Meriter

Nettelblad, Per Anton Viktor, f 15 sept 1852 i Sthlm, Ad Fredr, d 29 nov 1942 där, Hedv El. Föräldrar: sjökaptenen Pehr Fredrik N o Hedvig Charlotta Holmström. Mogenhetsex vid Sthlms gymn 18 maj 70, inskr vid UU ht 70, med fil ex där 15 sept 71, underläk vid Allm garnisonssjukh 1 april 72–mars 73, stipendiat i fältläkarkåren 31 mars 73, extra läk bla vid Göta artillerireg maj-juli 73 o maj–juli 74, MK vid UU 13 sept 75, pensionär i fältläkarkåren 28 febr 76–1 maj 80, innehade olika läkartjänster vid infanteriunderbefälsskolan på Karlsborg periodvis 77–79, amanuens o underläk vid Serafimerlasarettets med avd 1 okt 79–april 80, ML vid Kl 31 jan 80, leg läk 2 febr 80, prakt läk i Sthlm 80–06, läk vid Allm garnisonssjukh 1 maj 80–1 maj 82, andre bataljonsläk vid Husarreg Konung Carl XV 6 aug 80–81, vid Värmlands fältjägarekår 25 nov 81–83, vid Svea livgarde 20 april 83, förste bataljonsläk i fältläkarkåren 2 dec 92, regementsläk vid Södermanlands reg 21 maj 97–00, vid Livreg:s dragoner 21 sept 00–1 febr 06, fördelndäk vid Femte arméfördeln 19 okt 00–febr 06, ordf i Sv militärläkarefören:s Sthlmsavd 01, i fören:s centralkomm 14–18, led av komm ang undersökn av de värnpliktigas duglighet till krigstjänst nov-dec 01, tf överfältläk i fält- läkarkåren 2 febr 06, överfältläk där o chef för arméförvaltms sjukvårdsstyr 13 dec 07 (tilltr 1 jan 08)–22 dec 14, led av 1907 års generalskommission sept 07–juni 08, av komm ang fältläkarkårens omorganisation mars–juli 08, av 1914 års generalskommission april–maj 14, generalfältläk 23 dec 14, generalfältläk med generallöjtn:s tjänsteställn i generalite-tets reserv 16 sept 17–23, skolläk vid Östermalms lärov o Beskowska skolan i Sthlm – LKrVA 07, med hedersdr vid Kl 13 dec 10.

G 3 nov 1882 i Sthlm, Kat, m Anna Sofia Vilhelmina Lundgren, f 10 maj 1860 där, Klara, d 3 mars 1942 där, Engelbr, dtr till läroverksadj FD Johan Erik L o Anna Christina Sundström.

Biografi

Anton N kom att ägna hela sitt yrkesverksamma liv åt militärmedicinen, men egentligen var det en ren tillfällighet som ledde honom in på den medicinska banan. Under skoltiden vid Sthlms gymnasium utgjorde de klassiska språken hans huvudintresse, uppenbarligen på grund av stimulerande inflytande från de unga extralärarna C D af Wirsén, C v Friesen (bd 16) och L Lindroth (bd 23). Då siktade N närmast mot en lärartjänst i latin och grekiska, men när han sommaren efter studentexamen under en vistelse i Närke fick tillfälle att assistera en blivande läkare blev han så langad av dennes arbete, att han beslöt sig för att studera medicin.

Efter en grundläggande examen och två terminers anatomiska studier var N, utan att ha sett en enda patient, mogen att bli antagen som underläkare vid Allmänna garnisonssjukhuset och efter ytterligare ett år blev han stipendiat vid fältläkarkåren. Kort tid efter att han erhållit läkarlegitimation erbjöds han tjänsten som förste stadsläkare i Sundsvall. Varmt fästad vid Sthlm avböjde han dock detta erbjudande och blev i stället läkare vid Garnisonssjukhuset och öppnade privat praktik på Ladugårdslandet.

Genom sina tjänstgöringar vid olika militära förband såväl i Sthlm som i landsorten hade N förvärvat en grundlig kännedom om och erfarenhet av den militära sjukvårdens olika områden då han 1906 utnämndes till Gustaf Dunérs (bd 11) efterträdare som överfältläkare och chef för K medicinalstyrelsens fältläkarkontor. Endast med stor tvekan hade han dock låtit sig övertalas att lämna trupptjänsten för att ta hand om de administrativa chefsplikterna, helst som han också nödgades avveckla sin mycket omfattande privatpraktik. N var då en av Sthlms mest anlitade läkare.

