Meriter

Neuman, Leopold Martin, f 11 sept 1852 i Halmstad, d 17 febr 1922 i Ystad. Föräldrar: prosten FD Martin Bernhard N o Maria Hallberg. Mogenhetsex vid h elementarlärov i Halmstad 5 juni 71, inskr vid LU 18 sept 71, FK där 30 jan 75, lär vid Lunds privata elementarskola ht 76–vt 83, FL vid LU 29 maj 80, disp 2 maj 81, FD där 30 maj 81, vik lektor vid h a l i Lund ht 81-vt 82, lektor i kemi och naturalhist vid h a l i Sundsvall 30 maj 83, tf rektor vid lägre allm lärov i Ystad 7 juni 89–juni 18, led av stadsfullm där 92–16, v ordf där 14–16, lektor i kemi o naturalhist vid h a l på Östermalm i Sthlm 29 juli 04–juni 18 (tilltr ej), sekr i Skånes naturskyddsfören 12–19, led av styr för Ystads spritför-säljmab 14–18, ordf i allm valmansförb i Ystad. Botanist.

G 22 aug 1883 i Halmstad m Sigrid Johanna Sofia Rosengren, f 21 sept 1854 där, d 13 maj 1926 i Ystad, dtr till kommissionslantmätaren Per R o Amalie Lovisa Heuman.

Biografi

Leopold N tillbragte hela sin barndom och skoltid i Halmstad och studerade sedan i Lund med specialisering mot botanikämnet. Hans doktorsavhandling behandlar tidstypiskt ett växtanatomiskt ämne, men hans håg låg nog snarare åt växtsystematik och floristik. Han omnämnes som en entusiastisk exkurrent och fältbotanist, även om hans resor inte nådde så långt utanför hemmamarkerna. Största delen av sitt liv var N stationerad i Skåne, efter lundatiden snart nog som rektor i Ystad, och han stod också under denna tid i nära kontakt med lundabotanisterna inte minst genom Lunds botaniska förening, där han en tid var sekreterare och även annars ofta deltog i möten och exkursioner.

N skaffade sig tidigt mycket ingående kännedom om kärlväxtfloran, i synnerhet den sydskandinaviska, men under några år som lektor i Sundsvall på 1880-talet kunde han vidga sin floristiska erfarenhet. Från hans norrländska period finns dock inget dokumenterat, frånsett tre ganska omfattande uppsatser om södra Norrlands flora; hans mycket rikhaltiga herbarium förstördes i Sundsvalls brand 1888. Aret därpå lämnade han staden och byggde i Ystad upp en stor växtsamling, som efter hans död tillföll läroverket där. Den är numera införlivad med samlingarna i Botaniska museet i Lund.

I sina skrifter har N redovisat många iakttagelser och fynd inte bara från resor i Skåne och Halland utan även från Bornholm, Möen, Nordtyskland och Nordland i Norge. Dessa arbeten innehåller förutom rena fyndmeddelanden också observationer över morfologisk variation och avvikande former, vilka enligt tidens uppfattning urskiljs som enheter med egna vetenskapliga namn. N:s kritiska observationsförmåga i naturen ledde till djupgående studier inom några släkten, i synnerhet björnbären (Rubus) och igelknopparna (Sparganium). Medan de förra lockat till många senare studier som helt revolutionerat uppfattningen av dem, har hans igelknoppsarbeten i huvudsak stått sig väl genom åren och kan tjäna som utgångspunkt för fortsatta studier. Också vissa orkidéer inom den mycket intrikata ängsnyckelgruppen ägnade N stort intresse. Hans arbete om denna är fyllt av detaljerade iakttagelser och sorgfälliga utredningar, men de taxonomiska slutsatserna, dragna i en tid utan modeller för evolution och artbildning, är helt föråldrade. I vilken mån äldre systematiska utredningar står sig beror till stor del på hur komplicerad gruppen visat sig vara ur evolutionssynpunkt — inom det jämförelsevis enkla släktet Sparganium har N:s resultat därför stått sig bäst.

För en vidare krets är N:s namn främst förknippat med handboken Sveriges flora, som han 1901 utgav med biträde av ämneskollegan F Ahlfvengren (bd 1). Floran, som till övervägande del är skriven av N, är på 830 sidor och alltså mycket utförligare än den gängse skolfloran, Krok & Almquist (jfr bd 21 o 1), vilken den antagligen avsåg att ersätta. I skolorna blev den dock troligen inte mycket nyttjad, däremot bland de floristiskt mer erfarna, som här fick den första utförliga sv floran sedan elfte upplagan av C J Hartmans (bd 18) flora av 1879. När C Lindmans (bd 23) Svensk fanerogamflora utgavs 1918 kom N:s i bakgrunden, men den konsulteras stundom alltjämt (1988) särskilt beträffande hybridbeskrivningarna, där den är utförligare än någon annan sv flora. För hybrider hyste N särskilt intresse.

