Karl August Nicander, SPA

Karl August Nicander

Född:1799-03-20 – Strängnäs domkyrkoförsamling, Södermanlands län
Död:1839-02-07 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Författare, Poet


Band 26 (1987-1989), sida 585.

Meriter

2 Nicander, Karl August, brorson till N 1, f 20 mars 1799 i Strängnäs, d 7 febr 1839 i Sthlm, Maria. Föräldrar: konrektorn vid trivialskolan John N o Ulrica Sellström. Inskr vid UU 18 mars 1817, FK där 26 nov 23, eo kanslist i krigsexp 30 dec 23, disp pro gradu 29 maj 24, mag 12 juni 24, allt vid UU, kopist i krigsexp 25 jan 26, kanslist där 22 dec 31. Förf. - Ogift.

Biografi

Under gymnasietiden i Strängnäs knöt N en livsvarig vänskap med den blivande skalden Erik Sjöberg (Vitalis), en vänskap som blev av betydelse för båda. Sjöberg väckte den något yngre vännens intresse för tysk litteratur. Under studietiden i Uppsala introducerades N i kretsen kring Malla Montgomery (bd 25). Som skald fäste N tidigt stora förhoppningar vid sig, och då han disputerade för graden på en avhandling i estetik var Atterbom, Geijer och Tegnér närvarande. Sina studier bekostade N delvis med konditioner, och även sedan han anställts vid krigsexpeditionen i Sthlm var han för sin utkomst hänvisad till sådana. Med sitt bristande praktiska handlag visade N inget intresse för ämbetsmannasysslor och befordrades endast till kanslist.

Som utpräglad känslomänniska med poetisk talang såg N diktarskapet som sin livsuppgift. För en vidare läsekrets debuterade han tillsammans med Vitalis i Kalender för damer 1820, där hans Sånger af August infördes. Det är skickliga formövningar i götisk och fosforistisk anda; de visade att poeten N redan tillägnat sig det färgstarka romantiska språk som var på modet. Sin första diktsamling, Fjärilar från Pinden, tillägnade N kronprins Oscar — han var alltid benägen att hålla sig väl med inflytelserika personer. Den beundrade Tegnér hyllade han ivrigt och bemöttes också med välvilja från mästaren.

Sin litterära berömmelse grundlade N som 21-årig med Runesvärdet och den siste riddaren, ett sorgespel på vers i tre akter. Handlingen rör sig kring kristendomens första framträdande i Sverige och dess seger över asaläran. N ville i dramatisk form åskådliggöra föreningen av nordisk kraft och kristen fromhet. En av huvudpersonerna är Ansgar, de flesta övriga agerande samt själva intrigen är fritt uppfunna. Dramat har poetiskt verkningsfulla partier, men karaktärsteckningen är konturlös och onyanserad. Styckets uppbyggnad visar att N saknade sinne för speldramatikens speciella krav. Skådespelet har heller aldrig framförts på scenen. Med sin invecklade handling och ordrika bredd är Runesvärdet snarast en dialogiserad versberättelse. N:s beläsenhet och receptivitet framgår av att verket uppvisar en provkarta på litterära influenser, bl a från Geijer och Oehlenschläger (Lokrantz, s 44 ff).

Runesvärdet kan, särskilt med tanke på N:s ungdom, sägas vara en aktningsvärd litterär prestation. Framgången berodde också på att N anknöt till en motivkrets som var aktuell i tiden och fångade upp en religiös tendens i 1820-talets Sverige. Tegnér kallade Runesvärdet "utan undantag den mest genialiska tragedi vi hittills äga på svenska".

I N sågs nu den diktare som skulle skapa den nationella historiska dramatik som Sverige saknade. Sina planer på flera dramatiska originalverk förmådde han dock inte realisera. Uppsalaromantikerna inrangerade N i sin krets och han medarbetade i Poetisk kalender. 1822 invaldes han i Götiska förbundet och erhöll där namnet Norna Gest. Sitt götiska intresse ådagalade N genom att i förbundets tidskrift Iduna publicera Runor af Norna Gest, sexton dikter i vilka titlarnas begynnelsebokstäver anknyter till runradens tecken. I dikterna ville N med Tegnér och Geijer som tydliga läromästare belysa vad tiden uppfattade som götiska egenskaper. Med stoff ur sv saga och historia hyllar han mod och moralisk idealism i olika varianter. Popularitet vann särskilt den sentimentala romansen Erik Wasas runa och den livfulla Kungshatt med det länge bevingade anslaget "En konung i Sverige han flyr icke gärna".

