Meriter

3 Naumann, Einar Christian Leonard, kusinson till N 2, f 13 aug 1891 i Hörby, Malm, d 22 sept 1934 i Aneboda, Kron. Föräldrar: förste provinsialläkare Johan Leonard N o Clara Sofia Göthilda Berling. Elev vid Jönköpings h a l ht 00, vid Lunds h a l ht 06, studentex där 1 juni 09, inskr vid LU 3 sept 09, eo amanuens vid zool instit där 6 okt 11Cht 13, verkställde på uppdrag av Sveriges geol undersökn (SGU) flera utredn:ar om sv sjöars biologi o bildmhist 12–19, FK vid LU 31 maj 13, assistent o biolog vid Södra Sveriges fiskerifören (SSFF) 13–25, innehade olika amanuenstjänster vid botan instit vid LU 7 mars 14–31 dec 17, FL 29 maj 15, disp 24 maj 17, FD 31 maj 17, doc i botanik (från 11 nov 20 botanik o limnologi) 13 juni 17, assistent i växtfysiologi 18–20, allt vid LU, grundade tills med prof A Thienemann en internat fören för teor o tillämpad limnologi 22, tf på hela o delar av professuren i (systematisk) botanik vid LU 16 dec 24–29, förest för Limnol laboratoriet i Aneboda från 1 juli 25, prof i limnologi vid LU från 31 maj 29. - LFS 28, LVVS 31, LLA 32.

G 27 febr 1926 i Aneboda m Signe Gurli Karolina Nelson, f 29 jan 1894 i Chicago, 111, USA, d 8 okt 1961 i Lund, Domk, dtr till lantbrukaren Gustaf N o Alma Ahl.

Biografi

Einar N hade på båda föräldrarnas sida nära kontakter med LU. Modern var dotterdotter till lundazoologen Sven Nilsson. N:s lärare i zoologi vid universitetet var Hans Wallengren och i botanik Bengt Lidforss (bd 22) och Otto Nordstedt.

Redan 1910 kom N första gången till SSFF i Aneboda för att studera sötvattnens lägre organismvärld. Han återvände därefter dit varje sommar ända till 1934, då han hastigt avled där. I Aneboda samarbetade han med fiskeribiologen Oskar Nordqvist, grundaren av SSFF. Vid stranden av sjön Stråken grundade N ett eget limnologiskt laboratorium, som stod klart 1927 och som två år senare införlivades med LU.

Med produktionsbiologiska problemställningar och praktisk tillämpning av grundforskningsresultat erbjöd verksamheten i Aneboda en högst stimulerande miljö för N. Kontrasterna mellan naturligt närings- och organismfattiga vatten å ena sidan och fiskeriföreningens gödslade dammar med vatten färgat av alger i massutveckling å den andra var synnerligen påtagliga. Observationerna utvidgades med experiment och sambanden mellan näringstillgång och produktion klarlades. Frågeställningar kring sötvattnens produktionsbiologi var en starkt markerad forskningslinje hos N. Bland en mängd detaljundersökningar — vilkas resultat regelmässigt infogades i övergripande limnologiska diskussioner — bör särskilt framhållas hans viktiga studier över planktondjurens närings biologi där han påvisade den rika utvecklingen av djurplankton i växtplanktonfattiga brunvattensjöar. Betydelsen av detritus och bakterier som näring för filtrerande planktondjur slogs fast.

