Endre Nemes

Född:1909-11-10 – Ungern (I Pécsvárad)
Död:1985-09-22 – Högalids församling, Stockholms län

Konstnär


Band 26 (1987-1989), sida 498.

Meriter

Nemes, Endre Nagel-, f 10 nov 1909 i Pécsvárad, Ungern, d 22 sept 1985 i Sthlm, Högalid. Föräldrar: finansrådet Ignác Nágel o Elizabet Kugel. Studentex i Budapest 27, studier i filosofi vid univ i Wien o Prag 27, vid konstakad i Prag 30–34, konstkritiker i tidn Kassai Ujság i Prag 3234, lärare vid Fria målarskolan i Hfors dec 38febr 40, förest för o lärare vid Valands konstskola i Gbg 1 okt 4755, sv medborgare 14 maj 48, prof:s namn 13 dec 68.  LFrKA 65.


G 1) 25 sept 1945 i Sthlm, Finska, m Helene Exemplaroff, f 1 maj 1906 i Rescht, Persien, d 24 dec 1960 i Sthlm, Engelbr, dtr till bankdir Vasilij E o Ljubow Lohrberg; 2) 28 mars 1963 i Sthlm, Kungsh, m Britt-Louise Märta Sundell, f 25 aug 1928 i Västerås, dtr till ing Torsten S o Martha Pettersson.

Biografi

N föddes i den lilla sydungerska staden Pécsvárad. Härifrån flyttade familjen snart, först till Löcsöe (nuv Lewoca) och sedan till Spisska Nova Ves. Båda dessa städer har en vackert bevarad stadskärna från renässansen, vilket som minnesbilder kom att få betydelse för N:s konstnärskap. Spiška Nova Ves låg i det dåvarande norra Ungern men kom efter 1918 att tillhöra den nybildade staten Tjeckoslovakien. För N:s del innebar detta en påtaglig förändring; den skola han gick i fick som huvudspråk slovakiska, vilket N över huvud taget inte förstod. Under en lång tid upplevde han en djup språklig identitetskris. Häri kan man söka en av orsakerna till konstnärskapet. "Jag kan stamma på sex olika språk", har han vid ett tillfälle kommenterat sin språkliga situation i det forna habsburgska riket och under de kommande flyktingåren. De politiska, kulturella och språkliga förändringarna efter det första världskriget fick avgörande betydelse i N:s liv. På det personliga planet betydde det att fadern, som var ungersk ämbetsman, återvände till hemlandet, varför föräldrarna skildes, eftersom modern föredrog att bo kvar i det nya landet.

Då N avlagt examen i den slovakiska skolan 1924, följde han efter fadern till Ungern, där han avlade sin studentexamen. I Budapest gjorde samlingarna i konstmuseet starkt intryck på N. Men sin yrkesbana kom han att börja som författare och journalist. Det var i samband med publiceringen av en diktsamling 1928 som han bytte sitt familjenamn Nagel till Nemes, vilket på ungerska betyder "adel". Sin bärgning fick han i Košice i Tjeckoslovakien som journalist på en tidning, en födkrok som dock föga intresserade honom. Istället for han till Prag och lyckades skapa sig en plattform som tidnings- och karikatyrtecknare. Dessa teckningar från det sena 1920-talet är starkt satiriska, ofta med en social udd.

1930 kom N in på konstakademin hos professor Willy Novák, vars klass var känd som konstnärligt radikal även om läraren själv var traditionell i sitt måleri. N blev nu bekant med målaren Jakub Bauernfreund (Jacob Bornfriend, som senare flydde till England).

På konstakademin blev eleverna snabbt förtrogna med den moderna konstens olika strömningar. Tidigt analyserades kubismen; surrealismen var på modet och N experimenterade även med att nå en äkthet och ursprunglighet i konsten genom att studera barn teckningar och sinnessjukas bilder.

