische Beiträge (Beiträge zur Kunde der indogermanischen Sprachen, Bd 27, 1902, Göttingen, s 291-297). - Laute und Formen der magnetischen Inschriften. [Även: ... Inaugu-ral-Diss.] Upps 1903 [avh: omsl o titel 1904]. XVI, 199 s. — Klassisk arkeologi. Några ord i en universitetsfråga på dagordningen. [Rubr.] Sthlm 1908. 4:o. 8 s. [Ur Stockholms dagblad 22-23/4 så.] -Från de arkeologiska gräfningarna i Mindre Asien (HT, årg 28, 1908, Sthlm 19[08-]09, s 50 f). ~ Antikens böcker (Folkbiblioteksbladet. Utg av Folkbildningsförbundet, årg 6, 1908, Sthlm, 4:o, s 101 — 104). — Venus Milo och Venus från Mo-nemvasia (Varia, årg 11, 1908, Gbg, s 632-636). — Beiträge zur Kenntnis der altgriechischen Volkssprache. Upps & Leipzig (tr Upps) 1910. VI, 87 s. (SHVU, bd 13:4.) - Förslag till svensk kurs i klassisk fornkunskap i Rom, på uppdrag av sektionen för klassiska språk vid sv filolog- o historikermötet i Göteborg 1912 avgivet ... Upps 1913. 19 s. [Undert; tills med H Bergstedt o Martin P:n Nilsson.] — Papyrusrulle och vaxtafla (Till Hugo Ge-ber, den 30 aug 1913, Sthlm 1913, 4:o, s 223-234, 3 pl-bl). — Svenska kritiska upplagor af antika historici (HT, 35, 1915, tr 19[15-]16, s 185-189). — Erotianstudien. Upps, Leipzig (tr Upps) 1917. XV, 574 s. ([Omsl:] Arbeten utg med understöd af Vilhelm Ekmans universitetsfond, Uppsala, 19.) — Alkmaion från Kroton. Installationsföreläsning ... vid Göteborgs högskola den 31 jan. 1920. [Rubr.] Gbg 1920. 10 s. [Ur GHT 3/2 s å.] Även: Hygienisk revy, årg 9, 1920, Lund, 4:o, s 58-60. - Hippo-krates och hans tid. Sthlm 1921. VII, 148 s. - Ur tuberkulosens äldsta historia (Svenska nationalföreningens mot tuberkulos kvartalsskrift, årg 16, 1921, Sthlm, s 41-46). - Tandläkekonst på Hip-pokrates' tid (Svensk tandläkaretidskrift, årg 15, 1922, Sthlm, s 1-21). - Karl Sudhoff, Geschichte der Zahnheilkunde ... 1921 [recension] (ibid, s 35—41). — Medicinens historia såsom akademiskt undervisnings- och examensämne [text] (Förhandlingar vid Svenska läkaresällskapets sammankomster, 1922, Sthlm, s 509-517, 528-531; sammanfattning av inl resp diskussionsinlägg; utvidgad version se följ). — Anteckningar om studiet av medicinens historia, förnämligast i Tyskland (Svenska läkaresällskapets handlingar, bd 49, 1923, Sthlm, 4:o, s 1-25). - Champollion, ett vetenskapligt hundraårsminne (Svensk tidskrift, årg 13, 1923, Sthlm, s 37-49). - Pehr Gustaf Cederschjöld. Ein Blått aus der Geschichte des Kindbettfiebers in Schweden (Archiv fur Geschichte der Medizin, Bd 15. Karl Sudhoff zum 70. Ge-burtstage iiberreicht..., Leipzig 1923, s 153—160). — Carl Johan och Goethe. En episod från Weimar (Hvar 8 dag, årg 25, 1923-24, Gbg, 4:o, s 215). -Une isopséphie onomatologique (Mélanges de phi-lologie offerts ä m. Johan Vising ... le 20 avril 1925, Gbg & Paris (tr Gbg) 1925, 4:o, s 273-279). — Berättelse över Filologiska samfundets i Göteborg verksamhet under åren 1920-1925 ([GHÅ 31:2:3.] Minnesskrift utg av Filologiska samfundet i Göteborg på tjugofemårsdagen ... d 22 okt 1925, Gbg 1925, s V—XI). — Ein neuplatonischer Galenkommentar auf Papyrus (ibid, s 201 —217, 1 pl-bl). — Un ouvrage suédois sur les antiquités romaines (Bulletin de 1'Association Guillaume Budé, [omsl: N° 10], Paris 1926, s 46-50; om JM Sundén, De romerska antikviteterna ... 