Meriter

Nerén, Johan (John), f 2 sept 1871 i St Mellösa, Ör, d 4 febr 1956 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: lantbrukaren Jan Erik Erikson o Hilda Charlotta Åhlström. Mogenhetsex vid h a l i Örebro vt 91, jungman o lättmatros 92–95, ångfartygsbefälh:ex vid Sthlms navigationsskola 95, kypare, bokhållare o disponent i Kapstaden o Johannesburg 96–01, inneh av Swedish Exporting Co i Johannesburg 02, chef för bilavd hos ab A Wiklunds maskin- o velocipedfabrik 07, inneh av ab John Nerén & co 10–12, av Neréns bilskola 10–14, av navigationsskola 10–16, chef för Seth A Högmans bilavd 12–14, besiktn:man av bilar o motorbåtar åt magistraten i Sthlm o Sthlms handelskammare 18–42.

G 12 okt 1896 i Sydafrika (N, Mina 42 yrken, s 244) m Valborg Alfrida Charlotta Edberg, f 30 april 1876 i Frustuna, Söd, d 5 april 1954 i Sthlm, Bromma, dtr till kvarnarrendatorn Carl Alfred Edberg o Amalia Gustava Widegren.

Biografi

Efter avlagd mogenhetsexamen hade John N helst velat studera botanik i Uppsala, men fadern motsatte sig denna önskan och N gick i stället till sjöss, först som jungman, senare som lättmatros. Under sin sjömanstid lärde han sig flera språk, vilket kom honom till nytta i hans senare internationella kontakter.

1896 mönstrade N av i Kapstaden och efter många äventyr i olika yrken startade han 1902 en sv exportfirma i Johannesburg och importerade till Sydafrika sv varor som hästskor, fotogenkök, mejeriartiklar och träprodukter.

I Sydafrika grundlades hans intresse för bilismen. Där köpte han sin första bil och när han återvände till Sverige blev han chef för bilavdelningen hos ab A Wiklunds velocipedfabrik; han öppnade senare egen bilfirma och var under ett par år på 1910-talet chef för Seth A Högmans bilavdelning. För att befrämja körkunnigheten drev han egen körskola och gav ut handboken Körkortsprovet (1926), som 1954 kom ut i 25:e upplagan. Själv var han skicklig tävlingsbilist och deltog med favoritmärket Opel i de s k vintertävlingarna med stor framgång. Bl a körde han den för dåtiden långa och besvärliga sträckan Sthlm-Gbg utan en sekunds tidsförlust. Också motorbåtssporten låg inom N:s intressesfär. Han deltog som navigatör i tävlingar och innehade en privat navigationsskola i Sthlm. 1918–42 var han magistratens och Sthlms handelskammares besiktningsman för bilar och motorbåtar.

N var en synnerligen produktiv författare och specialiserade sig främst på motorteknik och bilhistoria. Hans mest omfattande verk är Automobilens historia (1937) som är baserad på mångåriga studier av bilutvecklingen i olika länder och ett omfattande forskningsarbete. Sitt gedigna kunnande utvecklade han som redaktör och fackredaktör i Motor, Sv motortidning med "Motor" och Motorencyklopedi med Motor-nytt.

Särskilt bilens och motorcykelns tidigaste tillkomsthistoria intresserade N. Bla drog han fram det sedan länge glömda motorcykelmärket Hildebrand & Wolfmüller ur glömskan, en konstruktion från 1890-talet, som var långt före sin tid. Ett exemplar uppspårades och överläts till Tekniska museet i Sthlm. Han hävdade att österrikaren Siegfrid Marcus byggt en bil före Gottlieb Daimler och Karl Benz, som eljest räknas som automobilens fäder. N lät tom transportera Marcus' i Wien bevarade bil till Sthlm och demonstrerade den vid Tekniska museet tillsammans med museichefen T Althin. Det visade sig emellertid långt senare att Marcus' bil i själva verket felaktigt fatt ett för tidigt tillkomstdatum.

