Meriter

Nanneson, Per Ludvig, f 16 april 1881 i Harplinge, Hall, d 1 mars 1963 i Söndrum, Hall. Föräldrar: lantbrukaren Nanne Andersson o Beata Charlotta Bengtsson. Genomgick kurser på Hallands folkhögskola o lantmannaskola på Katrineberg, Vessigebro, 99–01, elev vid Alnarps lantbruksinst 1 nov 01, assistent vid kem laboratoriet där 02–03, agronomex där 20 okt 03, lär vid Skaraborgs läns folkhögskola i Stenstorp läsåren 03–07, extra lär vid Malmöhus läns lantmannaskola på Hvilan, Akarp, ht 07–vt 08, förste lär 1 nov 08–14, förest där 14–dec 17, sekr i styr för Malmöhus läns kontrollföremar 07–18, överkontrollant för kontrollföremarna i länet 08–14, konsulent där 14–16, förest för Hvilans bokföringsfören:s bokföringsbyrå 08–11, för Malmöhus läns lantbruksbokföringsfören:s bokföringsbyrå 11–22, arrenderade gården Framnäs, Akarp, Malm, våren 08–våren 21, ledare för jordbrukets räntabilitetsundersökn 15–51, led av komm ang de mindre jordbrukens bokföring okt–nov 15, medred för Landtmannen 18–34, även ansv utgivare 28–34, medl av redaktionen där 35–39, förest för Sveriges allm lantbrukssällsk:s (SAL; från 1940 Sveriges lantbruksförb, SL) driftsbyrå jan 18–46, led av styr för SAL (SL) 28–46, av styr:s arbetsutsk 28–39, VD för SAL april 28–sept 33, förest för SAL:s fören:byrå 30–33, ensamutredare ang jordbrukets produktionskostnader 19–sept 23, ordf i styr för Nord jordbruksforskares fören:s sektion för lantbrukets driftsekonomi (från 1929 sektion för lantbruksekonomi) 19–47, sakk hos Västerbygdens vattendomstol ang Vänerns reglering 26–30, ledare för lantbruksstyr:s undersökn:ar över jordbrukets produktionsfaktorer 27, led av styr för Jordbrukstekn fören 27 –46, av rikskommissionen för ekon försvarsberedskap 28–34, tf lär i lantbruksekonomi vid Ultuna lantbruksinst 1 nov 28–okt 32, led av styr för SAL:s förlagsab 30–33, ansv utgivare för Jordbrukarnas föreningsblad 31–33, led av styr för SAL:s fastighetsab 31–48, av 1932 års handelskommitterade jan 32–juni 37, av styr för Sv mejeriernas riksfören juni 32–sept 33, av 1933 års strömmingshandelsutredn okt 33–jan 34, prof i lantbruksekonomi med handelslära vid Lantbrukshögsk 6 okt 33–46, led av 1933 års mjölk- o mejeriutredn dec 33–dec 36, ordf i 1937 års utredn ang det mindre jordbrukets arbetsförhållanden jan 37–febr 39, sakk i ett flertal utredn:ar, bla 1928 års jordbruksutredn, 1928 års tullkomm o fastighetsbildn:sakk 46–53. - LLA 21, HedLLA 41.

G 17 juni 1909 i Stenstorp, Skar, m Ester Ingrid Augusta Biel, f 17 juni 1889 i Ekby, Skar, d 9 juli 1980 i Sörby, Krist, dtr till kh Clas Henrik B o Charlotte Nilsson.

Biografi

Ludvig N växte upp i ett religiöst präglat jordbrukarhem. Vägen fram till agronomexamen vid Alnarp gick via folkhögskolestudier, vilka han påbörjade efter att först ha arbetat ett par år på föräldragården. Hans läggning var dock teoretisk. I egenskap av lärare vid Hvilans lantmannaskola hamnade N i en intellektuellt aktiv miljö. Som kolleger kunde han räkna jordbruksforskaren Nils Hansson (bd 18) och Leonard Holmström (bd 19), föreståndare vid den med lantmannaskolan förenade Hvilans folkhögskola. Tjänsten hade även utrymme för internationella vetenskapliga kontakter. N gjorde studieresor till bl a Danmark, Tyskland och Schweiz.