Staden Prags kulturliv var mycket rikt. Intellektuella från många länder trängdes på kaféerna, och på de årliga konstsalongerna deltog flera av samtidens stora konstnärer inom modernismen. Detta kosmopolitiska konstnärliga klimat var betydelsefullt för N liksom även själva staden med sina tydliga spår bakåt i historien. Traditionerna från den centraleuropeiska gotiken och renässansen lika väl som barockarkitekturen kom att på ett avgörande sätt påverka N:s konstnärskap. Då han 1935 avslutade sin utbildning hade han format en egen bildvärld, som på ett ytligt plan kan påminna om Giorgio de Chiricos metafysiska period, men där ändå alla figurer som ställdes samman till en fantasifull helhet hade en djup personlig förankring hos N själv. Som exempel kan nämnas en ofta återkommande figur bestående av lådor, fack och föremål. Denna bildidé hade N från sin barndoms kringvandrande gårdfarihandlare, vilka var behängda med ställningar, som bar upp alla varor de hade att bjuda ut. N:s figurer består av symboler och minnen.

1936 debuterade N tillsammans med Bauernfreund på Galérie Dr Feigl i Prag. Utställningen blev en framgång, men den politiska utvecklingen i Europa gjorde att N, i likhet med andra av judisk börd, ansträngde sig för att komma till en säkrare ort. 1938 lyckades han fly till Finland, där han under våren 1939 blev inbjuden som lärare vid Fria Målarskolan i Hfors. Under sin finska exil mötte han sin blivande första hustru Héléne Exemplaroff, en ryska i landsflykt. 1940 utvisades N från Finland och lyckades i sista stund tack vare norska konstnärers initiativ få asylrätt i Norge. N anlände till Oslo i början av april 1940 och vid tyskarnas invasion flydde han för livet till Sverige.

Efter en period i interneringslägret Loka Brunn kunde han bosätta sig i Sthlm, där han återupptog sitt måleri efter två års uppehåll. Han ställde ut i Sthlm och Malmö. Det var vid denna tid han målade bilder med starka minnen från Prag som Barockstolen och Barockarkitekten. 1943 deltog han i Minotaur-gruppen tillsammans med C O Hultén, Max Walter Svanberg och Adja Yunkers. 1943–44 var han med i gruppen Konstnärer i landsflykt, som arrangerade en utställning under Prins Eugens beskydd vid Nybrokajen i Sthlm. Aret därpå deltog han i Internationell ung konst tillsammans med radikala sv konstnärer, bl a Lage Lindell och Lennart Rodhe, i Uppsala.

Under denna tid utmärks N:s konst först av ett visst vemod, t ex flera varianter på ett Harlekinmotiv, och sedan av fantastiska figurer i prunkande färgprakt såsom Den svarta trollkarlen 1946, Balansgång 1947 och Borttappade själar 1947. De är alla gjorda i tempera, vilket ger dem en särskild koloristisk lyster.

1947 blev N medlem i den nystartade kulturtidskriften Prismas redaktion. S å utsågs han också till lärare på Valand i Gbg. Det blev en hektisk period, då N genast tog sig före att reorganisera undervisningen och skaffa skolan bättre resurser. Han lyckades uppbringa erforderliga medel och skolan fick nya, ändamålsenliga lokaler; i undervisningen infördes grafik och monumental konst som ämnen. N förde med sin centraleuropeiska och internationellt orienterade konstsyn in ett element som inte bara inspirerade eleverna på skolan utan irriterade många i Gbg. N:s tid på Valand präglades av våldsamma diskussioner och motsättningar inom stadens konstliv. Dessa ledde till att N tillsammans med före detta elever startade Grupp 54, som initierade det konstnärsdrivna Galleri 54. N:s konstnärliga produktivitet var alltid hög och trots en stor arbetsinsats som lärare hann han samtidigt med en ganska omfattande konstnärlig verksamhet.

1949 gjorde han en pionjärinsats inom sv offentlig konst genom att använda emalj som konstnärligt material. På Gustavsberg skapade han en klocka med zodiakens tecken för Västertorps centrum strax utanför Sthlm. 1951 presenterade han sig med en utställning på Konsthallen i Gbg.