N försökte lösa problemet att hitta ersättningsbränslen till bensin och dieselolja, något som resulterade i boken Kolgasen som motorbränsle (1933). Försök med körning av kolgasbilar utfördes vid Gammelkroppa skogsskola. Han propagerade för inhemska bränslealternativ som sprit och skifferolja, ersätt- ningsbränslen som fick aktualitet under andra världskrigets avspärrning, då petroleumprodukter blev en hårt ransonerad bristvara.

N:s författarskap rörde inte bara bilismen. Han hade också ett utpräglat intresse för kulturhistoria. Det sydafrikanska landskapet och samhället skildrade han i På veidet (1902) och sin barndomsmiljö i Stora Mellösa i Boka um Mälsa, 1–2 (1944–49). Första delen är dels en topografisk beskrivning av socknen, dels en skildring av det dagliga livet i 1870–80-talens Närke. I den andra delen har han upptecknat folkliga traditioner och berättelser, t ex hur man fortfarande 450 år efter mordet på Engelbrekt hyste misstro mot herrarna på Göksholm. Han riktade också uppmärksamheten på socknens dialektala egenheter. Sina minnen från åren till sjöss och vistelsen i Sydafrika berättar han om i Mina 42 yrken (1950). Han visar ett klart sinne för drastiska detaljer men ger också en kulturhistorisk skildring av hur sjömanslivet på de stora segelfartygen kunde te sig. Tiden i Sydafrika var mycket äventyrlig och på hans vidsynthet tyder väl att han som icke-rökare var disponent för ett stort holländskt tobaksföretag och som nykterist en mycket framgångsrik bartender. I boken framträder N som en man med mycket stark självkänsla och tilltro till förmågan att ta sitt liv i egna händer.

När Automobilhistoriska klubben bildades i Sthlm 1950 blev N en av dess första hedersledamöter och höll där mycket uppskattade föredrag om bilens historia och om de egna upplevelserna som tävlingsförare.