1925; även sep, 5 s). — Nyplatonism och medicin (Hygiea, medicinsk tidskr bd 88, 1926, Sthlm, s 145-156, 2 pl-bl; även med omsl: Fra Dansk medicin-historisk Sel-skab til dets Medlemmer). — Bidrag till kännedomen om Pehr Gustaf Cederschjölds liv och verksamhet (Acta Societatis medicorum Suecana;, Sv läkaresällskapets handl, 52, 1926, tr 1927, s 105-240; härav s 121 — 164 med omsl: Saertryk af Bidrag ... o Fra Dansk ...). — Ett fall av replantation år 1819. Föredrag i Göteborgs tandläkare-sällskap den 19 sept. 1927 (Odontologisk tidskrift, årg 35, 1927, Gbg, s 219-228). - Vulci. Ett hundraårsminne o en återblick på den grekiska vasforskningens hist. Sthlm (pl tr Malmö) 1928. 60 s, 16 pl-bl. (Svenska humanistiska förbundets skrifter 35.) — Förteckning öfver Göteborgs Kungl. vetenskaps-och vitterhets-samhälles ledamöter 1774—1927, på uppdrag ... upprättad. Gbg 1928. 90 s. (VVSH, F 4, bd 32, n:o 2.) - Pehr Gustaf Cederschjöld ... (SBL, bd 8, Sthlm 19[27-]29, 4:o, s 85-92 [1928]). — Klassiska ämnen - klassiska lärare (Norra Latin femtio år 1880-1930 ..., Sthlm 1930, s 152-160). - På Norra Latins 50-årsdag (SvD 1930, 3/9, s 6). — Ein schwedischer Kulturträger und sein neustes Buch (Deutsch-schwedische Blät-ter, hrsg v der Deutsch-schwedischen Vereinigung, Berlin E.V., Jahrg 10, 1930, Berlin H 1*, s 20-25; om C G Laurin). — Nya testamentet. En översikt av dess yttre hist. Sthlm (tr Upps) 1931. 164 s, 1 pl-bl. — [Anförande vid minnesfest 1 nov 1930] (1930—1931, Redogörelse för Högre latinläroverket å Norrmalm, Sthlm 1931, 4:o, s 9). — Zur Technik der Hippokratesedition (Sitzungsbericht der Preus-sischen Akademie der Wissenschaften, Jahrg 1931, Berlin, 4:o, Philosophisch-historische Klasse, s 455—460; tills med J Mewaldt). — Danielsson, Olof August ... (SBL, 10,,1931, s 238-244). -Hippocratea. Aus Aufzeichnungen und Vorarbei-ten (Symbolae philologicae O. A. Danielsson octo-genariodicatae, Upsaliae 1932, s 185-202). - Up-saliensiska arkeologer på klassisk mark (Ergo, tidn för Uppsala studenter, årg 9, 1932, Upps, 4:o, s 3— 6). — Några ord om latinundervisningen. Ett diskussionsinlägg (Pedagogisk tidskrift, årg 68, 1932, Upps s 185—196). — Zum Nachleben der Aphorismen (Quellen und Studien zur Geschichte der Naturwissenschaften und der Medizin, Bd 3, Berlin 1933, 4:o, [H 4.] Max Wellmann zum sieb-zigsten Geburtstag ..., s 92—107). — Svenska humanistiska förbundet 1916—1935. En återblick. Sthlm 1936. 86 s. (Svenska humanistiska förbundet, [Skrifter,] 44.) — Galenos' epidemikommentar. Kritiska o språkliga studier (Apophoreta Gotoburgensia Vilelmo Lundström oblata, Goto-burgi 1936, s 108—148). — Svensk antikforskning genom tiderna. Några konturer (Forhandlinger paa det Ottende nordiske Filologmede i Kaben-havn den 12-14 August 1935, Khvn 1936, s 29-32). — Inbjudning till den akademiska högtidlighet, vid Göteborgs högsk, varvid prof i romanska språk Karl Michaélsson installeras ... o fil dok-torsprom anordnas ... Gbg 1937. XVI s. [GHÅ, 43: 3:1.] — Läroverkslärarnas vetenskapliga