Mitten av 1820-talet var en av lyrikern N:s mest produktiva perioder. Till denna tid hör den lilla dikt, Vågen, som med rätta anses som hans bästa och som, i motsats till N:s övriga poetiska verk, länge överlevde honom. I detta centrallyriska poem har diktaren med säker poetisk intuition åstadkommit en fin balans mellan innehåll och form; han har här "i en konkret poetisk bild fångat mycket av romantikens innersta väsen" (Lokrantz, s 211).

N belönades flera gånger av SA. 1826 erhöll han dess stora pris för dikten Tassos död. N hade vid denna tid upptäckt Byrons diktning, och det är i dennes och Atterboms efterföljd och smittad av deras Italiensvärmeri han i välljudande stanser hänfört hyllar den store 1500-talsskalden. Italienskt ämne har också romanscykeln Konung Enzio, den siste Hohenstaufen (1827). Inte långt härefter kunde N genom understöd från SA och kronprinsen förverkliga sin önskan att besöka de sv romantikernas drömland.

Vistelsen i Italien 1827–29 kom att bli höjdpunkten i N:s liv och blev också litterärt fruktbärande. Längst dröjde han i Rom, en stad som han kallade "var bildad andes rätta fosterland". Han umgicks i den skandinaviska konstnärskolonin och beundrade särskilt B Thorvaldsen. N:s antikvariska intresse var svalt. Det som engagerade honom var naturen, de pittoreska vyerna och det färgstarka folklivet. Han var starkt gripen av tidens ruinromantik — Colosseum tedde sig, trodde han, skönare som ruin än i sitt ursprungliga skick. Intrycken gav upphov till en rad romantiska stämningsbilder i poetisk form, många utformade först efter återkomsten till Sverige; några är skrivna på italienska, ett språk som N väl behärskade. Typisk för hans upplevelse av landet är Månskenskvällen i Albano, som prisbelönades av SA. I denna dikt besjunger han i deklamatoriska strofer det italienska landskapet, det brokiga folkvimlet och den trolska sydländska sommarnatten. Intrycken från Venedig omsattes bla i det elegiskt stämningsmättade poemet Den heliga veckan i Venedig eller Afsked från Italien.

Den lycka N upplevde i Italien fördystrades mot slutet av ekonomiska bekymmer. Hemresan efter två år i utlandet var full av besvärligheter, och vid återkomsten till Sthlm var N utblottad. Han grep sig nu an med att litterärt utforma sina reseminnen. Minnen från Södern, vars andra del utgavs postumt, är en kåserande resejournal med insprängda dikter i gängse senromantisk stil. Prosaskildringen har i stort sett realistisk prägel, även om N har en benägenhet att i t ex naturscenerier utläsa religiösa sinnebilder.

Den viktigaste frukten av resan var Hesperider (1835), som innehåller dikter, bl a välformade Romerska sonetter, samt prosastycken. Intressantast av de senare är novellerna. De flesta av dem har motiv och lokalfärg från den samtida italienska landsbygden. Vardagsrealism blandas med inslag av rövarromantik. Stilen är konkret och livfull och visar, att N kunde vara en underhållande berättare. Hesperider är det viktigaste dokumentet om den Italienromantik för vilken N vid sidan av Atterbom är den främste representanten i vår litteratur.

Italienböckerna fick ett positivt mottagande av kritik och publik, i synnerhet Hesperider, som Atterbom recenserade med ampla lovord. I SA var det nu tal om N:s inval. Men hans storhetstid som diktare var över. Tiden hade gått förbi honom. De nya litterära strömningarna hade han inte kraft att uppfånga. Det sista större verk han utgav var Lejonet i öknen (1838), en diktsvit om den av N mycket beundrade Napoleon.

