Meriter

Nilson, Ernst Samuel, f 20 mars 1885 i Sthlm, Kat, d 14 maj 1973 där, Engelbr. Föräldrar: åkeriägaren Edvin N o Clara Andreasdtr. Anställd i faderns åkerifirma i Sthlm dec 98–07, erhöll av överståthållarämb tillstånd att bedriva åkerirörelse 28 nov 07, drev egen åkerirörelse i Sthlm 07–24 (från 21 genom Ernst Nilsons åkeriab), ordf i styr för Sveriges trafikbilägares riksförb 17–25, ägare av Automobilfirma Ernst Nilson & Co 19–22, VD i Automobilfirma Ernst Nilson & Co ab (från 41 Ernst Nilson ab) 22-55, ordf i styr där 22–48 o 55–64, ordf i styr för Sveriges åkeriidkareförb 20–25, i styr för Ford Motor Company ab 24, i styr för Sv Ford-handlarefören 28–35, adjutant o kapten i Frivilliga automobilkåren 21 aug 31–38, k bilhovleverantör 38, ordf i styr för Sveriges automobilhandlareförb 39–40, i styr för Sthlms automobilhandlarefören 39–41, led av styr för bla Centralfören för idrottens främjande 39 o K Lawntennisklubben (KLTK) 41, ordf i styr för KLTK:s fastighetsab 42–45, i styr för Nilsons maskinab 46–63, led av styr för Ernst Nilsons gummi-ab 57, för Eralto förvaltmab 64.

G 21 okt 1911 i Sthlm, Engelbr, m Alma Elisabeth Christiansson, f 24 maj 1888 i Helsingborg, d 3 nov 1974 i Sthlm, Engelbr, dtr till lantbrukaren Olaus C o Anna Petrea Gulline Jensen.

Biografi

Ernst N växte upp på Söder i Sthlm. Föräldrarna hade flyttat dit från Värmland i samband med giftermålet 1882. Fadern var först anställd hos sin bror, som innehade ett av Sthlms större åkerier men kunde sätta upp eget 1897. Efter avslutad folkskola började N arbeta i sin fars åkerirörelse, först som biträde och sedermera, efter att ha genomgått bokföringskurs på kvällstid i handelsskola, som bokhållare. N:s planer på att öppna eget förverkligades 1907. Sedan ett åkeri vid Stadsgården hade förvärvats, erhöll han 22 år gammal tillstånd av överståthållarämbetet att bedriva åkerirörelse.

Under de närmaste åren utvecklades den av N bedrivna åkeriverksamheten raskt. Redan 1909 kompletterades hästarna med en lastbil av märket Benz och året därpå med två franska Dion Bouton-vagnar, som användes i drosktrafiken. 1917 inköptes faderns åkerirörelse. Därmed blev N ägare till Sthlms vid denna tid största varutransportåkeri, bestående av inte mindre än 53 hästar, 4 lastbilar och 3 droskor.

Med sin yngre bror Nils Barren som hälftenägare bildade N 1919 Automobilfirma Ernst Nilson & Co. På grund av markvalutans fall var det efter första världskriget lönsamt att köpa in begagnade bilar i Tyskland och efter renovering sälja dem i Sverige. Grunden var lagd till en ny verksamhet inom de expanderande områdena för försäljning, service och reparationer av bilar. Under de närmaste åren erhöll bilfirman agenturer för flera tyska och engelska biltillverkare samt för amerikanska Studebaker. Kontors- och utställningslokaler anskaffades på Birger Jarlsgatan. I slutet av 1922 ombildades firman till ab och i början av 1923 erhöll den en eftertraktad Ford-agentur, som medförde en kraftig ökning av försäljningen. Den gamla åkerirörelsen, som drivits parallellt med bilhandeln, upphörde 1924, och bilförsäljningsbolaget flyttade till större lokaler på Kungsgatan (Norra Kungstornet).

Den särskilda avdelningen för gräv- och entreprenadmaskiner, för vilken Nils Barren var ansvarig, ställdes på egna ben 1924 under namn av ab Vägmaskiner. Brodern lämnade därvid automobilfirman och N blev huvudägare. Följande år erhöll N en fast bankförbindelse i Sthlms enskilda bank, som finansierade den fortsatta tillväxten, bl a med topplån när ett nytt försäljnings- och servicecentrum byggdes 1930—31 vid Hälsingegatan 33 nära Norra station. Efter den stora nysatsningen kom den följande depressionen särskilt olyckligt, men det senare 1930-talet innebar förnyad, kraftig expansion för företaget. Denna tog sig bl a uttryck i att N:s bolag i praktiken blev ensamförsäljare av Fordbilar i Sthlm, när den andre agenten där, Bergengrens bil ab, kom på obestånd vid årsskiftet 1936/37. Under 1937 byggdes ytterligare två våningar till på koncerncentret vid Hälsingegatan. Nybilsförsäljningen, som under högkonjunkturåren i slutet av 1920-talet legat på omkring 500 bilar per år, översteg från 1937 med god marginal 1 000 bilar. En stor bilverkstad byggdes 1939–40 vid Ringvägen på Söder och uthyrdes till staten för försvarets räkning under krigsårens stiltje på bilmarknaden.

