Meriter

1 Nathhorst, Johan Theophil, f 19 mars 1794 i Flisby, Jönk, d 2 sept 1862 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: regementsläkaren assessor Johan Theophilus N o Hedvig Meurling. Inskr vid UU 8 mars 11, kansliex där 8 dec 12, eo kanslist i RA 13, kopist där 20 okt 15–10 dec 16, brukare av godset Näs, Adelöv, Jönk, 19–39, chef för statliga merinoschäferiet på Flyinge, Södra Sandby, Malm 23–26, på Näs 26–39, förest för den statsunderstödda schäferiskolan där 31–39, sekr i Södermanlands läns hushållmsällsk o förest för dess lantbruksskola på Väderbrunn, Bergshammar, 41–48, led av komm ang organisation av stamholländerier i riket juni 45–febr 46, sekr i stamholländeristyr 8 febr 48–60, ordf där 60–61, led av statistiska beredn 5 maj 58. - KorrespLLA 26, LVA 34, LLA 41 (sekr 19 april 41-3 sept 61), HedLLA 62.

G 11 april 1817 i Khvn, Helliggejst, m Lovisa Sophia (i fdb endast Lovisa) Jonsdtr, f 24 mars 1797 i Säby, Jönk, d 26 febr 1854 i Sthlm, Klara, dtr till soldaten Jonas Hall o Stina Svensdtr.

Biografi

Efter några år lämnade Johan N ämbetsmannabanan och slog sig 1819 ned som godsägare på egendomen Näs som han hade ärvt efter fadern. Där ägnade han sig särskilt åt fåraveln, som under 1820- och 30-talen upplevde en storhetstid i Sverige, och blev jämte presidenten i kommerskollegium, statsrådet och senare direktören för LA Gabriel Poppius den kanske främste exponenten för denna näringsgren. N övertog 1823 kärnan i besättningen på statens merinoschäferi på Flyinge och förflyttade denna till Näs.

På uppdrag av Poppius företog N vid mitten av 1820-talet en studieresa i Tyskland, där han bl a besökte Albrecht Thaers berömda schäferi och lantbruksinstitut på Möglin utanför Berlin. Resan fick avgörande betydelse både för N:s inställning till lantbruksundervisningen och hans syn på fåraveln. Den ledde till att tyska elektoralfår inköptes för att förbättra den sv merinoaveln och till att en i tysk ullkultur kunnig person — NE Hofman-Bang — anställdes som rådgivare i Sverige.

1831 inrättade N med statligt stöd en herdeskola på Näs där eleverna undervisades i skrivning, räkning, fårhusbyggnad, faravel, utfodring, märkning, stambokföring samt tvättning, klippning och beredning av ull. Näs blev på så sätt centrum för landets kvalitetsavel av far. Under 1830-talet blev emellertid den transoceana konkurrensen besvärande och ullpriserna sjönk kraftigt. 1839 blev N tvungen att av ekonomiska skäl upphöra med både schäferiet och herdeskolan. Följande år sålde han Näs.

N:s intresse för undervisningsfrågor hade föranlett honom att delta i LA:s 1830 utlysta pristävling om lämplig organisation av en utbildningsanstalt för lantbrukare. Hans förslag, som 1832 belönades med akademins mindre guldmedalj, anslöt nära till organisation och verksamhet vid Thaers institut på Möglin. Detta var också förebilden för den utbildningsanstalt som N:s gode vän Edward Nonnen efter samråd med N grundade på Degeberg, Skar, 1834. Som föreståndare för Södermanlands läns hushållningssällskaps lantbruksskola fick N själv tillfälle att omsätta sina pedagogiska idéer i praktiken. Andra uppgifter kom emellertid att ta det mesta av hans tid och krafter i anspråk och insatsen som skolman blev knappast banbrytande. N efterträddes av sonen Hjalmar (N 2).

På Poppius' förslag utsågs N 1841 till sekreterare i LA. Under dessa bådas ledning fick akademin en mycket respekterad ställning och en rad viktiga organisatoriska förändringar genomfördes. N var tillsammans med landshövdingen R v Kraemer (bd 21) även initiativtagare till de för jordbruksnäringens utveckling mycket betydelsefulla allmänna sv lantbruksmötena av vilka det första hölls 1846. Han engagerade sig vidare i får-och nötboskapsaveln och bidrog starkt till att stamholländerier inrättades och till att Ayrshirerasen lanserades och etablerades i Sverige. N:s förslag från 1856–57 om ett ämbetsverk för lantbrukets inrättningar och ett regeringsdepartement för lantbruksärenden var däremot före sin tid och genomfördes först långt efter hans död.

Ett tecken på samtidens uppskattning av N:s insatser är den minnesvård LA reste på hans grav på Sthlms nya (norra) kyrkogård.

