Nils D M Nessim

Född:1916-11-03 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1974-08-11 – Saltsjöbadens församling, Stockholms län

Affärsman


Band 26 (1987-1989), sida 549.

Meriter

Nessim, Nils Didrik Maurice, f 3 nov 1916 i Lund, d 11 aug 1974 i Sthlm (enl utflyttn:längd 1969 för Saltsjöbaden, Sth). Föräldrar: direktören Jean Benschoam N o Anna Karin Emilia Jansson. Realex vid Malmö hal 33, ex vid Malmö handelsgymnasium 35, handelspraktik o studier i Tyskland 35, England 36, Frankrike 37, Italien o Orienten 38, Frankrike o Turkiet 39–41, anställd i ab J B Nessim, Malmö, ägare av o styr: ordf i ab Mattutställningen Nils Nessim, Sthlm (6 okt 42 ab Nils Nessim, från 30 sept 64 Nils Nessim International ab) från 41, senare med flera fdialer o dotterbolag, sv konsul för Malta från 70.  LVSU 58.


G 11 nov 1939 i Trelleborg (enl vb för Karl Johan, Gbg) m Märta Ingri-Britta Wirde, f 19 juli 1915 i Gbg, Domk, dtr till sjökaptenen John Axel W o Ellen Eugenia Maria Johansson.

Biografi

Nils N:s far, Jean Benschoam N (1887–1946) var född i Varna, Bulgarien, och tillhörde en judisk-sefardisk familj som drev en exportfirma för lantbruksprodukter. Under affärsresor i Mindre Asien kom han att intressera sig för handknutna, orientaliska mattor och hade snart en så stor kollektion att han kunde etablera sig i mattbranschen i London och senare i Bryssel. Han kom med en mattkollektion till Baltiska utställningen i Malmö 1914 och träffade där sin blivande hustru, vilket tillsammans med krigsoroligheterna gjorde att han blev kvar i staden. Han öppnade i okt s å Orientaliska mattaffären — under flera år belägen på Hamngatan, senare på Stortorget, och från 1934 i det s k Perslowska huset på Södergatan. Butikens sortiment utökades efter hand med bla möbler, armaturer, gardiner och tyger. Företaget, som ombildades till ab J B Nessim 1937, inrättade efter hand även engrosavdelning med mattförsäljning till Danmark, Norge, Finland och Tyskland. J B Nessim var den förste som idkade välorganiserad handel med orientaliska mattor i Sverige och han bidrog väsentligt till att dessa blev accepterade och så småningom eftertraktade. Han var kvalitetsmedveten, språkkunnig och förhandlingsskicklig och kände sedan ungdomen väl till både stora och små mattcentra i Orienten. Han är förebild till huvudpersonen i dottersonen Jacques Werups roman Shimonoffs längtan (1983).

N fick gedigen affärsutbildning och kunskap om orientaliska mattor dels genom fadern, dels genom omfattande praktik i Europa och Orienten. Han var anställd i faderns affär och hade även en egen butik i Malmö, ab Drottningtorgets mattaffär, innan han sökte sig till Sthlm, där han 1941 köpte en relativt liten och olönsam mattaffär på Norrmalmstorg, följande år omdöpt till ab Nils Nessim. Denna rörelse byggde han snabbt ut och började även sälja textilier, möbler, armaturer, keramik, tavlor och annan heminredning. Under andra världskriget med dess importsvårigheter engagerade han en stab av uppköpare som åkte runt i landet och inhandlade mattor i hem och på auktioner.

Efter kriget steg efterfrågan på och produktionen av orientaliska mattor. N etablerade filialer i Gbg, Malmö, Örebro, Linköping och Kristianstad och innehade även i Sthlm butikskedjan ab Mjuka Golv med fem butiker. Samordningssvårigheter medförde emellertid ekonomiska förluster och N sålde vid mitten av 1950-talet samtliga butiker utom de tre i Sthlm, Gbg och Malmö. Dessa kom även att åta sig inredning av bla fartyg och offentliga miljöer. Som ensamägare och styrelseordförande i moderbolaget ledde N verksamheten, men varje butik hade sin egen VD med självständigt ansvar.