När intendentsdepartementets sjukvårdsbyrå och fältläkarkontoret i medicinalstyrelsen 1907 sammanfördes till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, blev N chef för denna. På honom vilade den krävande uppgiften att leda arméns sjukvårdstjänst under den svåra övergångstiden då en huvudsakligen indelt och värvad armé ersattes med ett värnpliktsförsvar varvid bl a övnings tiden avsevärt förlängdes och truppförbanden successivt garnisonerades. I stället för de korta bevärings- och regementsmötena omfattade militärtjänstgöringen hela året, vilket för militärläkarnas del betydde mångfaldigt ökad tjänstgöringstid och för överfältläkaren och hans medarbetare en mångdubblad arbetsbörda. Själv ställdes N inför en rad svåra problem redan vid starten 1908 och sedan inte minst under krigsåren, bla genom den stora sjukligheten vid truppförbanden 1915, vid organiserandet av hemsjukvården 1916 och inte minst genom den opinionsstorm som sistnämnda år uppstod kring de hygieniska förhållandena i militärförläggningarna. Diskussionen föranleddes av ett omdiskuterat föredrag av bataljonsläkaren N Brinke på Sv Läkaresällskapet (Nilson), vilket gav upphov till en skarp pressdebatt och även ledde till att frågan togs upp i riksdagen.

N hade ett starkt intresse för människor. Sålunda ägnade han särskild uppmärksamhet åt personalfrågorna, trots att dessa ej sällan innebar stora prövningar, och han var en inspirerande inspektör. Han nedlade ett omfattande arbete på att skapa nya rutiner för den militära sjukvårdsförvaltningen, även om hans aversion mot oklara tankegångar och förhastade slutsatser kunde göra honom skeptisk mot nya förslag. En mängd reformer och förbättringar på militärsjukvårdens område bär dock N:s signum. Han insåg exempelvis klart, att militärläkarna även borde få möjligheter till civil praktik, och han genomdrev att kraven för att få bli truppförbandsläkare höjdes genom bestämmelser om särskild sjukhustjänstgöring. Vidare verkade N för en förbättrad värnpliktsutbildning för medicinarna och taktiska övningar för militärläkarna. Stort intresse ägnade han åt kasernhygienen. I utredningen angående fältläkarkårens omorganisation spelade N en framträdande roll.

Trots en viss barskhet i sin framtoning var N öppen, glad, lättillgänglig och anspråkslös. Yttre flärd och prål var honom helt främmande. Hans omdöme kunde ibland bli skarpt och hans ord val mustigt, men han gav gärna erkännande, där sådant var befogat. Han satte vänskap och kollegialitet högt. Någon sammanträdesmänniska var N ej; "han var alltför upptagen av väsentligheter utanför sammanträdeslokalerna, läste hellre facktidskrifterna än åhörde deras innehåll, vilade sig hellre i sin familj efter en arbetsam dag än nötte åhörarbänkarna och gav sig icke sken av intresse, där han ansåg utbytet i realiteten bli ringa" (Erhardt). N var inte heller det skrivna ordets man. Förutom några publicerade ämbetsskrivelser finns knappast någon tryckt rad av hans hand. Han avböjde också propåer att skriva ned sina memoarer, men ett par veckor före sin bortgång dikterade han några minnen från barna- och skolåren, vilka kom i tryck ett par månader efter hans frånfälle. Alltsedan skoltiden behöll N intresset för historia och de klassiska språken, och han älskade Rom. Under de sju sista åren av sitt liv besvärades N av en komplicerad åldersåkomma förenad med svåra fysiska obehag, men han behöll in i det sista sin spänst och sitt goda humör.

Författare

Carl-Johan Clemenson

Arkivuppgifter

Brev från N i KB (till L Heap Åberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ur en 90-årings minnen. Strödda episoder från studie- och utbildningsåren (Svenska läkartidningen, årg 40, 1943, Sthlm, s 80-92). -Artiklar i Tidskrift i militär hälsovård, utg av Svenska militärläkare-föreningen, 1906, 1913-14, 1917, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o titt: Lantförsvarsdeprs konseljakter 19 okt, nr 3, RA.

F Bauer, Det militära medicinalväsendets tillkomst o utveckl i vårt land (Tidskr i militär hälsovård 1925); F G Bissmarck, P A V N (dens, Biogr matr över sv läkarkåren 1934, 1934); C-J Clemed-son, Fritz Bauer — framstående kirurg o general-fältläk (Nord medicinhist årsb 1986); R Erhardt, Vid A N:s bortgång (Tidskr i militär hälsovård 1943); Förslag ang fältläkarkårens omorganisation... (ibid 1908); [S H Gadd,] nekr över N ( Kr VAH 1943); R Hybbinette, A N t (Nord medicin 18, 1943,s 651 ff); dens, Några militärläkarminnen från tiden närmast före o under världskriget 1914— 18 (Tidskr i militär hälsovård 1958); Å Nettelblad, A N f (Sv läkartidn 1942, s 3195 fl); G Nilson, Sv läkaresällsk:s hist, 2:1 (1947), s 83 f; O Nordlander, Armésjukvårdens centrala ledn, 1. K arméförvaltms sjukvårdsstyns organisation åren 1908—1943 (Tidskr i militär hälsovård 1944); SMoK; SPG; SLH 3:2-3 (1895-1901) o 4:3 (1933).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Anton V Nettelblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8854, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Johan Clemenson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8854
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Anton V Nettelblad, urn:sbl:8854, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Johan Clemenson), hämtad 2024-04-25.