Ur produktionsbiologin utvecklades den regionallimnologiska forskning som N ägnade mycket stort intresse. Resultaten från den analyserande verksamheten sammanfogades till regionallimnologiska synteser. N arbetade på ett utpräglat ekosystemorienterat sätt långt innan begreppet ekosystem infördes. Hans doktorsavhandling behandlar sambanden mellan omland och inlandsvatten. N påvisade, att tillförseln av löst och partikulärt material från tillrinningsområdet präglar vattnet, dess organismvärld och slutligen dess bottenavlagringar. Ett sötvatten måste således i första hand bedömas efter omgivningarnas beskaffenhet. De småländska moränerna är rika på järn, som utlöses och tillförs sjöarna, vars sediment därför är starkt järnhaltiga. Förekomsten av olika typer av sjömalm, den regionala utbredningen av malmsjöar, sjö-och myrmalmernas bildningshistoria samt undersökningar över järnbakterier behandlades av N i en lång rad arbeten. Erfarenheterna från de produktionsbiologiska och regjonallimnologiska undersökningarna förde (direkt över till sjötypläran. Med vattnens kemiska miljöfaktorer som grund uppställde N 1919 två sjötyper, den oligotrofa och den, eutrofa. Den förra har ett vatten fattigt på närsalter, framför allt fosfor och kväve, den senare är näringsrik. Oligotrofa vatten utmärks av låg, eutrofa av hög produktion, primär såväl som sekundär. Det är således näringsbasens bredd som avgör produktionens höjd. Efter hand som erfarenhetsmaterialet utökades, blev det klart, att den oligotrofa gruppen borde uppdelas ytterligare, bl a i en harmonisk oligotrof (oligotrof sensu strictu), en alkalitrof (kalkrik, fattig på humusämnen) och en dystrof (kalkfattig, rik på humusämnen) typ. De båda sistnämnda karaktäriserades som produktionsmässigt disharmoniska.

Bland N:s arbeten inom limnologins övriga forskningsområden kan nämnas hans undersökningar över storväxtvegetation, över ythinnans (neustons) alger och djur, över hinnkräftan Daphnia magna som ekokemiskt testdjur, över odling av planktonorganismer och de talrika verken om tekniska hjälpmedel för limnologiska undersökningar i fält och på laboratoriet.

N var internationellt orienterad. Han gjorde resor till flertalet europeiska länder och upprättade ett rikt förgrenat kontaktnät med forskare. Hans arbeten fick vid spridning; så finns t ex den regionallimnologiska artikeln Ziel und Hauptprobleme der regionalen Limnologie (Botaniska notiser 1927) även i tjeckisk (1924), engelsk, rysk, fransk, italiensk och serbisk version. N föreslog 1921 att en internationell limnologförening skulle bildas och förverkligade följande år tillsammans med prof August Thienemann denna idé då Internationale Vereinigung für theoretische und angewandte Limnologie grundades i Kiel. Praktiska arrangemang för regelbundet forskarutbyte mellan dåtidens limnologiska centra i Aneboda, Plön (Holstein) och Lunz (Österrike) vidtogs redan 1928.

Resultaten från N:s limnologiska grundforskning omsattes ofta direkt i tillämpning, och praktiska vattenvårdsproblem initierade grundforskning. Som inom så många andra områden av limnologin var N även här långt före sin tid. Hans forskning kom fiskeriverksamhet, vattenförsörjning, avloppsvattenbehandling och allmän vattenvård till godo. I de tidigt utarbetade planerna för 1939 års internationella limnologkongress i Sverige föreslog N Limnologi och teknik som en av huvudrubrikerna. Limnologins stora betydelse betonades vid inrättandet av den personliga professuren för N och ämnets samhällsnytta har senare framhållits i motiveringen för inrättandet av en fast professur med verksamheten förlagd till institutionen i Lund och fältstationen (Einar-Naumann-Laboratoriet) i Aneboda. N blev världens första professor i limnologi. Övriga utövare av limnologisk forskning och undervisning hade till titeln fogade benämningar på andra ämnesområden, exempelvis botanik, zoologi och hydrobiologi.

Förteckningen över N:s vetenskapliga publikationer upptar 297 nummer. Bland dessa kan nämnas Sötvattnets plankton (1924), den grundläggande Limnologische Terminologie (1931) och volymer om plankton, sediment och regionallimnologi i handbokserien Die Binnengewässer. Genom idérikedom, energi och självständighet utvecklade N på kort tid limnologin — "sötvattnens naturlära" — så att ämnets betydelse inom landet blev allmänt erkänd. Långt före utnämningen till professor var N en av den internationella limnologins förgrundsgestalter.

N har karaktäriserats som en omutlig sanningssökande kraftnatur, som aldrig sparade sig då det gällde vetenskap. Ofta arbetade han med flera olika forskningsproblem samtidigt. Apparitionen av en "övermåttan stark och modig man, som för att avleda sin samlade inre energi måste högljutt och under stora gester tillgripa språkets mest uttrycksfulla kraftord" parades emellertid med ett inre väsen där den bullrande kraften var "förbytt i känslighet, nästan vekhet, och modet i vemod — där mötte man en djup disharmoni" (Wallengren).