Det väckte stor uppmärksamhet i bilbranschen, när N 1 jan 1942 lämnade Fordagenturen för att bli ensamförsäljare i Sthlm för sv Volvo. Anledningen till agenturbytet var närmast en schism om försäljningsrättigheter med ledningen för Fords sv säljbolag. I samband därmed ändrades bilfirmans namn till Ernst Nilson ab.

1946 återförvärvades ab Vägmaskiner som helägt dotterbolag till Ernst Nilson ab. Det nya dotterbolaget, vars namn ändrades till Nilsons maskin ab, erhöll agenturen för amerikanska Caterpillar Tractor Co, världens vid denna tid främsta tillverkare av entreprenadmaskiner, för mellersta och norra Sverige. Caterpillarmaskinerna fick under 1950-talet sådan marknadsdominans att varumärket för många svenskar kom att beteckna entreprenadmaskiner över huvud taget.

Bilismens genombrott och därav följande krav på modernisering av vägnätet utgjorde under efterkrigstiden förutsättningar för N:s växande affärsrörelse. Filialer för Nilsons maskinab etablerades i Sundsvall 1947 och i Boden 1950. Mark förvärvades i Spånga, och en stor verkstadsanläggning byggdes där 1955 — 57 samtidigt som ytterligare våningar byggdes till på koncernens huvudkvarter vid Hälsingegatan. Nya försäljningslokaler och serviceverkstäder för Volvobilar tillkom i det växande Storstockholm.

Expansionen av N-koncernen var utomordentligt kapitalkrävande, men familjebolagskaraktären bibehölls. Sonen Tore tillträdde som VD i båda bolagen och blev samtidigt huvudägare i maskinaktiebolaget, som på detta sätt blev systerbolag till bilfirman. Några år in på 1960-talet drog sig N tillbaka från de företag som han varit med om att skapa. Nilsons maskinab såldes till Incentive 1963 och Ernst Nilson ab till Volvo 1964.

N:s framgångar som företagsledare berodde inte bara på att han tidigt uppfattade bilismens betydelse och behov. Hans företag expanderade försiktigt och huvudsakligen genom självfinansiering, och som chef var han bland sin personal känd som "rakryggad, renhårig och ordhållig". I hans företagarpro-fil ingick medvetande om betydelsen av både extern PR-verksamhet och intern utbildning av säljare och reparatörer; under 1950- och 1960-talen organiserade koncernen en egen treårig verkstadsskola, och även i N:s engagemang inom motorsporten finns ett påtagligt PR-inslag.

N:s intresse för idrott väcktes tidigt. Som ung var han med om att grunda den förening som skulle bli IK Hellas. Han tillhörde före första världskriget KFUM:s grupp av elitgymnaster och deltog i många internationella uppvisningar. Han var en entusiastisk tennisspelare och pådrivare när K Tennishallen 1942–43 byggdes vid Lidingövägen; bl a var han ordförande i den kommitté inom KLTK som hade ansvaret för projektet. N upprätthöll goda relationer till kungahuset, spelade både i tränings- och tävlingssammanhang med Gustav V och utnämndes till K bilhovleverantör.

N:s viktigaste hobby var emellertid motorsporten, inom vilken han var en av pionjärerna. Under 1910- och 1920-talen deltog han regelbundet som kontrollant eller tävlande i K automobilklubbens (KAK) landsvägstävlingar. Med den tidens bilar, utrustning och vägar var vinterloppen särskilt krävande. N startade som förare i tio tävlingar och hemförde fyra segrar, däribland en i det strapatsrika vinterloppet Östersund-Sthlm 1928. I många år tillhörde han även KAK:s tävlingskommitté och tog där 1950 initiativet till det klassiska 300 mil långa Midnattssolsrallyt, i vilket förarna ända fram till 1970 tävlade om ett vandringspris uppsatt av N.

Författare

Håkan Lindgren

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ernst Nilson, åkare - bilhandlare - sportsman. Hågkomster o händelser nedtecknade av honom själv. [Sthlm, tr] Östhammar 1972. i:o. 136 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: KAK:s arkiv, Sthlm; Kreditdossier, Sthlms ensk banks arkiv, Sthlm.

J-O Lysell, E N död (DN 17 maj 1973); Schaktbladet, Tidn om entreprenad- o transportmaskiner, ed N:s maskinab, 1954—1963; Tankar o band, Per-sonaltidn för E N ab o N:s maskinab 1952—63, särsk jubileumsnr E N, 50 år som företagare i transporternas tjänst 1958; Väv, Stor-Sthlm (1962). — Meddel av direktionssekr Karin Aquilo-nius, Sthlm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst S Nilson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8924, Svenskt biografiskt lexikon (art av Håkan Lindgren), hämtad 2024-11-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8924
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst S Nilson, urn:sbl:8924, Svenskt biografiskt lexikon (art av Håkan Lindgren), hämtad 2024-11-14.