arbete. Inledningsföredr till diskussion vid Sjätte västsv filolog- o historikermötet i Göteborg d 14 febr 1937 (Pedagogisk tidskr, 73, 1937, s 37-50). - Göthe-borgske doctorer 1903—1937 (Götheborgske spionen, Organ för Göteborgs högskolas studentkår [omsl], [årg 2,] 1937, Göteborg, 4:o, n:o 3, s 1-6). — EXsyeta (Meddelanden från Svenska klassi-kerförbundet, nr 4, 15 dec 1938, Vänersborg 1938, 4:o, s 1 f). — L'Association suédoise des humanités (Bulletin de 1'Association Guillaume Budé, [60,] 1938, s 23—32). — Remarques syntaxiques sur les écrits Hippocratiques (Acta Instituti Romani Reg-ni Sueciae, Series 2:1. AoctY|xa, Martino P. Nilsson A. D. IV Id. Iul. anno MCMXXXIX dedica-tum, Lund 1939, 4:o, s 309-333). - Thomas Sy-denham, Englands Hippokrates (Hygienisk revy, 29, 1940, s 122-124; även sep, Lund 1940, 11 s). -Latin för medicinare. En anm av en norsk bok [av I Reichborn-Kjennerud o E Vandvik] o en redog för förhållandena i Sverige (Nordisk medicin, bd 5—8, 1940, Hfors, 4:o, s 1912-18 [i bd 8]; även sep, Gbg 1940, 8:o, 20 s). t Der griechische Buchtitel. Eini-ge Beobachtungen. Gbg 1941. 52 s. (GHÅ, [Acta Universitatis Gotoburgensis,] 47, 1941, [Göteborgs högskola 1891-1941, Festskrift, 1-2, nr] 19.) Unveränderter reprogr Nachdruck ... Darmstadt 1969. (Libelli, Bd 169.) - Björnson och Menander - en parallell (Hertha, årg 28, 1941, Sthlm, s 15-18). — Herakles' stöder (Jorden runt, magasin för geogroresor, årg 13, 1941, Sthlm, 4:o, s 208-216). — Ur den antika teknikens historia (Korrespondens, årg 40, 1941, Malmö, 4:o, s 177 f). - Parti-tives Subjekt im Griechischen. Gbg 1942. 85 s. (GHÅ, 48: 2.) — Ur de medicinska upptäckternas historia. Sthlm 1943. 127 s. (GH, Forskningar o föreläsningar [7].) — Från medicinens historia 1. Leopold Auenbrugger - "perkussionens" geniala upptäckare ... (Friskt folk, tidskr för folkhälsa, årg 2, 1943, Sthlm, 4:o, nr 2, s 25-27). - Från ... 2. Laennec - en av läkekonstens märkesmän och banbrytare (ibid, nr 5, s 27 — 30). — Artiklar i Nordisk familjebok, Ny ... uppl, från bd 9, Sthlm 1908, o 3. ... uppl, från bd 8, 1928; bidrag i: Mitteilung-en des Kaiserlich deutschen archäologischen Instituts Athenische Abteilung, Bd 30-33, 1905-08, 35, 1910, Athen; Eranos, Acta philologica Suecana, vol. 9-13, 1909-13, 16-18, 1916-23, 38-40, 1940-42, Gotoburgi & Upsalia;; Nordisk tidskrift, årg 23, 1910, 25, 1912, 37, 1924, NS, 1, 1925, 4, 1928, Sthlm, 4:o; Glotta, Zeitschrift fur griechische und lateinische Sprache, Bd 2, 19[09-]10, 4, 19[12—]13, Göttingen; Vetenskapen och livet, årg 4-5, 1919-20, 9-10, 1924-25, Sthlm; OoB, 1923, 1925, 1931, 1933, 1937, 1940, Sthlm; Medicinska föreningens tidskrift, årg 7, 1929, 9, 1931, 17, 1939, Sthlm, 4:o; Röster i Radio; titlar se GHM 1916-1941, Gbg 1942, s 143-145; recensioner i (Berliner) Philologische Wochenschrift 1907—09, 1911-12, 1915, 1924, 1926, Leipzig, 4:o, Nordisk tidskrift från 1908, Sthlm, HT från 1910, Svensk humanistisk tidskrift 1917—18, Gbg, 4:o, Hygiea från 1922, Sthlm, Byzantinisch-neugriechische Jahrbucher 1922, Berlin—Wilmersdorf & Athen, Gnomon från 1926, Berlin, Lychnos 1936-43, Upps 1936-44; vidare i DN, SvD o GHT.