Författare

Sven Björk

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Uber das Mikrophotographieren auf Gaslichtpapier (Mikrokosmos, Zeitschrift fur angewandte Mikroskopie ... Jahrg 9, 1915—16, Stuttgart, s 29 f). — Om provtagning av bottengyttjor vid djuplodning. Sthlm 1916. 12 s. (SGU, Ser C. Avhandlingar o uppsatser, n:o 267 = Årsbok 9, 1915, n:o 3.) — Den sötvattensbiologiska anstalten vid Aneboda och det vetenskapliga undersökningsarbetet ([Skrifter utg av S Sveriges fiskerifören, N:o 14, 1916, bilaga:] Södra Sveriges fiskeriförening 1912—1916. Berättelse över föreningens verksamhet ... , Lund 1916, s 63-80, 2 kartor). - Eine einfache Methode zum Studium des Nannoplank-tonlebens des Siisswassers (Naturwissenschaftliche Wochenschrift, Bd 31 = N F 15, 1916, Jena, 4:o, s 180—183). — Om profillodning i gyttje- och dyavlagringar. Sthlm 1917. 31 s. (SGU, C 279 = Årsb 10, 1916, 5: även med omsl: Meddelanden från Aneboda biologiska station 23.) — Undersökningar öfver fytoplankton och under den pelagiska regionen försiggående gyttje- och dybildningar inom vissa syd- och mellansvenska urbergsvatten. Akad afh ... [Lund]. Upps 1917. 4:o. 165 s, 7 pl. (Även: VAH, [N F,] bd 56, n:o 6.) — Fotografering utan kamera och plåtar. Några enkla fotogr avbild-ningsmetoder o deras tilllämpn. Lund 1917. 45 s, 4 pl. — Fotografiska herbarier (Fotografisk revy, årg 2, 1917, Sthlm, 4:o, s 68-70). - Fotografering utan kamera och plåtar (Vecko-journalen, [årg 8,] 1917, Praktuppl, Sthlm, fol, s 357 [i nr 22; "av Einar Neiimann"]). — Trädgårdsblommor fotograferade utan kamera (Hela världen, [huvudred: W Swahn, årg 1,] 1917, Sthlm, s 984-986). -Uber die natiirliche Nahrung des limnischen Zoo-planktons. Ein Beitrag zur Kenntnis des Stoff-haushalts im Susswasser. Lund ... 1918. 4:o. 47 s. (LUÅ, N F, avd 2 [Medicin samt matematiska o naturvetensk ämnen], bd 14, 1918 [Festskrift utg av Lunds univ vid dess tvåhundra-femtioårsjubileum 1918], nr 31.) — Sötvattnets produktionsbiologi. Några teor grundlinjer för en rationell vattenkultur. Lund 1918. 89 s, 1 pl. [Förändrat omtr ur Skrifter utg af Södra Sveriges fiskeriförening s å.] — Havets planktonproduktion och dess utnyttjande (Vetenskapen och livet, årg [3,] 1918, Sthlm, s 163-168). - Omjärnets förekomst-sätt i limniska avlagringar. Sthlm 1919. 47 s, 2 pl-bl. (SGU, C 289 = Årsb 12, 1918, 6.) - Notizen zurBiologie [4—5: Ökologie] der Siisswasseralgen. [l]-5. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1919-33. (VA, Arkiv för botanik, bd 16, n:o 1, 18:21, 19:14, 25 A:9, 18.) [1.] 1919. 11 s. 2. 1924. 8 s, 1 pl. 3. 1925. 7 s, 2 pl. 4. 1933. 4 s, 1 pl. 5. 1933. 4 s, 1 pl. -Notizen zur Systematik der Siisswasseralgen. 1 — 10. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1919-25. (Ibid, 16:2, 18:20, 19:15.) 1-5. 1919. 19 s. 6-9. 1924. 8 s, 1 pl. 10. 1925, 7 s, 1 pl. — Om kopiering av boktryck och illustrationer på fotografisk väg. En elementär sammanst. Lund 1919. 