Under 1950-talet gled N:s bildvärld alltmer bort från det distinkt figurativa för att efter 1955 helt gå över till en abstrakt, expressiv tematik. Formvärlden blev associativ. Den ligger nära denna tids spontanistiska konst. Insekter och vegetativa former heter en för Gbgs studentkår utförd, stor målning från 1956, som är typisk för perioden, då han lämnat den tidskrävande temperan för snabbare material som olja och framför allt akrylfårger. 1958 hade N separatutställning på Konstakademin i Sthlm och Konsthallen i Gbg. Följande år inbjöds han att delta i Documenta II i Kassel.

Runt 1960 kom N in i en konstnärlig kris, som hade samband med hustruns svåra sjukdom, som ledde till hennes död detta år. Målningarna är abstrakta, ofta med färger i olikartade strukturer i kontrast, men inte sällan med en mörktonad botten. Formvärlden upplöstes mer än N egentligen önskade och under det tidiga 1960-talet började han klistra in klipp ur tidningar och planscher som åter "stabiliserade" figurationerna och styrde associationerna. Det var så hans collage började växa fram. Han samlade sina urklippta former till föremål och figurer i fantastiska sammanställningar. Ofta blev collagen, som bemålades, ett slags förlagor eller startpunkter för målningar.

De bilder han använde till sina collage kunde vara tecken — hebreisk skrift, matematiska formler etc — eller också föreställde de tekniska uppfinningar från en svunnen tid, ett slags kantrade utopier. Olika epoker ställs inte sällan mot varandra, t ex den starka renässanskulturen mot 1800-talets tekniska optimism. Ofta fann N själv en djup personlig symbolik i dessa fragment, men han valde att upphöja det personliga till ett allmängiltigt plan, där symboliken huvudsakligen var associativ.

N har gjort en insats i den sv efterkrigs-konsten inte minst genom de olika tekniker han valt för sina offentliga arbeten. Här finns emaljen, intarsian, målningen och inte minst hans samarbete 1974–77 med Handarbetets vänner. Sistnämnda år var den stora gobelängen för Östra sjukhuset i Gbg, Blad ur en bilderbok, klar. Här finns en rikedom av bilder, symboler och fragment i en slösande färgprakt; det är som en smärre encyklopedi över N:s värld.

Konstnärligt hörde N till pionjärerna inom den svenska efterkrigskonsten genom att han förde in en stark centraleuropeisk tradition i landets konstliv.

Författare

Thomas Millroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka brev från N i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Menny és pokol. Versek. [Himmel o helvete. Dikter.] Lipt[ovsky] Sv[aty] Miku-läs 1928. 68 s. — "Barockstolen". Oljemålning [kommentar] (Ars, tidskr för konst, litt o vetensk ... ansv utg: A Häggqvist, 1*, Sthlm 1942, fol, s [33]). — Emil Filla (Prisma ... utg o red: E Lindegren ..., årg 2, 1949, Sthlm, 4:o, nr 4, s 18-20). -Nya Valand har ordet. Ett diskussionsinlägg (Aftonposten, 1952, Gbg, fol, 23/2, s 6). - [Kommentar till G Setterdahl, Ytformen - förutsättn för fri färg] (Konstrevy, årg 20, 1953, Sthlm, 4:o, s 88 f). — Eric Gråte (Konstperspektiv, årg 10, 1954, Gbg, nr 2, s 3—6). — En intarsia (Byggforum, tidskr för allmännyttig o kooperativ bostadsförsörjn [omsl], 1955, Gbg, 4:o, nr 5, s 14-16, 13). - Eric Gråtes livsverk (Hallands dagblad, 1955, Halmstad, fol, 23/3, s 7). — Surrealismen retrospekterad (Paletten, årg 21, 1960, Gbg, s 84 0- - [Diskussion av S-A Stålnacke, Lojaliteten som försvann (om Lunds konsthall)] (Konstrevy, 45, 1969, s 264). - Metafysiska karyatider (E N, O Billgren mfl, Kreativ dagbok, Sthlm 1971, s 56-74). - Liljevalchs i kommunal respirator [diskussion av T Baeckström, Hur skall det gå för Liljevalchs?] (Paletten, 35, 1974, nr 1, s 35). -EN uber Peter Weiss (Der Maler Peter Weiss ... [Katalog ... Red und Gestaltung: P Spielmann], Berlin [1982], 4:o, s 45-50). — Förord i kataloger över utst: Cypriän Majernik Bratislava 1957, Jacob Bornfriend Gbg (Galleri 54) 1962, egen retrosp Lund, Gbg o Norrköping 1963, Egon Meller-Nielsen Sthlm (FrKA) 1963, Eric Gråte Sthlm (Konstnärshuset) 1968, dens o N i Prag (Nårodni galerie) 1971, J Bornfriend o A Harris (Södertälje konsthall) 1972, egen utst (FrKA) 1979; ett urval art o förord samt ett par originalbidr i Millroth, nedan aa 1985; enkätsvar i Paletten 1960:2, 1962:4, 1966:2, Gbg, Moderna museet 1981:1, Sthlm; illustr G Buchner, Leonce och Lena ... [&] Woyzeck Sthlm 1949 (monotypier).