N:s vetenskapliga intresse kom från början att fokuseras på problem som sammanhängde med jordbruksföretagens driftsekonomi och han kom tidigt i kontakt med framstående företrädare för den växande forskningen inom detta område. Stort intryck tog han av lantbruksekonomerna F Aereboe i Tyskland och E Laur i Schweiz samt av den mer praktiskt inriktade danske lantbruksskoleläraren SCA Tuxen. Från denne hämtade N modellen för hur den enskilde bonden skulle lägga upp sin bokföring. N såg i en ordnad bokföring det främsta medlet för varje jordbrukare att påverka sin jordbruksdrift i ekonomiskt lönsam riktning. Endast genom en noggrann analys av bokslut kunde en ekonomiskt rationelljordbruksdrift utvecklas. N samlade sina synpunkter i boken Rationell lantbruksbokföring (1913) som kom att bli standardverket inom området under mycket lång tid. Han tog även initiativ till att en s k bokföringsförening bildades vid Hvilan. Den var avsedd att hjälpa de omkringboende jordbrukarna att sköta sina räkenskaper rationellt.

N:s verksamhet inom detta fält hade även ett vidare syfte. Genom en ordnad bokföring hos ett större antal jordbrukare skapades underlag för analyser av jordbruksnäringens läge överhuvudtaget. N började efter schweiziskt mönster (Laur) att sammanställa resultaten från de enskilda gårdarnas kassaböcker i sammanhängande, statistiska analyser. Den första utkom 1914 och omfattade Malmöhus län. Han fick därefter lantbruksstyrelsens uppdrag att utarbeta räkenskapsresultat som grundade sig på bokföringsföreningars uppgifter även i andra delar av landet. Under mer än tre decennier presenterade N årligen Räkenskapsresultat från svenska jordbruk ....

Han hade härmed utarbetat ett grundmaterial som skulle visa sig mycket intressant från jordbrukspolitiska synpunkter. Där fanns uppgifter, tillkomna på objektiva, vetenskapliga kriterier, som vittnade om den relativa lönsamheten hos olika typer av jordbruk. N:s analyser blev ett ständigt återkommande inslag i den jordbrukspolitiska debatten. Han medverkade även själv som sakkunnig i ett stort antal statliga utredningar rörande jordbrukspolitiska frågor under ett 40-tal år.

N fick genom sina företagsekonomiska analyser positionen som ledande expert inom det driftsekonomiska området. Det var därför naturligt att han 1918 erbjöds tjänsten som föreståndare för Sveriges allmänna lantbrukssällskaps driftsbyrå. Sällskapet hade bildats året förut som en central intresseorganisation för landets jordbrukare. Förebilden var Industriförbundet, bildat 1910, och dess industribyrå, vilken på konsultbasis gjorde analyser av olika företags lönsamhet och rationaliseringsbehov. N accepterade erbjudandet och ägnade de följande tio åren åt huvudsakligen ekonomisk konsultverksamhet för olika jordbrukare. Han var även en mycket aktiv skribent i driftsekonomiska frågor i sällskapets tidskrift Landtmannen.

Då N erbjöds posten som direktör för sällskapet accepterade han — trots att han visste att det befann sig i en mycket svår situation. Medlemsantalet som aldrig varit särskilt stort hade ytterligare minskat, ekonomin var dålig och med sällskapet konkurrerande intressesammanslutningar bland jordbrukarna hade dykt upp. N tog initiativ till och genomdrev en total omorganisation av sällskapet, vilken trädde i kraft våren 1929. Tanken var att det skulle bli en topporganisation för landets samlade ekonomiska föreningsrörelse. De olika jordbrukskooperativa företagen skulle gå samman i kraftfulla riksorganisationer anslutna till sällskapet och detta skulle vara den samlade jordbrukskooperationens ansikte utåt. N:s organisationsmodell bar spår av inflytelser från framförallt det danska Landbrugsraadet.

I stort sett blev N:s förslag genomförda under de för jordbruksnäringen svåra krisåren 1930–33. Om åtgärderna skulle bli ett för jordbrukarna verksamt prispolitiskt redskap förutsatte de politiska beslut som begränsade konkurrensen på den inhemska marknaden och avskärmade Sverige från utländsk konkurrens. Om detta var självfallet N medveten men han tycks aldrig ha gillat att befinna sig i den partipolitiska hetluften och tog aldrig del i partidiskussionerna. Han ville spela den obundne expertens och utredarens roll, tillhandahålla förslag på tekniska lös- ningar och presentera objektiva siffror men överlämna åt andra att dra de politiska slutsatserna. Det var därför inte förvånande att han valde att bli professor vid Ultuna.