22 s. [Från Botaniska notiser s å.] — Tillämpad limnologi. Några teor grundlinjer för en rationell vattenkultur (LA, Handlingar o tidskrift, 1919, Sthlm, s 199-221). - Neues zur Technik der Schattenbilder (Aus der Natur, Zeitschrift fur den naturwissenschaftlichen und erdkundlichen Unterricht, Jahrg 15, 1918/19, Leipzig, s 261-263 [1919]). - Några synpunkter angående de limniska avlagringarnas terminologi. Sthlm 1920. 22 s. (SGU, C 300 = Årsb 14. 1920, 2.) — Om roströr och vissa därmed jämförliga bildningar. Sthlm 1921. 27 s. (Ibid, 301 = d:o, 3.) -Untersuchungen uber das Verteilungsproblem des limnischen Biosestons. 1-3. 1921-24. 1. Sthlm (tr Upps) 1921. 4:o. 28 s. (VAH, 61:6.) 2-3. [Sthlm, tr] Upps 1924. 17, 14 s. ([VA,] Arkiv för zoologi, bd 16, n:o 25—26.) — Untersuchungen Ciber die Eisenorganismen Schwedens. 1*. Die Erscheinun-gen der Sideroplastie in den Gewässern des Teich-gebiets Aneboda. 1921[-22]. 68 s, 6 pl. (Ibid, 62:4.) — Spezielle Untersuchungen uber die Ernährungs-biologie des tierischen Limnoplanktons. 1—2. Lund ... 1921-23. 4:o. 26, 17 s. (LUÅ, N F, 2, 17:4, 19:6.) — Einige Grundlinien der regionalen Limnologie. Lund ... 1921. 4:o. 21 s. (Ibid, 17:8.) — Skioptikonprojektion vid naturvetenskaplig undervisning. Med särskild hänsyn till användningen av levande material. Arlöv 1921. 18 s. — Om mikroprojektion vid naturvetenskaplig undervisning. En elementär inl. Arlöv 1921. 31 s. — Undersökningar över fytoplankton / Undersökningar över bottnens beskaffenhet (Meddelanden från Kungl. Lantbruksstyrelsen, n:o 232 (1921:3). Undersökningar rörande Sveriges fiskerier ... utg av K. Lantbruksstyrelsens fiskeribyrå, 14. Klotentjärnarna, fiskerivetensk undersökningar ..., Sthlm 1921, s 39-92; tills med följ även sep: Ur Klotentjärnarna, 48 s, 5 pl). — Zusammenfassung der Untersuchungsresultate. Sthlm 1921. 8 s, 5 pl. (Ibid [bilaga].) — Sjö- och myrmalmernas bildningshistoria (En bergsbok. Några studier över sv bergshantering tillägnade Carl Sahlin ... [red: K Huldt mfl], Sthlm 1921, 4:o, s 145-152, 1 pl). -Södra och mellersta Sveriges sjö- och myrmalmer. Deras bildningshist, utbredn o prakt betydelse. Sthlm 1922. IV, 194 s, 4 kartor. (SGU, C 297 = Årsb 13, 1919, 6.) — Sötvattnets produktionsbiologi (Svenska jordbrukets bok, [2.] O Nordqvist, Sötvattensfiske och fiskodling, Sthlm 1922, s 195— 234). — Vattenföroreningar (ibid, s 454—475). — Projektionsundervisningen i skolorna. Några kritiska synp i en aktuell fråga (Pedagogisk tidskrift, årg 58, 1922, Upps, s 5-10). - Hvilka alger är det, som betinga "vattnets blomning?" En systematisk o biol öfversilft (Fauna och flora, årg 17, 1922, Upps ..., s 73—84). — Uber einige produktionsbio-logische Fragestellungen der limnologischen For-schung (Fischerei-Zeitung, Wochenschrift ..., Jahrg 25, 1922, Neudamm, s 357-360, 368-371). — Untersuchungen aus dem Öresund. 10. Uber eine Lagynion-Siderocapsa-artige Struktur in ma-rinem Aufwuchs vom Öresund. Lund ... 1923. 9 s, 1, pl. (Tills med G Sjöstedt; LUÅ, N F, 2, 19: 5.) -Uber einige neue Begriffe der Sestonkunde. Lund ... 1924. 4:o. 14 s. (Ibid, 20:3.) - Notizen zur Ernährungsbiologie der limnischen Fauna. [Rubr.] Upps 1924. 14 s. (Arkiv for zoologi, 16:12.) -Untersuchungen iiber einige gallertfuhrende Tiere des Limnoplanktons. [Rubr.] Upps 1924. 