1834–36 hade N en fristad hos sin vän från Uppsalaåren Hugo Hamilton (bd 18). På dennes egendom Boo levde han i kretsen av litterära vänner ett behagligt liv, som passade hans något indolenta läggning. På Boo upplevde han sin sista svärmiska förälskelse, som slutade i djup besvikelse. Sedan han återvänt till Sthlm sökte han försörja sig med allehanda brödskriverier, gjorde texter till bildverk, skrev en samling spökhistorier samt översatte två dramer av Scïller för K teatern. Han hade planer på att bli präst — Tegnér framkastade tom hugskottet att man skulle försöka få honom utnämnd till biskop i Skara. Han sökte också tillsammans med C J L Almqvist och C A Hagberg en professur i estetik i Lund. När Hagberg 1840 tillsattes var N redan död. Hans bristande framgång berodde delvis på hans ekonomiska misär och ett troligen överdrivet rykte om hans bohemiska liv och "superi". Han begrovs på Maria kyrkogård i samma grav som Stagnelius. "Ack sällan såg man så omaka par" (Ekelöf, s 52).

N var en typisk efterklangspoet. Med formell briljans och utan tyngande tankegods populariserade — och förtunnade — han arvet från guldålderns stora sv diktare. Den berömmelse han snabbt vann visade sig vila på svag grund. Han gav röst åt den lojalitet, den patriotism och den religiösa idealism som var gångbara i 1820- och 30-talens Sverige. Som den förste gestaltade han litterärt romantikens svärmeri för Italien. Någon djupare originalitet ägde han inte, knappast några egna idéer, och han uttömde snabbt sina resurser som diktare. Men han var länge en av de mest lästa och beundrade sv poeterna, och hans samlade verk utgavs efter hans död i flera upplagor.