Den nyinrättade professuren i lantbruksekonomi med handelslära var specialsydd för N; någon annan kompetent sökande anmälde sig inte. Han fick därmed möjlighet att vidareutveckla de driftsekonomiska beräkningsmetoderna och bygga upp systematisk forskning kring såväl enskilda jordbruks som jordbruksnäringens ekonomi. Hans beräkningar rörande det sv jordbrukets samlade inkomster och utgifter fick under krigsåren stor betydelse genom att de lades till grund för det omfattande prisregleringssystem som då infördes. På samma sätt tjänade hans beräkningar angående skilda jordbrukstypers olika grad av lönsamhet som utgångspunkt för det omfattande jordbrukspolitiska beslutet 1947. Detta syftade till att mindre lönsamma jordbruk skulle bortrationaliseras. Antalet jordbruk borde minskas och deras storlek bestämmas efter vad som var företagsekonomiskt försvarbart. N engagerades i flera utåtriktade, folkbildande verksamheter. Han var intensivt verksam som skribent i den jordbruksfackliga pressen och blev en av initiativtagarna till tidningen Jordbrukarnas föreningsblad 1930.

N:s aktiva samhällsinsats blev imponerande. Som en höjdpunkt framstår omorganiseringen av lantbrukssällskapet 1929 och därmed upplinjeringen av den framtida jordbrukspolitiken. Han visade förmåga att kombinera ett teoretiskt analytiskt tänkande med konkretion och handfasthet i praktisk tillämpning. N:s samhällsinsats speglar även det samhälle i vilket han verkade. Han tillhörde den nya typ av ekonomiska experter som delvis kom att ersätta den tidigare generationens civilingenjörer och agronomer genom att tillmäta de företagsekonomiska förhållandena väsentligt större betydelse än de rent produktionshöj ande åtgärderna. N spelade genom sin forskning, sin organisationsverksamhet och sin publicistiska aktivitet en väsentlig roll i den process som innebar att jordbruksnäringen förändrades från att ha varit en livsform till att bli ett företagande i en kapitalistisk ekonomi.

Författare

Per Thullberg

Arkivuppgifter

Enstaka brev från N i RA (Lewenhauptska släktarkivet) .