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 14 maj 1948, nr 27, RA. H Wettre, E N o collaget (trebetygsuppsats i konstvetenskap, GU, 1971).

L Beke, Kiilföldi magyar miivészet? (Kritika 1970, Budapest nr 10); F Bodri, EN- Sthlm. Magyar Miivészek A Nagyvilågban (Miivészet 1970, Budapest, dec); dens, E N tårlatai Csehsz-lovåkiäban (Jelenkor, 1972; Pécs, juni); E Detho-rey, E N, en tjeckisk målare (Konstrevy 1944, nr 1-2); E N [ed A Oldenburg] (1955); K Hjern, Valands konstskola (1972); J P Hodin, E N (Quad-rum 1956, Bruxelles, nr 1; dens, E N (ibid 1958, nr 5); dens, E N (Studio International London, maj, 1965); R v Holten, Surrealismen i sv konst (SAK:s publ, nr 78, 1969); I Laaban, E N (Paletten 1950, nr 4); dens, E N (Konstrevy 1962, nr 3); dens, Metafysiska karyatider (Paletten 1971, nr 2); T Millroth, I skuggan av elektriska stolen, E N:s arv o ironi (Paletten 1984, nr 4); dens, E N (1985); L Nylén, E N eller den grymma oskulden (Paletten 1966, nr 3); P Rouve, N (The Arts Review 1965, London, nr 8); J G Sjölin, Det förflutnas öde. Om E N:s senare verk (Artes 1983, nr 2); P Weiss, Ny giv på Valand (Vi 1950, nr 42). - Utställn:kat:er: Galerie Dr Feigl, Prag, o Vychodoslovenské muze-um, Kosice, 1936 (J Urzidil); Dum uméni, Ost-rava, 1938 (Z Hlavåcek); Kunstnerernes Hus, Oslo, 1959 (A-J Aas); Konsthallen, Lund, konstmuseet, Norrköping o konsthallen, Gbg, 1963 (R v Holten); Månes, Prag, Slovenskå Nårodnå Galeria, Bratislava, Dum uméni, Brno, 1966 (J Kotalik); Amos Andersons Konstmuseum, Hfors, 1969 (B v Bonsdorff o S Sandström); Nårodni Galerie, Prag, o Kabinet grafiky,' Olomouc, 1971 (J Masin); Liljevalchs, Sthlm, 1972; FrKA, Sthlm (P Weiss); Konsthallen, Södertälje, 1987 (T Millroth).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Endre Nemes, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8830, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thomas Millroth), hämtad 2019-12-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8830
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Endre Nemes, urn:sbl:8830, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thomas Millroth), hämtad 2019-12-09.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se