N började även importera mattor från Europa och initierade på 1950-talet egen tillverkning av röllakansmattor med mönsterutformning av Sigvard Bernadotte, Aina Kånge, Solweig Westerberg och andra konstnärer. Jämsides med detaljhandeln drevs engrosverksamhet i ab J B Nessim, som N övertog efter faderns död, och som inköpsföretag fungerade Nils Nessim International ab. Han startade även en exklusiv antikaffär vid Strandvägen i Sthlm och stormarknadshandel i Sthlm, Gbg och Malmö.

Basen för verksamheten förblev dock de orientaliska mattorna. N var den klart dominerande i branschen och en av landets främsta kännare. Genom otaliga resor till Orienten ökade han sin kunskap och knöt viktiga affärskontakter. Han reste ofta till Kina och hade förmodligen västvärldens största privata samling Kinamattor. Sitt intresse och sin kunskap spred han till allmänheten genom utställningar, artiklar och föredrag.

Genom sina omfattande resor fick N vänner och affärskontakter över hela världen. Hans intresse för konst och antikviteter konkretiserades bl a i en unik samling noshörningshorn och mandarinknoppar från Tibet och i hans samling av nära ettusen ryska påskägg. Under en av sina många resor till Kina lyckades han 1959 som den förste i världen få tillstånd att importera antikviteter därifrån. Hans stora förvärv bestod bla av skulpturer med religiösa motiv i brons, trä och jade, framför allt från Mingperioden. Delar av N:s samling kinesiska mattor och skulpturer ställdes våren 1960 ut av Malmö museum i samarbete med Östasiatiska museet i Sthlm, dit en matta donerades.

N flyttade 1969 till Lausanne. Han kvarstod som koncernens ägare men överlät den verkställande ledningen till Sven Finnander, chef för Malmöbutiken, som därigenom blev huvudaffär. Koncernen såldes 1976 till investmentbolaget Asken.

N var energisk, djärv, driftig, förhandlingsskicklig och produktkunnig. Hans framgångar som affärsman kan även tillskrivas hans talanger som sällskapsmänniska och hans förmåga att knyta viktiga kontakter. N beskrivs som en stor personlighet: charmfull, dynamisk, passionerad, entusiastisk, gästfri, generös och en smula excentrisk. Systersonen Jacques Werup har gett sin bild av "morbror Putte" i Swiss Made (1975).

Författare

Carl Henrik Carlsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Orientaliska mattor. Sthlm (tr Malmö) 1959. 63 s. 2. uppl Sthlm, Gbg, Malmö 1966. 71 s. 3. [omarb o utökade] uppl [ 1978]. 111 s. - Bidrag i AB 30/11 1958 o 17/1 1959.

Källor och litteratur

Källor o litt: Sv bankfören:s klippsaml, RA. DN: s klipparkiv, Sthlm.

F Lettström, N N död (DN 14 aug 1974); Malmö handelsgvmnasium 1904-1944 (1945); [E Mel-dal,] Ett affärshus i Malmö (1964); B v Plåten, N N (SvD 14 aug 1974); Skånes män o kvinnor (1987); Sv aktiebolag. Handbok för affärsvärlden; Sveriges handelskal; [I Wirgin,] Kinesiska mattor o skulpturer. Ur N N:s saml (Malmö museum, kat nr 224, 1960); Väd 1975; Väv inom handel o industri (1944); Väv, Stor-Sthlm, 2. uppl (1962). - Meddel av museidir Jan Wirgin, Sthlm, o dir Sven Finnan-dcr, Malmö.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils D M Nessim, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8852, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8852
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils D M Nessim, urn:sbl:8852, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se