12 s. (Ibid, 16:24.) — Die höhere Wasservegetation des Bach- und Teichgebietes bei Aneboda. [Rubr.] Upps 1924. 31 s, 20 pl. (Arkiv för botanik, 19:2.) -Sötvattnets plankton. Några bilder ur den mikroskopiska växt- o djurvärlden i våra vattendrag. Sthlm 1924. 267 s. (Vetenskap och bildning, bd 32.) — Undersökningar över fytoplankton i dammar vid Aneboda fiskeriförsöksstation åren 1911-1920. Lund... 1925. 4:o. 64 s, 2 pl. (LUÅ, 2, 21:1.) — Uber das Vorkommen einer eigenartigen chemischen Ausscheidung der Gallerthiille von Nostoc Zetterstedtii J. E. Aresch. Lund ... 1925. 4:o. 12 s, 3 pl. (Tills med O Gertz; ibid, 21:2.) -Die Gallertbildungen des pflanzlichen Limnoplanktons. Eine morphologisch-ökologische Uber-sicht. Lund ... 1925. 4:o. 25 s, 2 pl. (Ibid, 21:5.) -Untersuchungen iiber die höhere Vegetation des Sees Stråken bei Aneboda. Lund 1925. 51 s, 5 pl. (Tills med N Blomgren; ibid, 21:6.) — Untersuchungen iiber einige sub- und elitorale Algen-assoziationen unserer Seen. [Rubr.] Upps 1925. 30 s, 4 pl. (Arkiv för botanik, 19:16.) — Några huvudproblem vid studiet av södra och mellersta Sveriges limnologi (Det sjuttonde skandinaviska naturforskaremötet i Göteborg den 9—14 juli 1923, Förhandlingar o föredrag, Gbg 1925, Föredr ..., s 220-227). - See und Teich. Tiefe / ... Teich. Plankton und Neuston / Wasserwerkbiologie (Handbuch der biologischen Arbeitsmethoden ... hrsg von E Abderhalden, Abteilung 9. Methoden zur Erforschung der Leistungen des tierischen Organismus, T 2. Methoden der Siisswasserbiologie, Berlin & Wien 19[23-]36, s 103-232 [1923], i: 1. Hälfte, 19[23-]25). - Die Rohkultur des Heleo-planktons (ibid, s 281-284 [1923], d:o). - Die Zucht von Daphnia magna Straus (ibid, s 359—364 [1925], d:o). — Die Arbeitsmethoden der regionalen Limnologie / Einige Hauptprobleme der modemen Limnologie / Die Anwendung der photo-graphischen Technik in der Limnologie / Methoden der experimentellen Aquarienkunde (ibid, s 543—652; d:o). — Vorlesungsversuche iiber Lim-nobiologie (ibid, s 751—822; d:o). — Die Lichtver-hältnisse des Siisswassers ... (ibid, s 1369—84 [1927], i: 2. Hälfte, 19[27-]36). - Die Zucht... [8 artiklar] (ibid, s 1425-80 [1929], d:o). - Das lim-nologische Laboratorium in Aneboda, Schweden (ibid, s 1619-46 [1933], d:o). - Die Massenzucht von nannoplanktischen Grunalgen als Futter fur Wassertiere / Neue Einrichtungen und Arbeitsme- thoden im limnologischen Laboratoriumsbetrieb (ibid, s 1775-1838 [1936], d:o). - Limnologiens utveckling och hittillsvarande ställning vid Sveriges universitet. Lund 1926. 47 s. — Högre undervisning och vetenskaplig forskning. Lund 1926. 28 s. — Zur Kritik des Planktonbegriffes. [Rubr.] Upps 1927. 18 s. (Arkiv för botanik, 21 A:10.) -Uber die Abhängigkeit des Phytoplanktontypus vom Gewässertypus. Upps 1927. 24 s. (Ibid, 21 A:ll.) - Sakkunskap och oväld. Lund 1927. 