Säregna är många av florans sv namn, eftersom N följde den sk normalförteckning som lantbruksstyrelsen på tillskyndan av A Lyttkens (bd 24) några år tidigare utgivit. Namnen utgjorde till stor del nyskapelser utan folklig tradition och blev snart hårt kritiserade, särskilt av paleobotanikern A G Nathorst (s 397). Efter N:s flora har de knappast använts.

N:s publicerade arbeten uppgår till ett drygt femtiotal, mest i det smärre formatet, men täcker hela hans rektorstid i Ystad och de få åren han levde efter sin pensionering. I sitt umgänge inom Lunds botaniska förening kännetecknades N av ett orubbligt lugn och en torr humor; i övrigt saknas vittnesbörd om hans personlighet. Till sina elever sägs han ha förmedlat sin hängivenhet för botaniken, och i varje fall en av dessa, Otto R Holmberg, blev som konservator vid Botaniska museet i Lund och floraförfattare ett känt namn.

Författare

Bengt Jonsell

Arkivuppgifter

Två av N:s brev till sina föräldrar delvis resp i sin helhet tr i Fören Gamla Halmstads årsb 1950. Brev från N i LUB (till W Biilow o F Areschoug) o i StUB/VA (till V Wittrock).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Undersökningar öfver bast och Sklcrenchym hos dicotyla stammar. Ett bidr till kännedomen om dessa väfnaders utvecklingshist. U o o å. 4:o. 49 s, Taf. I —III. [Acta Universitatis Lundensis, LUÅ, Tom. 16, 1879-80, 2. Af/delningen för mathematik o naturvetenskap, 6.] Även: ... Akad afh. Lund 1881. — Studier öfver Skånes och Hallands flora. Botanisk afh, hvilken med tillstånd af högv domkapitlet i Hcrnösatid, till offcntl granskn framställes månd d 21 maj 1883 ... Lund 1883. III, 48 s. [Ur Botaniska notiser 1882-83; spccimen för lektorat i Sundsvall.] — Berättelse om en botanisk resa till Hallands Väderö och närliggande delar af skånska landet, företagen med understöd af K vetenskapsakad år 1882 (VA, Öfversigt af ... förhandlingar, årg 40, 1883, Sthlm 18[83-]84, n° 8, s 45-85). - Bidrag till kännedomen af floran på Sveriges syd-vestkust omfattande trakten mellan Halmstad och Engelholm. Gbg 1884. 56 s. (Även VVSH, Ny tidsföljd [F 3], h 19[:2].) — Bidrag till kännedomen af Södra Norrlands flora, saml under en af K vetenskapsakad understödd resa i Medelpad o Jemtland år 1884 (VA, Öfversigt 42, 1885, n°3, s 29-51). - Om Rubus Fionias K. Friderichscn [text] (Meddelelser fra den Botaniskc Förening i Kjabenhavn, udg som Tillscgshefte til "Botanisk Tidsskrift", Bd 2, Khvn 1887-91, s 49-52 [i n:o 2, dec 1887]). - Några kritiska eller sällsynta växter, hufvudsakl från Medelpad, i akt tagna under sommaren 1887. [Rubr.] Sundsvall 1888. 41 s. - Om Rubus coryli-folius Arm. och R. pruinosus Arrh., deras nomenklatur och arträtt (VA, Öfversigt 44, 1887, tr 1887-88, s 629-645 [i n:o 10, 1888]). - Berättelse öfver en resa till Danmark år 1888. [Rubr.] [Sundsvall] 1889. 4:o. 6 s. (Redogörelse för Sundsvalls högre allmänna läroverk läsåret 1888—1889 [omsl], Sundsvall 1889 [:1].) Även sep, 7 s. -Spargånium (C.J. & C. Hartmans Handbok i Skandinaviens flora 12. uppl utg af Th. O.B.N. Krok, h 1*, Sthlm 1889, s 107-112 [översikten av Krok]; även sep, 8 s: De skandinaviska arterna af växtslägtet Spargånium). — Bidrag till Medelpads flora (VA, Öfversigt 46, 1889, tr 1889-90, s 69-84 [i n:o 2, 1889]). - Kort lärobok i botanik för de allmänna läroverkens och flickskolornas lägre klasser. Ystad 1890. IV, 28 s. 2. uppl [omsl]: ... för realskolor, samskolor och motsvarande klasser i nickskolorna. 