Författare

Curt Borgenstam

Arkivuppgifter

N:s stora saml av bil- o motorhist material, bla 7000 foton, kataloger, broschyrer o tidmklipp i Tekn museet. N:s ordsaml från St Mellösa i dialekt- o folkminnesarkivet i Uppsala. — Brev från N i UUB (bla till ANoreen).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: På veidet. Skildringar från livet i Transvaal. Sthlm 1902. 183 s. - Kurs- och distans-tabeller angifvande öfver 200 kurser och distanser i Stockholms skärgård, utarb. [Rubr.] Sthlm 1910. (4) s, uppfodrpå kartong. — Handbok i motorbåts-navigation. Sthlm 1910. 72 s. 2. uppl [omsl: Neréns loggbok] 1921. 188 s. - Handbok i automobilens skötsel och körning. D 1—2. Sthlm 1911-12. 1. 1911. 242 s, 2 vikta pl. 2. uppl 1912. 244 s, 2 vikta pl, 1 vikt tabell. 3. uppl 1913. VI, 282 s, 2 pl, 11 vikta pl, 1 vikt tab. 4. uppl 1923. II, 416 s, 4 vikta pl. [5. uppl se Bilbok ... nedan 1928.] Övers: Auto-kirja, Hfors 1914, (10), 171. (15) s. 2. 1912. 218 s, 30 vikta pl. 2. uppl 1918. VII, 187 s, XXXVIII vikta pl. 3. uppl 1922. VII, 224 s, XXXIX delvis vikta pl. [4. uppl se Bilbok ...] -Handbok i motorbåtens skötsel och manövrering. D 1*. Sthlm 1914. VII, 295 s, 2 vikta pl. 2. uppl 1925. VI, 296 s. — Handbok i motorcykelns skötsel och körning. D 1*. [Omsl: Motorcykeln.] Sthlm 1923. VIII, 380 s, IV pl, 3 pl-bl. (Tills med H Morén.) - Motorfel. Sthlm 1924. XXVII, 448 s. -Motorcykelfel. Sthlm 1924. XXIV, 440 s. (Tills med [H] Morén.) - Neréns styrtavla. [Rubr.] Sthlm 1924. 4:o. (2) s, uppfodr på kartong. — Körkortsprovet. Sthlm 1926. XVIII, 99 s. (Tills med P Welin.) 2. uppl 1927. XXII, 102 s. 3.-4. uppl 1928, 1929. XXII, 118 s. 5. uppl 1930. XXII, 123 s. 6. uppl [omsl: ... på grundval av de nya billagarna] 1930. XXI, 118 s. 7. uppl 1932. XXIV, 135 s, 4 pl-bl. 8. uppl 1933. XXIV, 142 s ... 9. uppl 1935. XXIII; 148 s ... 10. uppl 1936. XXIII, 152 s ... 11.-12. uppl 1937. XXV, 157 s, 6 pl-bl. 13. uppl 1938. XXV, 153 s ... 14. uppl 1939. XXV, 155 s ... 15. uppl 1939. XXV, 178 s ... 16. uppl 1940. XXV, 180 s ... 17. uppl 1943. X, 164 s, 8 pl-bl. 18.-19. uppl 1945, 1946. X, 148 s ... 20.-21. uppl 1947, 1949. X, 171 s ... 22.-23. uppl 1950, 1951. X, 173 s ... 24. omarb uppl. 1952. 192 s ... 25., omarb uppl 1954. 200 s ... Andringar och tillägg till Nerén—Welin, Körkortsprovet, [&] Nerén, Den lätta motorcykeln, föranledda av ändr d 3/6 1955 i vägtrafikförordn ... [Rubr.] 1955. 19 s. [Ny utg] 1959. 39 s, 2 pl-bl. - Motor encyklopedi. Illustr uppslagsbok med suppl under medv av specialutbildade fackmän utg. Sthlm 19[25-]27. VIII, 792 s. Motor-nytt. Suppl till Motor-encyklo-pedi. [Rubr.] U o 1925-27. 174 s. [Suppl till båda- dera:] Motor-encyklopedi. Provhäfte. [Omsl.] [Sthlm ] 1930. II s, s 789-798, 175-178. Supplement till Motorencyklopedi. [Rubr.] H 1—6 [omsl]. 1930-35. S 793-1028, 175-422. - Fyr--språkigt motor-lexikon. Svenskt-engelskt-franskt--tyskt, engelskt-svenskt, franskt-svenskt, tyskt--svenskt. Sthlm 1928. XII, 328 s. - Den nya Ford. Den nya Fordvagnens, modell A, konstruktion, körning o skötsel. Sthlm 1928. 232 s, 3 pl. - Bilbok. Automobilens konstruktion skötsel o körning. 1—3 Sthlm 1928-31. 1. Automobilens konstruktion. 5. uppl 1928. 347 s, 2 vikta pl. 2. Automobilens skötsel. [Omsl: Neréns bil-bok.] [4. uppl] 1931. XII, 439 s. 3. Körning med automobil. 1928. VII, 416 s. [4, motsv Motorfel 1924, utkom ej. Jfr ovan 1911 — 12 o nedan 1929-32.] - Ungdomens bil-bok. Historien om automobilens uppkomst o utveckl. Sthlm 1929. 208 s, 5 pl-bl. - Motor-katekes. D 1-4. Sthlm 1929—32. 1. Automobilens beståndsdelar och dessas funktioner. 1929. 112 s, 1 pl. 2. Automobilens skötsel. 1932. 108 s. 3. Körning med automobil. 