Författare

Gösta Lundström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Större delen av N:s litt kvarlåtenskap liksom även betyg, självbiogr anteckn:ar, brev mm i KB. Ytterligare litt material i UUB. Åtskilliga ms, dikter o brev i Ericsbergsarkivet, RA. Enstaka ms i LUB o Saxons Närkesarkiv, Örebro stadsbibi. — Brev från N i ATA (många till G J Adlerbeth), GUB (bla många till P Wieselgren), KB (bla till H Hamilton o CO Vougt samt åtskilliga till NM Lind o Ulrica o Carolina N), LUB, NordM (bla till N J Cervin-Stéenhoflj, RA (bla till A G Mörner) o i UUB (bla 38 st till A Törneros).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Trohets-sång. D. 18 dec. 1819. Upsala 1819. (4) s. [Anon vers vid prins Oscars avresa från Uppsala.] Även i Stockholms posten 22/2 1819 o Poetisk kalender för år 1820 utg af Atterbom, u o o å, s 211—213. — De slumrande barnen [dikt] (Kalender för damer, årg 3, 1820, Sthlm o Upsala (tr Upsala) 1819, s 301). - Sånger af August (ibid, [bihang,] s 1 — 146; även sep). — Runesvärdet och den förste riddaren. Sorgspel. Upsala 1820. 182 s. 2. uppl Sthlm 1835. 184 s. [3.-5. uppl i Saml dikter/vitterhctsarb/arb 1841, 1852, 1862.] 6. uppl 1877. 147 s. [Ur Saml dikter.] Övers: Le glaive runique Paris 1846, CXII, 360 s, o Edition å l'usage de la jeunesse [omsl] s å, LXXXIV, 252 s; Taika-Mickka Hfors 1855, 194 s (Annikka 4). — Vapenklang under de studerandes stridsöfningar i Upsala 1820. Upsala 1820. (4) s. [Anon, tillskr.] - Fjärilar från Pinden och Linda i blomsterkorgen. Sthlm 1822. 97 s. [Dikter.] — Vid medicinse-doctors promotionen den 11 nov. 1822. Upsala 1822. (4) s. [Anon dikt.] - Rosalfs lefnad och död. En dikt. Upsala 1823. 30 s. — Student-sång, under vapcnöfningarna i Upsala 1823. Upsala 1813[= 1823]. 4:o. (3) s. [Anon.] - De indole poeseos hodierna dissertatio. [Akad avh, preses P F Aurivillius o (2-3): N.] P 1-3. Upsaliae [1824]. 19, 18, 12 s. [Med dedikation på vers.] — Till biskopen ... herr doctor Esaias Tegnér, af Smålands nation i Upsala d. 31 Maji 1824. Upsala 1824. 4:o. (4) s. [Anon dikt.] - Ord till musiken vid philosophiaj-magister promotionen i Upsala domkyrka den 12 Junii 1824. Upsala 1824. (7) s. [Chor, s 7, av E G Geijer.] — Runor af Norna Gest (Iduna, h 10, Sthlm 1824, s 20-62; pseud). Sep utg: ... af KA Nicander. Sthlm 1825 [utk 1826]. 4:o. 46 s, (16) pl. Övers: Runen Stuttgart und Tübingen 1829, XVIII, 80 s. - Dikter. H 1-2. Sthlm 1825-26. 56, 60 s. - Markos Botzaris eller den selleidiska örnen. En grekisk sång. Sthlm 1826. 20 s. ["Inkomsten af upplagan tillfaller insamlingen för grekiska folket."] — Napoleon i Mo-skau [dikt] (Svea, tidskr för vetenskap o konst, h 9, Upsala 1826, 4:o, n° 3, s 1—4; övers i: Gefion, Nytaarsgave for 1827, udg af E Beyer, Khvn, Mor-genblatt fur gebildete Stände, Jahrg 22, 1828, Stuttgart und Tübingen, 4:o, 18/2, o Napoleon, Stimmen aus dem Norden und Siiden, [hrsg:] DG Mohnike, Stralsund 1829, s 1-14 [sv o tysk text]). - Nya dikter. H 1-2. Sthlm 1827. 1. Konung Enzio. 69 s. [Ny utg:] Konung Enzio, den siste Hohenstaufen. Lyrisk dikt i romanser. 1896. 96 s. ([Omsl:] Miniatyr-bibliotek, 1.) Övers: Stralsund 1829, (24), 83 s. 2. Tassos död och smärre dikter. 56 s. Härur: Tassos död. Skaldestycke, som vunnit stora priset år 1826 (SAH ifrån år 1796, d 12 [1826-27], Sthlm 1829, s 123-134; ett avsnitt i övers: The Foreign review, and Continental miscel-lany, vol 1, London 1828, s 634-636). - Minne af Carl Bernard Wadström [dikt sign N-r] (Journalen [red: PA Wallmark], 1827, Sthlm, n:o 24). - Till en recensent (ibid, n:o 144). — Pilgrimens suck. På Assistence-kyrkogården vid Köpenhamn. D 14. Ju-lii 1827 [dikt] (Scandinavisk Nytaarsgave for Aaret 1828, Khvn u å, s 41—44). Övers: Assistence-Kir-kegaarden, Khvn 1853, (11) s [sv o dansk text]. — [Nerses Shnor'hali,] Armenianska patriarken S. Niersis Clajensis böner öfversatte på svenska språket. Venedig ... 1829. 14 s. — Napoleons Monolog (Napoleon, Stimmen 1829, s 31—42, sv o tysk text; ur Dikter, 1, 1825). — En dröm om Napoleon. Nyköping 1830. (8) s. [Undert: N-r.] - Ungdomen. Christianstad 1833. Fol. 1 s. [Anon; från föreg.]— Minnen från Södern. Efter en resa i Dan- mark, Tyskland, Schweitz och Italien. D 1—2. Örebro 1831-39. (8), 327 s, 1 pl; 434 s, 1 pl [slut-red (fr o m s 140) o utg av G H Mellin, föret]). Ny uppl 1862-63. VIII, 287 s, 1 pl; VIII, 385 s, 1 pl. [Utg av Mellin, d:o.] Härur övers: Hasli-Dalen i Schweitz, og Sagnet om Odin og Hildegarde Khvn 1849, 19 s. - Kjöbenhavn. Skildrat (Valky-rien. Et Maanedsskrift for dannede Ljesere, 1831, Khvn, Bd 2, s 77-89, 127-148; ur föreg). - Vandringen i Sjadland (ibid, s 204-218; d:o). - Till Henrik Hartman och Cordula af Wirsén, d 6 dec 1832. Sthlm 1832. 4:o. 4 s. [Anon.] - [Vers ur Dikter, Nya dikter o Minnen i övers] (Skandi-navisches. Hrsg v G Mohnike, Stralsund 1832, s 383-427). - Till N. H. Thomson; då han fyllde sitt 40:de år. Sthlm 1833. (4) s. [Undert: N-r.] -Hesperider. Örebro 1835. 329 s. 2. uppl 1860. 296 s. Härur övers: Udvalgte Stykker af den svenske Litteratur, udg af det Skandinaviske Selskabs litte-raire Comitté ... [omsl: red P F Barfod], Nr. 1—5, [Khvn] 1844-45, s 127-194. - [Sign vers o prosa] (Museum för naturvetenskap, konst och historia. Utg arG. H. Mellin o N. H. Thomson, Sthlm 1835[—37], passim [de många utg häftenas blad omordnade enl senare Innehåll]). — Napoleon på S:t Helena. Declamatorium med chörer, o fullstäm-mig orchester ... Norrköping 1836. 