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lantmannens räkenskapsbok. Utg efter S. C. A. Tuxens "Landmandens Regn-skabsbog" ... 1-5. Sthlm 1908. 4:o. [1-4: formulär till journal.] 1. Dagboken. 22 bl. 2. Vad jag äger och har, vad jag förtjänar o förbrukar. 31 bl. 3. Vad jorden mottager och lämnar. 16 bl. 4. Vad djuren mottaga och lämna. 16 bl. 5. Textboken. 17 s. — I lantbruksbokföringsfrågan. Studier o förslag. Malmö 1910. 24 s. — Lantbruksbokföring för lantmannens självdeklaration och för undervisning. Skoluppl. Arlöv [1911]. 4:o. 24 s. [Formulär.] (Tills med N. O. Bruce.) [Enl uppg även tre Lant-bruksuppl, 48, 144 resp 200 s.] 2.-3. uppl 1911.4. uppl 1919. [Utg med text:] Handledning till lantbruksbokföring ... 1911. 32 s, Exempel till lantbruksbokföring ... 24 s. 2.-3. uppl okända. 4. uppl 1920. 28 s, ... 24 s. - Rationell lantbruksbokfö-ring. Dess teor grunder o prakt genomförande. För lantbrukslärov o självstudium. Sthlm 1913. (8), 200 s. — Mesures prises en Suede pour répandre 1'usage de la tenue des livrés chez les agriculteurs (Institut international d'agriculture, Bureau des renseignements agricoles et des maladies des plantes [titelrubr]: Bulletin mensuel des renseignements agricoles et des maladies des plantes, année 4, 1913, Rome, s 180-182; även sep, 3 s). - Bokföring och kontroll vid jordbruket (Förhandlingarna vid tredje lantbrukslärarkursen i Stockholm den 22-27 sept. 1913, Linköping 1914, s 137-154). -Skånes nötkreatursskötsel från 1800-talets början till nuvarande tid. Lund 1914. 4:o. IV, 160 s, 2 kartor, 5 bl tab. (Skrifter utg av de skånska hushållningssällskapen vid deras hundraårsjubileum år 1914 under red av L Weibull .) - Husdjurslära för de lägre lantbruksläroverken, på uppdr av K lantbruksstyrelsen utarb. D 1—3. Sthlm 1915 — 16. VIII, (8), 456 s. (Tills med Nils Hansson.) 1. Husdjurens anatomi och fysiologi. 1915. (8) s, s 1 — 100. 2. Husdjursaveln. 1916. S 102-230. (Tills med N H.) (3. N H, Husdjurens utfodring och vård. 1916. S 231-456.) 2. omarb uppl 1918. IV s, s 1-100, 101-232 (233-464). 3. d:o uppl 1922. VIII s, s ... (233-458). 4. d:o uppl 1928. XI s, s 1-100, 101 — 234 (235-507). "Avd 1" [delvis omdisponerad]: 4. omarb uppl, 2. tr, 1933. VIII s, s 1-100, 101-271. [Omdisponerad utg:] D 1-2. 5. d:o uppl 1934-35. 1. Husdjurens anatomi och fysiologi. Husdjursaveln. 1934. (8), 237 s. [S 1-86 av Ivar Johansson.] [Härur sep:] Husdjursaveln. 1934. S 87-237. 5. uppl [2. tr] 1938. (8), 247 s. 6. omarb uppl 1938. (8), 247o s. (2. N H, Husdjurens utfodring ... 1935 ...) — Åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk. Betänkande på uppdr av K lantbruksstyr ... Linköping 1916. 38 s. [Föret; tills med A. Sjöström o C Heyman.] ([Omsl:] Meddelanden från Kungl. Lantbruksstyrelsen, n:r 198 (1916:2).) — Räkenskapsresultat från svenska jordbruk ... på uppdr av K lantbruksstyr bearb. 1 — 36. [Sthlm, tr] Lund, Malmö, Norrtälje 1916-51. (Ibid, 201 (1916:15), 206 (1917:5), 217 (1919:3), 224 (1920:5), 234 (1921:5), 241 (1922:7), 246 (1923:5), 251 (1924:4), 254 (1925:1), 260 (1925:7), 263 (1927:3), 269 (1927:8), 271 (1928:2), 281 (1930:1), 284 (1930[=1931]:1), 289 (1931:6), 294 (1932:5), 298 (1934:1), 300 (1935:1), 303 (1936:1), 305 (1936:3), 311 (1937:6), 315 (1938:4), 317 (1940:1), 320 (1941:1), 323 (1942:1), 325 (1942:3), 328 (1943:3), 331 (1944:3), 334 (1945:3), 337 (1946:3), 340 (1947:3), 343 (1948:3), samt Ser. B. Lantbruksavd, nr 3, 6, 8.) 1. Bokföringsåret 1914— 1915. Lund 1916. 85 s. 2. 1918. 86 s. 3. Malmö 1919. 85 s. 4. 1920. 71 s. 5. 1921. 93 s. 6. 1922. 111 s. 7. 1923. 109 s. 8. 1924. 81 s. 9. 1925. 79 s. 10. 1925. 79 s. 11. 1927. 87 s. 12. 1927. 81 s. 13. 1928. 86 s. 14. Norrtälje 1930. 81 s. 15. 1931. 81 s. 16. 1931. 88 s. 17. 1933. 90 s. 18. 1934. 94 s. 19. 1935. 104 s. 20. 1936. 108 s. 21. 1936. 105 s. 22. 1937. 110 s. 23. 1939. 117 s. 24. 1940. 119 s. 25. 1941. 118 s. 26. 1942. 112 s. 27. 1942. 111 s. 28. 1943. 114 s. 29. 1944. 120 s. 30. 1945. 120 s. 31. 1946. 117 s. 32. 1947. 116 s. 33. 1948. 109 s. 34. 1949. 106 s. 35. 