Författare

Tore Johansson

Arkivuppgifter

Fragment av N:s arkiv i StUB/VA (konc o brev) o SS A (merithandl o konc). — Brev från N i KB, RA (bla till A v HartmansdorfT), ULA o Trolle-Ljungby arkiv (många till H G Trolle-Wachtmeis-ter).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Handbok i ullkännedom och fårskötsel, efter de bästa utländska förf och egen erfarenhet. Sthlm 1827. 196 s, 1 pl. - Reflexioner öfver inrättandet af ett svenskt landtbruksinstitut. Sthlm 1829. 15 s. - Praktiska reglor i fårskötseln. Sthlm 1830. 34 s, 1 pl. - Den kloke och förståndige fårgubben, eller en korrt och sannfärdig berättelse, huru Sven Andersson i Ljungberga räddade sina får under den svåra fårdöden iörliden höst och vinter, samt erhöll dubbelt mera ull än vanligt. Upptecknad ... af hans son Sven Svensson i Ljungberga. Jönköping 1832. 20 s. [Pseud.] [Annan utg] Sthlm 1832. [Nya utg;] Carlskrona 1834. 20 s. Calmar 1835. (16) s. Aven: P Rask, Något om kreaturs vård och skötsel ... [rubr; jämte Sven Svensson (pseud), Den kloke...], Götheborg 1855, s [7—16], samt: Om fårskötseln eller Den kloke ... (Läsning för folket, årg 1, 1835, Sthlm, h 1, s 61 — 69, undert J.Th.N.), o d:o: ...afJ.S.f!] Nathorst. Åbo 1836. 12 s. [Undert: Sven Svensson.] Övers: Den kloge og förståndige Faaregubbe ..., Christiansand 1835, 14 s (anon), o Om Faarenes Regt eller Den kloge ... Faarehyrde, Christiania 1847, 8 s (d:o). — Om införskrifhing af race-boskap, och om några, för Sveriges olika lokalförhållanden passande racer af hornboskap och får. Jemte ett bihang, innehållande K landtbruks-akademiens un-derd utlåtande i ämnet. Sthlm 1844. 64 s. — Om foderkultur (Upsala läns kongl. landthushållnings-sällskaps handlingar, h 18, Upsala 1836, s 56—67, sign J.Th.N.; ur Qvartalsskrift för landtmän 1833). — De vigtigaste får-sjukdomarne, jemte deras kännetecken, orsaker, förekommande o behandling (Jönköpings läns kongl. hushållnings--sällskaps handlingar, 1839, Jönköping 1840, s 37— 44, sign J. Th. N.; även: Kalmar läns hushållnings--sällskaps tidning, [årg 3,] 1841, Kalmar, föl, s 11 f, o Tidskr för landtmanna- o kommunalekonomien, årg 3, 1843, Upsala, s 347-356). - Några iakttagelser vid skötseln af mjölk-kor (Gefleborgs läns hushålls-sällskaps tidning, [årg 3,] 1841, Gefle, 4:o7 s 1 f; även Upsala läns ... handl, 23, tr 1841, s 44— 48; ur LAH 1839). — Om grunddikning och alfvens uppluckring (ibid, [6,] 1844, s 41—44, 47 f; även: Årsberättelse för 1844 eller Kongl. werm-ländska hushållnings-sällskapets fyrationdeandra arbetsår, afgifven ... 15 febr 1845, Carlstad 1845, bihang, s I-XXXVIII; ur LAH 1843). - Huru skall landtmannen med möjligen minsta olägenhet för djuren använda skadadt hö eller halm? (Hushållstidning för Kronobergs län, 1845, [Wexiö,] 4:o, jan o febr, s 1 f; även: Läsning för landthushållare i Ostergöthland, utg af Östgötha Kongl. hushålls-sällskaps förvaltnings-utskott, år 1845, Linköping, s 62—68, o Ekonomiskt skillings--magazin, årg 1, 1850, Vexjö, s 113—117). — Beredningen af Parmesan-ost på Salvanesco i Lombardiet (Jönköpings läns ... handl, 1845, tr 1846, s 53-57; ur LAH 1844). - Kan Sveriges landtbruk stiga till den höjd, att dess produkter i godhet och pris kunna täfla med främmande länders; och om så är, hvilka äro i allmänhet villkoren för en sådan utveckling? (Tidskr för landtmanna- o kommunalekon, 5, 1845, s 348—362; även: Gefle-borgs läns ... tidn, 7, 1848, tr 1849, nr 5-6; d:o). -Om den elakartade lungsjukan hos hornboskapen, föredr i K landtbruks-akad ... samt medel mot nämnde boskapssjuka, jemte beskr huru mineralsura räkningar ... skola anställas. Norrköping 1849. 14 s. — Om ladugårdsgödselns rätta behandling (Hallands läns hushållnings-sällskaps tidning, 1850, Halmstad, 4:o, n:o 3, 4, 6 o 7; även: Stockholms läns kongl. hushållnings-sällskaps handlingar, h 1 o Suppl, Sthlm 18[50-]51, s 105-116 [i Suppl, 1851]). — Landtbruket förr och nu, jemte en blick på dess förhållande till samhällets ekonomiska och moraliska utveckling. Tal, hållet i K Veten-skaps-akad, vid praesidii nedläggande, d 9 april 1851. Sthlm 1851. 29 s. - Om bästa sättet för användande af benmjöl (JJTN o (JA) Stöck-hardt,] Bästa sättet för bengödning, eller benmjölets fördelaktigaste användande i åkerbruket, Gefle 1852, s 1-13; ur LAH 1847). - Landtbruk utan bränvinsbränning. Eller Thorer Tryggs resor att söka de visas sten. Sthlm 1854. 64 s. [Ny uppl:] ... med några uteslutningar. Hfors 1855. 56 s. Overs: Viborg 1857, 78 s, Christiania 1859, 83 s. - Om Nytten af den h0iere Landbrugsunderviisning, et Foredrag holdt ... ved det almindelige norske Landbrugsm0de den 2den Juli 1854. Uooå. 15 s. (Tillaeg til "Krydseren" [Aarg 6, 1854, Kristiania, fol, 8/7,] No. 298.) - Anförande i Kongl. landt-bruks-akademien den 17 november 1856. Sthlm 1856. 13 s. [Undert.] — Om stark och svag utfodring. Luleå 1858. 28 s. — Bidrag i bla: Journal för handel, slöjd och konst, 1827, nr 17-18, 1831, nr 22, 1832, nr 66-67, Sthlm, 4:o; Qvartals-skrift för landtmän, se nedan; LAH 1833 & 34, 1839, 1840, Sthlm 1834—41, forts: LA, Handlingar rörande landtbruket och dess binäringar, 1841—51, Sthlm 1843—52; Tidskrift för landtmanna- och kommunalekonomien, 1843—45, Upsala; Berättelse öfver förhandlingarne vid det första allmänna svenska landtbruksmötet i Stockholm 1846, Sthlm 1847, o 2.-4. d:o, Stockholm 1847, Sthlm 1848, Norrköping 1848, Linköping 1849, o Malmö 1849, Malmö 1850. Utgivit: Qvartals-skrift för landtmän. Årg 1*, 1833. H l-5[!]. Sthlm 1833-35. 1-4. 1833. 98 s, 1 pl, 64, 64 s, 1 pl, 64 s. 5. 1835. 40 s. - J.F.W. johnston, Landtbrukets naturvetenskapliga grunder, med hufvudsakligt afseende på kemi och geologi... D 1-4. Sthlm 1848-52[1853]. IV, 351 s; IV, 268 s; 196 s, s 209-376; 320 s.