20 s. — Tselj i osnovnyje problemy regionaljnoje limno-logij (Arbeiten der Biologischen Station zu Kossino (bei Moskau) [även rysk titel], Lieferung 6, Mo-skau 1927, 4:o, s 3—11). — Från småländska höglandets sjöar (Naturens liv i ord och bild, strövtåg o upptäckter inom Nordens växt- o djurvärld, Sthlm 19[27-]28, 4:o, s 429-438). - När sjöarna "blomma" (ibid, s 564—570). — Järnbakterier (ibid, s606—611). — Vatten, som "vändas i blod" (ibid, s 755—761). — Sötvattensbiologiens stora frågor. Den sv forskningens ekon bakgrund (SDS 1928, 13 mars, s 7 f). — Uber die Formbildung der Kolonien von Uroglenopsis Americana (Calkins) Lemm. in ihrer Abhängigkeit von einigen Milieufaktoren. Lund 1929. 4:o. 7 s. (LUÅ, 2:25 (= FSH, N F, bd 40), 16.) — Grundlinien der experimentellen Planktonforschung. Stuttgart 1929. IX, 100 s. (Die Binnengewässer, Einzeldarstellungen aus der Lim-nologie und ihren Nachbargebieten ... hrsg von A Thienemann, Bd 6.) — Einfuhrung in die Boden-kunde der Seen. Stuttgart 1930. IX, 126 s, 7 pl. (Ibid, 9.) — Utvecklingslinjer inom modern sötvat-tensbiologisk forskning (Stockholms sportfiskeklubbs årsbok, 1929, Sthlm, s 38-55). - Om några biologiska indikationer för prövning av narkosmedel. Föredr vid Svenska tandläkare-sällskapets årsmöte 1929 (Svensk tandläkaretidskrift, årg 22, 1929, Sthlm, s 82-88). - Om plankton och neus-ton i våra sötvatten (Naturens liv i ord och bild, N F, Sthlm 1930, s 153-160). - Principes de limno-logie régionale (Revue générale des sciences pures etappliquées,T41, 1930, Paris, 4:o, s 604-612). -Limnologische Terminologie. Berlin, Wien 1931. 776 s. (Även: Handbuch der biologischen Arbeits-methoden ..., 9:8.) — Scopi e problemi principali della limnologia régionale (Rivista di biologia, vol 13, 1931, Firenze ... , s 442 -459). - Grundzuge der regionalen Limnologie. Stuttgart 1932. XIV, 176 s, 8 pl. (Die Binnengewässer ..., 11.) — En enkel biologisk me'tod för prövning av för vattencisterner avsedda, färg- och impregnationsmedel (TT, årg 62, 1932, Sthlm, 4:o, Allm avd, s 449 f). -Prinzipi regionalne limnologije (Glasnik Geografskoj drustvo, sy. 18, Beograd 1933, 4:o, s 105-119; serbiska). — Uber einige Produktionsdiagramme fur Plankton (Mikrokosmos, 36, 1933, s 137-139). — Massodling av Daphnier för praktiskt bruk. [Rubr.] Sthlm 1934. 4 s. (Kongl. lantbruksstyrelsen, Fiskeribyrån, Flygblad, n° 3.) Övers: Masse-opdraet af Daphnier ..., Khvn 1934. — Svenska vattenlednings- och kloakverk. 8 (Rörinstallatören, årg 3, 1934, Gbg, 4:o, s 6-9; ur SDS). - En intervju från den första svenska universitetsinstitutionen för limnologi - "sötvattnets naturlära" (ibid, s 31 f). — Den biologiska sötvattensforsk-ningen och tekniken. Sthlm 1935. 47 s. (IVAH, nr 134.) — Seston i Motala ström vid vattenverket i Fiskeby 1932—33 (Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar, 1935, n:o 72, Norrköping 1935, s 25-38). — Bidrag i: Verhandlungen der Internationa-len Vereinigung fur theoretische und angewandte Limnologie ..., Bd [l]-6, 1923-34: [1.] ... auf der Grundungsversammlung zu Kiel ... 1922, Stuttgart 1923, s 75-85, [2.] ... der 2. Mitglieder-Versammlung zu Innsbruck ... 1923, tr 1924, s 100-110, 3. ... der 3. ... zu Leningrad ... 