1950. 109 s. 36. 1951. 117 s. - Vår nötkreaturs-avels framtidsutsikter. Föredr vid Svenska Ayrshi-reföreningens sammantr i Stockholm d 20 mars. [Rubr.] Sthlm 1919. 16 s. [Ur Landtmannen s å.] (Svenska Ayrshireföreningen, [Skrifter,] 7 [omsl].) — Salu- och arrendevärdet å svensk åkerjord vid tiden närmast före världskrigets utbrott och prisstegringen å densamma från denna tid t. o. m. början av 1918. [Rubr.] Linköping 1919. 9 s. [Ur LA, Handlingar o tidskr, s å.] [LA, Meddelande från ... ekonomiska avd, 2.] — Dagbok för lantbrukselever. På uppdr av Sveriges allm lantbrukssällsk ut-arb. Sthlm 1920. 4:o. V, 112 s. (Tills med E Lindblad.) 2. uppl 1927. V, 110 s. 3. uppl 1936. 110 s. 4. uppl:... av Sveriges lantbruksförb utarb. 1944. 124 s. — Översikt av jordbruksnäringens utveckling och nuvarande omfattning i Sverige (L N o A Zachrison, Lanthushållningslära för fortsättningsskolor, [h 1-2 (omsl),] Sthlm 1920, s 1-6, anon; 2. uppl 1928-34 [omsl], s 5-10 [1934]; h 1 sep uppl: A Z, Jordbrukslära, 3. uppl 1951, s 1-8). -Husdjurslära m. m. (ibid, IV s, s 137—274, förf enl sep uppl; 2. uppl 1928 [omsl]). [Ny, sep uppl, red av Ivar Johansson:] ... fortsättningsskolor o a ungdomsskolor. 2/3. Husdjurslära, Lanthushållningens ekonomi. 3. uppl 1935. 143 s. 2.-3. tr 1940, 1944. 4. uppl 1948. 5. uppl 1953. 139 s. - De antagliga produktionskostnaderna vid sockerbetsodling år 1921. Hälsingborg 1920. 14 s. [Undert.] — Kungl. landtbruks-akademiens ekonomiska avdelnings undersökning om salu- och arrendevärdet å svensk åkerjord år 1920. Sthlm 1921. 7 s. [Anon; ur LA, Handl o tidskr, s å.] [LA, Medd ..., 3.] -Kungl. ... 1921. [Rubr.] Sthlm 1922. 5 s. [Ibid, 4.] — Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 1—2. ... Undersökn på K lantbruksstyrelsens uppdr utförd. Sthlm 1922-23. (Medd från K lantbruksstyr, 240 (1922:6) o 247 (1923:6); även SOU 1922:18 resp 1924:2, Jordbruksdep.) 1. Bokföringsåret 1919-1920. 1922. VI, 125 s. 2. Bokföringsåren 1920-1921 och 1921-1922. 1923. 107 s. — De antagliga ... sockerbetsodling år 1922. Hälsingborg 1922. 18 s. [Undert.] — De antagliga ... år 1923. [Rubr.] Sthlm 1923. 7 s. [Undert.] -Salu- och arrendevärdet å svensk åkerjord år 1922. Sthlm 1923. 7 s. [Ur LA, Handl o tidskr, s å.] [LA, Medd ..., 5.] — Bokföringsbyråernas betydelse för en ordnad lantbruksbokföring särskilt i det mindre jordbruket. Sthlm 1923. 20 s. (Ibid, 6.) - Arbetsförbrukningen i det svenska jordbruket. Sthlm 1923. 42 s. (Ibid, 7.) Salu- och arrendevärdet å svensk åkerjord år 1923. Sthlm 1923. 7 s. [Ur LA, Handl o tidskr, s å.] (Ibid, 8.) — Räkenskapsresultat från svenska storbruk 1922-1923. Sthlm 1923. 20 s. [Ur Landtmannen s å.] (Sveriges allmänna landtbrukssällskaps skrifter n:o 15 = Meddelande från driftsbyrån n:o 3 [omsl].) — Häst och traktorarbete i jordbruket. Sthlm 1923. 51 s. (Ibid, 16 = d:o nr 4.) — Konstgödslingens räntabilitet. Sthlm 1924. 70 s. [Ur Landtmannen 1924.] (Tills med H Osvald; ibid, 20.) — Räkenskapsresultat från mellansvenska storbruk 1923-1924. Sthlm 1924. 37 s. (Ibid, 23 = Medd från driftsbyrån 5.) -Jordbrukets ekonomiska planläggning under nuvarande konjunkturläge. Föredr i Bohusläns lantbruksklubb d 26 mars 1924. Uddevalla 1924. 12 s. — Jordbruksekonomi för de lägre lantbruksläroverken och för självstudium. Sthlm 1924. 135 s. 2. omarb uppl 1930. 134 s. 3. d:o uppl 1936. 192 s. 4. d:o uppl: ... för jordbrukets ungdomsskolor och ... 1941. 207 s. (Tills med Hjalmar Nilsson o G. R. Ytterborn.) 5. d:o uppl 1943. 224 s. [2.-3. tr] 1946, 1947. — Byggnadskapitalets storlek vid svenska jordbruk. På ekon avdelningens uppdr utförd undersökn. [Rubr.] Sthlm 1924. 32 s. (LA, Medd ...11.)— Salu- och arrendevärdet... 1924. Sthlm 1925. 7 s. [Ur LA, Handl o tidskr, s å.] (Ibid 13.) -Några viktiga punkter av mjölkproduktionens ekonomi. Sthlm 1925. 63 s. [Ur Landtmannen 1924.] (Sveriges allm landtbrukssällskaps skr 25 = Medd från driftsbyrån 6.) — Driftsekonomiska erfarenheter och resultat från Sveriges jordbruk under senare år (Svenska lantbrukssällskapets i Finland förbund n:o 47 [omsl]. Sjette sv lantbruksveckans handl, Hfors 1926, s 48-75). - Vilka äro de förnämsta orsakerna till det nutida svenska jordbrukets ekonomiska svårigheter. Föredr ... 