8 s. [Nya uppl:] ... St. Helena. Linköping 1840. 8 s. ... Sanct Helena. Poem. Trondhjem u å. (4) s. — Till Emelie Högquist, såsom Orleanska jungfrun ... den 15 febr. 1837. Sthlm 1837. 4:o. (4) s. - Vid Serenas graf. D 27 juni 1837. Sthlm u å. (4) s. [Undert: N-r.] — Fosterländska bilder, Förklaring till C Wahlboms teckningar. [Omsl: ... bilder. (1520— 1632.) Tecknade af C. Wahlbom med förklaring af ... H 1*.] Sthlm 1837. 4:o. 8 s, 4 pl i fol. [Vers. Fullföljd på prosa:] ... bilder 1520-1632. Teckn af C Wahlbom. Med historisk text. H 1-6. Sthlm 1838. Fol. 24 pl, 32 s. [Anon.] - Lejonet i öknen. Sthlm 1838. 61 s. — Syner och röster ur det fördolda: uppfattade o kungjorda. Örebro 1838 [utk 1839]. (8), 295 s. (Tills med G. C. Norling.) Ny uppl Malmö 1896. 232 s. [Omtr härur som skilling-tryck 1846 se hänv i Linnström, d 2, s 116.] — Oscar 1839. Vexjö 1839. (3) s. [Undert vers.] -Ode till allas moder af en stor skald. Sthlm 1839. 8 s. [Anon; anon utg av Mellin.] Ny uppl Upps 1846. Även utg jämte [JA Kiellman-Göranson,] Ode till allas fader af en liten skaldinna, Upsala 1848, med omslagstitel Ode till allas moder ... och Ode till allas fader ... 1848. [Utg indragen.] Omtr: U V Sundborg,] Riddaren Carl Brunehjelm och fröken Aurore Tjurskull, Sthlm 1843, s 20-22. -Samlade dikter. D 1-4. Sthlm 1839-41. 1. 1839. XII, 314 s. [Med Lefnadsteckning af G. H. Mellin.] 2. 1840. 314 s. 3. 1841. 290 s. 4. 1841. 497 s. [Nya uppl:] Saml vitterhetsarbeten. 2. öfversedda o tillökta uppl D 1-2. 1852. XX, 600 s, 1 portr, 534 s. [Omsl: Svenska skalder, h 1 — 7: KA Nicander ...] Saml arbeten. 3. uppl 18[60-]62. 1. 18[60-] 62. XV, 544 s, 1 portr. 2. 18[61-]62. 860 s. Saml dikter. 4. uppl 1877. 720, 566 s. [Omsl: Sv författare. Godtköpsuppl.] 5. uppl 1883. [Omsl: Ny godt-köpsuppl.] Härur övers: Poesie italiane ... (estratte dalle opere complete). Stocölma 1842. 16 s. — Hälsning till Göthiska förbundet den 30 october 1829 (Iduna, h 11, Sthlm 1845, s 67-70; dikt, ur Vinterblommor 1841). — Vandring på Seeland / Hamburg / Cöln (Svenska resandes äfventyr i fremmande länder. Saml af G. H. M[elli]n, årg 1, Sthlm 1848, s 109-130). - Ord till en marsch ur Rossinis Moses i Egypten (A Ahnfelt, Interiörer ur det litterära stockholmslifvet, Sthlm 1877, l*,s33). — Minne af Norna Gest [vid inträdet i Götiska förbundet 1822] (R Hjärne, Götiska förbundet och dess hufvudmän, 1*, Sthlm 1878, s 139 t). - Till hoppet [dikt 1817] (Svenska familj-journalen, bd 18,.1879, Sthlm, fol, s 33). - "En timme på Haga" (A. Ahnfelt, M. J. Crusenstolpe, afd 2, Sthlm 1881, s 178—184). — Skaldebref till biskopen, herrdoctor Esaias Tegnér, den 1 jan. 1827 (E Tegnér, Samlade skrifter. Jubelfestuppl, 7, Sthlm 1885, s 277-280). - [Dikter] (T Ekelund, Vittra skuggbilder, Sthlm 1886, s 2-4, 10 f)- - [2 tillfällesdikter] (B Schöldström, I tittskåpet, Sthlm 1891, s 62-64). -Trashankarne i Norden / Trashankarne i Södern [1837] (Varia, ill månadsskr, årg 2, 1899, Sthlm, s 129). - [Dikt till M Silfverstolpe 1823] (M Mont-gomery-Silfverstolpe, Memoarer, d 3, Sthlm 1910, s 99 f; [2. uppl] 1920). - [Kamratkritik av Vitalis' dikt Vänskapen] (Svenska förf utg av Sv vitterhetssamfundet, 12. E Sjöberg (Vitalis), Samlade skrifter, utg av A. Werin, d 2, Sthlm 1930-32, s 278-281). - Vers och prosa i urval. Lund 1933. 112 s. [Urval o textred: E Noreen o T Wennström.] — "Minnen af vandringen i Scandinavien den 17. Junii - 3. October år 1824." En hittills otr vandringsdagbok ur Boo fideikomissarkiv. Kommenterad av H Wieslander. 1—5 (Samfundet Örebro stads- och länsbiblioteks vänner. Meddelande, 15, Örebro 1947, s 11-55; 16, 1948, s 38-64; 17, 1950, s 28-74; 18, 1950, s 7-37; 33, 1966, s 9-37). -Dikter omtr i ett stort antal skillingtryck: Det viskar i den stilla dalen, Livet förgår som en flod, Bianca för sista gången, Som söner av den gamla Norden, Godnatt, godnatt du drottning i gyllene skrud, Buon giorno mio signor, Mitt liv är en våg, Välkommen, välkommen du klara, Linda, min Linda (vissa hänv se Linnström, 2, s 116); brev i [M J Crusenstolpe,] Carl Johan och svenskarne, d 3, afd 2, Sthlm 1846, s 218-224, [ny uppl:] dens [ej anon], Historiska tidsbilder, Ser 2. Karl Ny genoms uppl, d 4, Sthlm 1881, s 148—153), ovan nämnda arb av A Ahnfelt 1877, s 29-34, T Ekelund 1886, s 5-9, 12-16, P. G. Ahnfelt, Studentminnen, d 1, 2. uppl Sthlm 1882, s 237-239, Meddelanden från Nordiska museet, 1898, Sthlm 1900, s 136 f; bidrag, vanl dikter, i: Heimdall, 1828, Sthlm, 4:o, s 86 f (anon resebrev), 107, o 1829, s 39 f, 135, 187; Psyche, poetisk kalender år 1830, Sthlm 1829, s 80-85, 134-142; Hebe, poetisk calender för 1831, Sthlm 1830, s 7-10, 87-94, 108-110; Vinterblommor, saml af G. H. Mellin, för 1833(-1836, 1840-1841), Sthlm 1832-40; vidare Mariefreds veckoblad 1817, 28/6 (anon), 2/8, 11 o 25/10, 8/11, 6 o 20/12 (alla sign -r.), Göteborgs-posten 1824, 20/8, Vesterås stads och läns tidning 1824, 20/8, Det sista Aftonbladet, nr 117, Sthlm 1837, Freja 1837, 27/6 (anon), 30/6 (sign N-r), 8/9 (anon), 3/11 (sign), 1838, 12/1 (sign), 16/2 (anon, tills med G H Mellin), Svensk national tidning 1838, 1-4/1 (anon), 3/1 (sign), Dagligt allehanda 1838, 13/1; biträtt red av Svea, tidskr lör vetenskap o konst, 1826, Uppsala, 4:o (anon).