Utgivit: Historische attische Inschriften aus-gewählt und erklärt. Bonn (tr Jena) 1913. 82 s. (Kleine Texte fur Vorlesungen und Ubungen, hrsg v H Lietzmann, 110.) 2., ergänzte Auf! Berlin ... 1931. 84 s. — Historische griechische Inschriften bis auf Alexander den Grossen ausgewählt ... Bonn ... 1913. 60 s. (Ibid, 121.) - Erotiani vocum Hippocraticarum collectio cum fragmentis recen-suit EN. Gotoburgi (tr Upsaliae) 1918. XXXII, 155 s. (Collectio scriptorum veterum Upsaliensis.) — Ionas Henric Gistréns självbiografi (Hygiea, bd 88, 1926, Sthlm, s 928-945). - Hippocratis Opera. Vol 1:1*. Edidit I. L. Heiberg. Lipsiae et Bero-lini 1927. XII, 146 s. (Corpus medicorum Graeco-rum ... ediderunt I. L. Heiberg, I. Mewaldt, E. Naumann, H. Schoene, 1:1.) — Mommsen och Sverige. Några brev utg o kommenterade. Gbg 1937. 36 s. (GHÅ, [Acta Universitatis Gotobur-gensis, bd] 43, 1937, 3[:2].)

Redigerat: Minnesskrift utg av Filologiska samfundet i Göteborg på 25-årsdagen av dess stiftande den 22 oktober 1925. Gbg 1925. XXI, 217 s, 1 pl-bl. [Föret; i redaktionskomm tills med J Vising o E Liden; GHÅ 31: 2:3.] — Svenska humanistiska förbundets skrifter, från 35, Sthlm 1928 (anon); ledamot av redaktionskomm för Göteborgs högskolas årsskrift, bd 32-48, 1926-42, Gbg.

Översatt: [Basileios av Nikaia,] Hälsning till den ekumeniska konferensen (N Glubokovskij mfl, Den ortodoxa kristenheten och kyrkans enhet, Sthlm (tr Upps) 1921, s 111-132). - [Chrysostomos Papa-dopulos,] Grekiska kyrkans martyrskap (ibid, s 175-203).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 19 dec 1919, nr 45 o 30 juni 1933, nr 9, RA.

H Frisk, nekr över N (Meddel från Sv klassiker-förb, nr 9, 1943); GHM 1916-1941 (1942); J V Johansson, nekr över M (Minnestal hållna i VVS 1943-1947, ser från 1938, nr 2, 1948); Jubi-leumsskr med anledn av Sv humanistiska förb:s femtioåriga tillvaro 1896-1946 (1947), s 8, 19-29; G Rudberg, nekr över N (Meddel från Sv klassiker-förb, nr 9, 1943); SMoK. - Nekr:er över N i GHT 4 dec o GP o SvD 5 dec 1943.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst Nachmanson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8750, Svenskt biografiskt lexikon (art av Reinhold Strömberg), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8750
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst Nachmanson, urn:sbl:8750, Svenskt biografiskt lexikon (art av Reinhold Strömberg), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se