15 mars 1926. [Rubr.] Sthlm 1926. 8 s. [Ur LA, Handl o tidskr, s å.] (LA, Medd ... 17.) — Salu- och arrendevärdet ... 1926. Sthlm 1927. 16 s. (Ibid, 18.) -Foderskördarnas realisationsvärde. Sthlm 1927. 40 s. [Ur Landtmannen s å.] (Sveriges allm lantbrukssällskaps skriftserie, 32.) — Driftens intensitet och jordbrukets lönsamhet (Sveriges allmänna lantbrukssällskaps medlemsblad, 1928, Sthlm, s 81 — 122; med omsl även: ibid 35). — Bidrag till frågan om Vänerregleringens inverkan på inägor vid Vänern. Jordbrukssakkunniges betänkande samt därav föranlett utlåtande av undersökningen för Vänerns regi. Sthlm 1928. VI s, s 2921-3041, 3551-3656. [Pagineringen ansluter till de otr handl i målet hos Västerbygdens vattendomstol, Vänersborg, allm gruppen.] (Tekniska meddelanden från Kungl. vattenfallsstyrelsen, Ser. B., n:o 14.) — Bilaga F. Beräknade produktionskostnader vid sockerbetsodling år 1931 (SOU 1930:55, Jordbruks-dep. Utredning i sockerfrågan ..., Sthlm 1930, s 277—280). — Grundlinjer för den svenska mejeri-hanteringens organisation. Sthlm 1930. 64 s. [Föret; tills med C Utterström mil.] (Sveriges allm lantbrukssällskaps skriftserie, 38 = Mejerisektionens utredningar n:r 1.) [Ny tr] 1931. — Grundlinjer för slaktdjursförsäljningens organisation. Sthlm 1933. 51 s. (Föret; tills med Axel Pehrsson mil.) — Salu- och arrendevärdet ... 1932. Sthlm 1933. 12 s. [Ur LA, Handl o tidskr, s å.] (LA, medd ... 20.) — Gårdskontrollen vid Blombacka och Boda. [l]-2. Upps 1933-34. 87, 66 s. (Tills med A. Elofson & B. Wallin; Meddelande ... från Svenska betes- och vallföreningen, n:r 1, 4.) — Andelsrörelsens allmänna uppgifter och betydelse (Några föredrag om jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse, Sthlm 1935, s 10—18; 2. uppl s å, s 9-18; 3. uppl 1939). - Viktigare förutsättningar för andelsrörelsens framgång (ibid, s 34—42; 2.-3. uppl 1935, 1939). — Slaktenorganisationen (ibid, s 134—144; 2. uppl s å). — Räkenskapsresultat jämte driftsanalyser för brännerier anslutna till Sveriges bränneriidkareförening. 1—8. Kristianstad 1935— 45. (Tills med A[lgot] Andersson.) 1. Tillverkningsåret 1934-1935. 1935. 31 s. 2-7. 1936-41. 39, 39, 39, 39, 41, 41 s. 8. Tillverkningsåret 1943-1944. 1945. 39 s. — Driftsanalyser för svenska mejerier. 2-11. Sthlm 1936- 45. (Tills med L Hasselberg; Meddelande från Svenska mejeriernas riksförening, n:r 2-6, [7-11].) 2. Bokföringsåret 1934. 1936. 151 s. 3. 1937. 151 s. 4. 1937. 171 s. 5. 1938. 171 s. 6. 1939. 191 s. 7. 1941. 156 s. 8. 1942. 156 s. 9. 1943. 150 s. 10. 1944. 167 s. 11. 1945. 171 s. - Jordbrukets bokföring. Lärobok för skolor o självstudium. Sthlm 1937. 207 s. (Tills med E[ric] Nilsson.) 2.-3. uppl 1938, 1941. Tilltryck ... 1945, 1947. -Skånes jordbruk (En bok om Skåne, utg till förmån för Kulturhistoriska museet i Lund ..., red av G Carlquist, 2, Malmö 1937, 4:o, s 30-57). - Några synpunkter på foderskördarnas ekonomiska värdering (Acta agralia Fennica, 34, Hfors 1937, s 121 — 129). — Der Verbrauch von menschlicher Ar-beitskraft in einigen mittelschwedischen land-wirtschaftlichen Grossbetrieben in den Jahren 1924—1935 (Lantbrukshögskolans annaler, vol. 5, [1938, även:] Festskrift tillägnad Christian Barthel på sextiofemårsdagen ..., Upps 1938, s 277—290). — Bilaga B. Skogshushållningens ekonomiska betydelse vid mindre jordbruk (SOU 1938:53, Jord-bruksdep. Utredning rörande skogsnäringens ekon läge ..., Sthlm 1938, s 104-114). - Bilaga C ... Det mindre jordbrukets lönsamhet samt sambandet mellan brukningsdelarnas storlek, jordbrukets ekon resultat ... (SOU 1938:34, d:o. Den statliga egnahemsverksamheten. Betänkande ..., Sthlm 1938, s 573—596). — Utredning och förslag rörande samarbetet mellan jordbrukets organisationer. Sthlm 1939. 