Översatt: [W] Shak[e]speare, Othello, mohren i Venedig. Sorgspel ... Öfvers o lämpadt för Svenska skådeplatsen. Sthlm 1826. 144 s. - [F v] Schil-ler, Röfvarbandet, skådespel ... Första gången uppfördt på K theatern d 17 Februarii 1834. Sthlm 1834. 144 s. [Nya utg:] ... Sv bearb. 1862. 126 s. [Sep ur Samlade arb, 3. uppl.] 1917. 120 s. (Bonniers klassikerbibliotek [omsl; tills med följande].) — Dens, Orleanska jungfrun. Romantisk tragedie ... Uppförd första gången på K theatern den 28 nov. 1836. Sthlm 1837. 168 s. (Kabinets bibliothek af den nyaste litteraturen, Saml 2, [d] 7 = h 14.) [Nya utg:] ... Efter berlinska bearbetn ... 1841. 152 s. [Sep ur Saml dikter.] [3. uppl] 1872. 130 s. 4. uppl 1890. 128 s. 1917. 127 s. [Även Svenska teatern, n:o 217.] (Bonniers klassikerbibi [omsl; tills med föreg].) — E Tegnér, Stern-Gedicht (T Ekelund, ovan anf arb 1880, s 6—8). — Verserna i E Lfytton] Bulwer, Rienzi, den siste folk-tribunen, d 1-2, Sthlm 1836 (Kabinets bibliothek af den nyaste litteraturen, 1:11 = h 26-32); bearb [] Meyer,] Pittoreskt universum ... [graverad förtitel: Meyer's Universum ...], bd 1—2, Sthlm (pl tr Hildburg-hausen) 1838-40, tv-4:o, 180, 184 s jämte pl .