1929. 112 s. 4. Fel och huru de avhjälpas. 1929. 116 s. — 3000 motor-ord. Uppslagsbok för motormän. Sthlm 1930. VIII, 166 s, 72 s pl. - Trafiken i samförståndets tecken. Föredr hållet ... i Stockholms trafikklubb d 19 febr 1931. Sthlm 1931. 16 s. — Närkespojken som globetrotter. Oden o äventyr i tre världsdelar berättade (Risebergaboken, Sthlm 1931, 4:o, s 206-218, 1 pl-bl). - Motortjänst. Sthlm 1932. 76, (8) s. (Sveriges scoutförbunds bibliotek, n:o 21 [= 20].) — Kolgasen som motorbränsle. Handbok i kolgasdrivna motorfordons skötsel o körning. Med statsbidrag utg. Sthlm 1933. 199 s. Suppl till ... [Rubr.] 1940. S 201-233. — Sveriges bilregister med ägareförteckning, B. Stockholms län. Huvudred ... Arg 1, 1933-1934. Sthlm 1933. VI, 92 s. - Brygden. En bygdeskildring från St. Mellösa socken i Örebro län (Svenska bryggareföreningens månadsblad, årg 48, 1933, Sthlm, s 277-290). - Vad jag såg vid flyget. Sthlm 1934. [Omsl.] 24 s. — Muntlig Engelbrektstradi-tion i Stora Mellösa socken (Stora Mellösa socken, minnesskr till 500-årsminnet av Engelbrekts död, utg av Stora Mellösa hembygds- o fornminnesför-en, Örebro 1936, s 17—23). — Automobilens historia. Sthlm 1937. 4:o. 831 s. 2. utök uppl Sthlm (tr Malmö) 1949. 873 s. - Lättviktaren. Sthlm 1939. 68 s, 12 s pl. (Tills med P Welin.) 2. uppl: ... av J N. 1946. 3. uppl 1947. 84 s, 12 s pl. [Ny uppl:] Den lätta motorcykeln. Lättviktare. Cykel med hjälpmotor. 4. omarb o utök uppl 1952. 126 s, 4 pl-bl. Andringar o tillägg ...,1955, 1959, se ovan 1926. — När ljuset försvann (Örebro-karolinaren. Utg av Sällskapet Örebro-karolinare i Stockholm [rubr], n:r 2, Falköping 1942 [omsl], s 20-22). - Boka um Mälsa. Boken om Stora Mellösa. D [1] —2. Sthlm 1944-49. 531 s, 1 pl-bl; 432 s. - Egna och andras minnen av rektor Phragmén (Örebro-karolinaren, 6, 1946, s 19-30). - "Gör det nu!" (Mitt långa liv har lärt mig --- ... red av N Ekberg o I Oljelund, Sthlm 1949, 4:o, s 210-214). - Några skolpojks-minnen (Nerikes allehanda / Nerikes-tidningen, 1949, Örebro, n:r 207 (9/9), s 12). - Mina 42 yrken. Memoarer. Sthlm 1950. 402 s. — Sällskapet Örebro-karolinare (Sveriges studenter 1900—1935. Dalarna, Gotland, Närke, Södermanland, Väst- manland, huvudred: B Söderberg, Malmö 1950, 4:o, s 333—339; även i sep härur: Karolinska läroverket i Örebro, studentårgångarna 1900—1935, huvudred s 93-99). - Genmäle [till B Waldén, Den omstridda Engelbrektsholmen] (Från bergslag och bondebygd, Örebro läns hembygdsförbunds årsbok, årg 7 (Meddelanden 18), 1952, Örebro, s 103 f). — Medv i bla Trafiken, Sthlm, 4:o (se nedan).

Redigerat: Motor. Illustr populär tidskr för alla grenar av motorområdet [5—9: Nordisk motor-tidskr]. Årg [l]-9, 1914—22. Sthlm. Fol. (Även ansv utg; 3 — 7: red tills med A. Östberg.) — Trafiken. Organ för Stockholms trafikklubb. Årg 9, 1937 = Årsbok 1937. Sthlm. 4:o. 116 s. - Tekn red för Svensk motortidning, 1923-25, o Sv motortidnings månadshäfte "Motor", 1925, n:o 1 — 11/12 (anon), Sthlm, 4:o.

Utgivit: Nya billagarna jämte Neréns Sakregister. Motorfordonsförordningen av år 1930, Vägtra-fikstadgan av år 1930 ... Sthlm 1930. V, 114s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Meddel från Bertil Lindblad, Köping. Art i SvD 31 aug 1941; Väd; Väv, Sthlmsdelen (1945). Nekr över N i SvD 5 febr 1956.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) Nerén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8833, Svenskt biografiskt lexikon (art av Curt Borgenstam), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8833
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) Nerén, urn:sbl:8833, Svenskt biografiskt lexikon (art av Curt Borgenstam), hämtad 2024-04-23.