Översatt: J. G. Koppe, Om dranken, dess närande kraft och användande, samt om bränneri-rörel-sens inflytande på landtbruket (Qvartals-skrift för landtmän, årg 1*, 1833, Sthlm, h 4, s 23-35; sign I. Th. N.; ur Anleitung zu einem vortheilhaften Betriebe der Landwirthschaft, 3. Aufl Berlin 1829); F. G. von Leysser, Anmärkningar öfver skötseln af fina får, eller de så kallade merinos-fåren, särdeles i Sachsen, samt hvad som ännu återstår att göra till deras förbättring ... (ibid, h 5, tr 1835, s 3-37; med förord o anm); J. F. W. Johnston, Landtbrukets naturvetensk grunder ... 1848—52 [se ovan; föret, tills med L. F. Svanberg], utdrag härur i Tidskrift för landtmanna- o kommunalekon, 9, 1849, Upsala, s 359-378, o Tidning för jordbrukare, 1859, Sölvesborg, 4:o, s 45-52.

Källor och litteratur

Källor o litt: Material ang N, bl a en otr biogr (D I a: 6, nr 80), LA:s bibi.

JA Almquist, Södermanlands läns k hushålln: sällsk 1814-1914, 1-2 (1914); JP Arrhenius, nekr över N (LA:s tidskr 1862); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 9 (1843); MJ Crusenstolpe, nekr över N (Svea 1863); [JC Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida ... af Posthumus, 11 (1874); H Juhlin-Dannfelt, LA 1813—1912 samt sv landthushålln under nittonde årh, 1—2 (1913); T Larsson, Reformen i brännvins-lagstiftn 1853-1854, förhist:en (1945); K Rydå, Boken o plogen, lantbrukets skolor under 150 år (1981); Sv biogr lex, NF, 7 (1875-77); G Säve, Jönköpings läns k hushålln:sällsk:s hist 1814— 1913, 1-2 (1914); R Torstendahl, Teknologins nytta (1975); G Utterström, Jordbrukets arbetare, 1 (1957), s 17 ff, 617, 632-636, 644-657, 666, 702, 712,2 (1957), noter.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan T Nathhorst, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8761, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Johansson), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8761
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan T Nathhorst, urn:sbl:8761, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Johansson), hämtad 2024-04-20.