Källor och litteratur

Källor o litt: N Afzelius, Nicanderprofiler (SLT 1963, nr 1); A Bergstrand, Erik XIV i sv dikt (Arbetet 6 dec 1956); F Böök, Gunnar Wenner-berg, NoHC Andersen (SvD 19 mars 1944); S Cederblad, Erik Sjöberg (Vitalis) före debuten (1959); U Ebel, Studien zur Skandinavischen Rei-sebeschreibung von Linné bis Andersen (1981); G Ekelöf, En natt i Otocac (1961); E R Gummerus, Italienaren N (Hufvudstadsbladet 25 nov 1956); B Lewan, Drömmen om Italien, Italien i sv resenärers skildringar från Atterbom till Snoilsky (1966); G Lokrantz, KAN (1939) o där anf litt; R Murray, Från N:s o Vitalis' strängnästid, Några marginal-anteckmar (Sörmlandsbygden 1980, 1979); D Strömbäck, Kungshatt. Sägen o dikt omkring ett ortnamn (dens, Folklore o filologi. Valda uppsatser utg av GAA, 1970); G Svanfeldt, N:s Hesperider (Saml 1941); E Tegnér, Brev, ed Tegnérsamf, 2—8 (1954-63); V Vall, KAN. Ett hundraårsminne (Föreläsmbibl, 1939); A Werin, Romantiskt vänskapssvärmeri (dens, Vandring kring en sjö. Studier, minnen, betraktelser, 1967); F Vetterlund, Till K A N:s hundraårsminne (Sv tidskr 1939).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl August Nicander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8873, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2018-08-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8873
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl August Nicander, urn:sbl:8873, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2018-08-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se