72 s. [Föret; ordf] — General review (Science and cooperation in Swedish agriculture, Publ by the Royal Swedish commission - New York world's fair 1939, Sthlm 1939, s 7-12). - Agriculture and the märket farmer cooperation / Swedish export of agricultural products / The economic results of agriculture (ibid, s 54—70). — Räkenskapsresultat från bokförande egnahemsjordbruk i Kristianstads län ... 1-2. [Kristianstad] 1939—40. (Tills med A Andersson.) 1. ... under år 1938. 1939. 15 s. 2. ... år 1939-40. 1940. 18 s. - Utredning om jordbruksbefolkningens utkomstmöjligheter i Västernorrlands län enligt under 1938 utförda lokalundersökningar. Härnösand 1940. 26 s, 3 tab. — Bilaga 1. Ekonomiska resultat från bokförings-kontrollerade jordbruk 1939-1940 (SOU 1942:38, Socialdep. Betänkande ang jordbrukets byggnads- kostnader Sthlm 1942, s 65—74). — Sveriges allmänna lantbrukssällskap - Sveriges lantbruksförbund 1917—1942 (Sveriges lantbruksförbund. 1917-1942, Sthlm 1942, s 7-97). - Jordbrukets driftsekonomiska förhållanden och lönsamhet under det senaste kvartsseklet (ibid, s 253-292). -Mejerihanteringens företagsmässiga utveckling intill 1932 (Svenska mejeriernas riksförening. 1932— 1942, Sthlm 1942, s 9-41). - Preliminär översikt av räkenskapsresultat från svenska jordbruk 1941 —1942. [Rubr.] [Sthlm, tr] Norrtälje 1943. 10 s. (Medd från K lantbruksstyr, 326 (1943:1).) -Jordbruket som ekonomisk företagsform. Föredr vid Svenska teknologföreningens årsmöte 24.3.1943 (Jordbruksproblem. Några aktuella föredr, Sthlm 1943, s 107-123). - Preliminär ... 1942-1943. Norrtälje 1944. 12 s. (Medd ... 329 (1944:1).) -Preliminär ... 1943-1944. Norrtälje 1945. 11 s. (Ibid, 332 (1945:1).) - Kalkylation och kontroll av rationaliseringens större eller mindre lönsamhet (Rationaliserings problem inom jordbruket, föredr vid fortbildningskurser för lärare o konsulenter, Sthlm 1945, s 151-165; [ny uppl] 1946, s 109-123). — Rationalitetsvariationerna inom det svenskajordbruket. Utredn på uppdr av 1942 års jordbrukskommitté. Sthlm 1946. 84 s. (SOU 1946:47, Jordbruksdep.) — Preliminär ... 1944—1945. Norrtälje 1946. 12 s. (Medd ... 335 (1946:1).) -Preliminär ... 1945-1946. Norrtälje 1947. 12 s. (Ibid, 338 (1947:1).) - Preliminär... 1946-1947. Norrtälje 1948. 10 s. (Ibid, 341 (1948:1).) - Jordbrukets kassa-journal för självdeklaration bokföringsåret --- Sthlm 1950 [omsl]. Tv-fol. (84) s. [Formulär till journal.] (Tills med E Nilsson.) [Ny uppl] [Sthlm] 1953. — Derzeitiger Stånd der For-schung auf dem Gebiete der Wirtschaftslehre des Landbaues in Schweden (Stånd der Forschung auf dem Gebiete der Wirtschaftslehre des Landbaues [Festschrift zum 80. Geburtstag von Professor ... Ernst Laur ...], Brugg [1951], s 101-108). -Medv i: SOU 1935:55 o 1936:3 (ledamot) samt 1939:6 o 1950:20 (ordf); [Bihang till riksdagens protokoll... 1920, saml 1, K M:ts propositioner, nr 348, bil,] s 149-157, [1930, 1,] 82, s 115-132, [11,] 2, s 308-310, Sthlm resp år; Landtmannens månadsblad 1907, Linköping (sign L. N.); Tidskrift för landtmän 1907, 1912-17, Lund, 4:o, Landtmannen 1906—17 o deras forts (se nedan) 1918-43, 1945-51, Sthlm, 4:o; Svenska landtmannens föreningsblad 1908, 1910-12, Malmö; Malmöhus läns hushållningssällskaps kvartalsskrift 1908-17, Malmö; Ekonomisk tidskrift 1915, Upps ...; Sveriges allmänna lantbrukssällskaps medlemsblad 1918-21, 1923, 1927-28, Sthlm; LA, Handlingar o tidskrift, 1919, 1921-28, 1933-34, Sthlm; Nordisk Jordbrugsforskning 1921-23, 1925-27, 1935, 1938, 1944, Khvn; Svenska betes-och vallföreningens årsskrift 1923, 1925, 1933, 1938, Upps; Norrbottens lantmannablad 1928, Luleå, fol (n:o 1); Handlingar till lantbruksveckan år 1929, ... 1938, Sthlm; Jordbrukarnas föreningsblad 1931-32, 1934-35, 1951, Sthlm, fol; Land-brugsraadets Meddelelser 1934, Khvn; Tidsskrift for det norske iandbruk 1936, Oslo; TT 1943, Sthlm, 4:o (Allm avd); (Svensk) Jordbruksforskning ... årsbok utg av Jordbrukets upplysnings- nämnd, 1945—47, Sthlm; Grundförbättring 1947, Upps; Svenska mejeritidningen 1949, Malmö, 4:o (nr 33: Specialnr för XII internationella mejerikongressen ...); vissa titlar se bibliografi i Nöu, a a 1973, s 149-176.