1925, tr 1926[-27], s 305-321, 4. Atti del Congresso inter-nazionale di limnologia theorica ed applicata tenu-to in Roma ... 1927, Roma 1929-VII, s 32-106, 5. ... der 5. ... zu Budapest ... 1930, Stuttgart 1931, s 72—74, 6. ... der 6. ... zu Amsterdam ... 1932, tr 1934, s 386-389; vidare: Botaniska notiser, 1911-19, 1924-28, 1933-34, Lund, Skrifter utg af Södra Sveriges fiskeriförening, n:o 11 — 14, 1913-16, 17, 1917, o årg 1918-20, 1922, 1924, 1927, 1931, Lund (jämte årliga rapporter om verksamheten vid biologiska laboratoriet i Aneboda), Internationale Revue der gesamten Hydrobiologie und Hydrographie, Bd 6, 1913, 7, 1915-16, 11-12, 1923-24, 21, 1928-29, 24, 1930, 31-32, 1934—35, Leipzig, Svensk fiskeri-tidskrift, 1914, 1922-23, Upps, o forts Ny sv fiskeritidskr, 1928, 1930, 1934, Gbg, Biologisches Centralblatt, Bd 34, 1914, 37, 1917, 39, 1919, Leipzig, Zeitschrift fur wissenschaftliche Mikroskopie und fur Mikrosko-pische Technik, Bd 31, 1914, 33-34, 1916-17, 35, 1918[-19], 39, 1922, 41, 1924, Leipzig, Berichte der Deutschen Botanischen Gesellschaft, Bd/Jahrg 34, 1917, 37, 1919, 46-47, 1928-29, 50-51, 1932—33, Berlin, Archiv fur Hydrobiologie (und Planktonkunde), Bd 11, 19[16—] 17, 12, 19[18-] 20, 13, 19[21-]22, 15, 1925, 17-20, 1926-29, 25-26, 1933-34, Stuttgart (från 1923 även red för sv avd av litteraturöversikten), Svensk botanisk tidskrift, bd [13,] 1919-20, 18, 1924, 27, 1933, Upps, Zentralblatt fur Bakteriologie, Parasiten-kunde und Infektionskrankheiten, Abteilung 2. Allgemeine, landwirtschaftlich-technische Nahrungs-mittel-Bakteriologie ..., Bd 78, 1929, 88, 1933, 90, 1934, Jena, Lunds universitets årsberättelse 1929/ 30-1933/34, Lund 1930-34 (Limnologiska institutionen), FS, Förhandlingar, bd 3, 1933, nr 3—4, 7, 12-15, o 4, 1934, nr 2-6, 11-15, Lund 1933-35 (även sep); referat i Biological abstracts, Philadelphia, Penn, USA; titlar se A Thienemann, Chronologisch geordnetes Verzeichnis der Veröf-fentlichungen ... (Travaux de 1'Association inter-nationale de limnologie théorique et appliquée / Verhandlungen der Internationalen Vereinigung ..., Vol 8, T 2, [Paris] 1937, 4:o, s 28-40; jfr LUM 1924-25, Lund 1925, s 200-204 o Krok, s 531-535.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konselj akter 3 juni 1927, nr 22 (ang botanikprofessur vid LU; jfr Thore C E Fries, bd 16) o 31 maj 1929, nr 54, RA.

O Gertz, FS i Lund 1772-1940 (1940); Inbjudn till de högtidligheter varmed ... E C L N ... installeras [LU] 1930; LUM läsåret 1924-1925 (1925); A Thienemann, EN... Ein Forscherleben im Dienste der Limnologie (Verhandl der Internat Vereinigung fur theoretische und angewandte Limnologie, 8:2, [Paris] 1937) o där anf källor o litt; H Wallengren, nekr över N (FS:s förhandl:ar, 4, 1934).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Einar C L Naumann, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8813, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Björk), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8813
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Einar C L Naumann, urn:sbl:8813, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Björk), hämtad 2024-04-25.