1905. 47 s. 3. uppl 1916. — Botaniska anteckningar från en resa i Norge 1893 (VA, Öfversigt 53, 1896, tr 1896-97, s 511-517 [i n:o 7, 1896]). - Sveriges flora (fanetogamerna). Lund 1901. XXXVI, 832 s. -Herbarium Suecicum. Förteckning öfver Sveriges fanerogamer i enlighet med Sveriges flora. Utg ... med biträde afF Ahlfvengren. Lund 1901. 71 s. — Om innehållsfördelningen i våra botaniska läroböcker (Tidning för Sveriges läroverk, årg 1, 1901, Karlstad, 4:o, s 74 f). — Om skolfloror. Ett genmäle till rektor S. Almquist (Skolan, tidskr för främjande af de allm läroverkens tidsenliga utveckl, årg 1, [1901], Sthlm 1901 [-02], s 228-234). - Neuman, Sveriges flora ... Genmäle (Pedagogisk tidskrift, årg 37, 1901, Sthlm, s 395-398). - Ystad (Sverige, geografisk topografisk statistisk beskrifning, under medv af flera förf utg af K Ahlcnius ]oA Kempe, [d 1,] Sthlm (tr Upps) 19[04-]08, s 180-190; innehållsfört). — S[axifraga] Aizoon ... f. fulve-scens ... [text] ([Forhandlinger i Videnskabs-Sel-skabet i Christiania, Aar 1907,] No. 4. O Dahl, Botaniskc Undersagelser i indre Ryfylke, 2, Christiania 1907, s 34 f)- — Skydd åt sällsynta växter (Meddelande från Skånes naturskyddsförening, 4. Skånes naturskyddsförenings årsberättelse för tiden sept 1912 - maj 1913, Ystad 1913, s 10-14, 3 pl, o forts: Skånes ... årsber n:r 5 juni 1913 - okt. 1914 [omsl], u å, s 11-14, 6 1914-15 , u å, s 15 f, 7 1915-1916 , u å, s 22 f, o 8 , för året 1916—17, 1917, s 58; anon). — Redogörelse för Nya läroverksbyggnaden i Ystad. Ystad [1915]. 4:o. XIV s, 9 pl. (Redogörelse för ... Allmänna läroverket i Ystad under läsåret 1914-1915 [:2].) — Bollehall och Idegransholmen (Skånes naturskyddsförenings årsber, 8, 1916-17, 1917, s 49- 51; anon). — Skydd åt sällsynta växter (Sydsvenska djurskyddet, årg 4, 1920, Hälsingborg, fol, n:o 3. Hallands-nummer, s 8 f; text). — En son redovisar [ur brev till föräldrarna] (Föreningen Gamla Halmstads årsbok, 27, 1950, Halmstad, s 139-145). — Bearb F.W.C. Areschoug, Botanikens ele-menter, lärobok för de allm läroverkens högre klasser, 4. uppl, Lund 1901, IV, 226 s; bidrag i Botaniska notiser, 1880 (s 157-159, anon), 1882-83, 1885, 1887-89, 1894-97, 1900, 1902-03, 1905, 1907-12, 1915, 1918-19, 1921, Lund.

Redigerat: Skånes naturskyddsförenings årsberättelse. [5-7: omsl.] N:r [4]-8. Ystad 1913-17. [4.] För tiden sept 1912 - maj 1913. Afgifvcn af föreningens vice sekr. 1913. 32 s. [Text.] (Meddelande från Skånes naturskyddsförening, 4.) 5—8. [Omsl.] 1913/1914-1916/17. [1914-16,] 1917. 16 s, 3 pl, 19, 24, 60 s, 11 pl. [Omsl.]

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 7 juni 1889, nr 10, o 29 juli 1904, nr 13, RA.

SG Dahl, Lärovärks-matr ... 1897-1899 (1900); In memoriam, LMN (Botan notiser 1922); Krok; C Kurck, Biogr antcckmar om några äldre skånebotanister (Botan notiser 1933); C Kölgren o C G Tengström, Läroverks- o seminariematr 1914-1915 (1915); E Ljungström, Lunds botan fören för omkr 50 år sedan (Botan notiser 1933).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Leopold M Neuman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8863, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Jonsell), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8863
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Leopold M Neuman, urn:sbl:8863, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Jonsell), hämtad 2024-04-26.