Utgivit: Lantbrukskalender. Årg [l]-36, 1916— 51. Sthlm (tr Upps o Norrtälje) 1915-50. (Tills med Arvid Zachrison [från 20, 1935, anon].) [Även en "mindre uppl".]

Redigerat: Landtmannen - Tidskrift för landtmän. Organ för Sveriges allmänna landtbruks-sällsk. Årg 1-17, 1918-34. Sthlm. 4:o. (1-11:13 tills med G. Leufvén, sedan med E. Bjelle; ansv utg från 1928.) — Ansv utg för Jordbrukarnas föreningsblad 1931-33, Sthlm, fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 6 okt 1933, nr 1, RA. J Bjärsdal, L N (ms 1987); P Thullberg, Bonden i tekniksamhället (ms).

G Hellström, Jordbrukspolitik i industrisamhället (1976); L Hjelm, Den jordbruksekonomiska kostnadsberäkningens innebörd o grundförutsättningar (1948); dens, L N t (LA:s tidskr 1963); J Nöu, Studies in the Development of Agricultural Economics in Europé (1967); dens, L N:s väg från agronomin till ekonomin, 2 (Meddel från Instit för ekonomi o statistik, Lantbrukshögsk, 1973) o där anf litt; S Österman, Satt o osatt. Fyra decennier i o runt Jordbrukarnas föreningsblad (1973); P Thullberg, Bönder går samman (1977); dens, När odalmannen blev föreningsbonde (T Johansson o P Thullberg, Samverkan gav styrkan, 1979); dens, Miölkstrejken i Dalarna 1942 (1987).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Ludvig Nanneson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8755, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Thullberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8755
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Ludvig Nanneson, urn:sbl:8755, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Thullberg), hämtad 2024-04-19.